Efter en ganska så normal sommar utan vare sig undantagsförhållanden eller hemskt mycket coronapandemi i tankarna inleder vi nu en ny hösttermin. För vissa är det ännu en till höst med universitetsstudier medan andra däremot börjar sitt allra första år.
Vappen och första maj – nu är våren kommen! Men i år blir firandet annorlunda. I stället för allsång i Kajsaniemiparken, bruncher, sillisar, Havis Amanda, fester och allmänt diffust hängande sker firandet det här året med en mängd restriktioner.
Det är en underlig tid att inleda sitt arbete som chefredaktör för Studentbladet. Redaktionen är tom och hela samhället står stilla. Vad finns det att skriva om förutom Coronakrisen?
Ska vi vara en del av informationssoppan eller en del av framtidens unga röster?
Det är nu två år sedan Studentbladet blev digitalt. Läsarsiffrorna pekar uppåt och redaktionen på Tredje linjen är redo med nya journalistiska krafter för 2019.
Hur ska Studentbladet överleva i en förändrad, digitaliserad värld? Det är något många studerande (förhoppningsvis) funderar på, men också något jag i egenskap av Studentbladets nya chefredaktör sitter och grubblar över.
Studentbladet finns till enbart för vanliga studerande. För att bevaka studerandes intressen så är det bra att studentjournalisterna också förstår studentpolitik eftersom den påverkar studerande direkt.
Eftersom kårerna inte är villiga att betala för studentjournalistik så måste en större del av Studentbladet finansieras genom reklamintäkter. Då behövs fler papperstidningar, skriver Studentbladets chefredaktör Erik Sandström.
Vårt samhälle är allt mer splittrat då var och en lever i sin egen verklighet. Så här kan nyhetsbrev fylla det tomrum som tidningarna lämnade efter sig.
Studentbladet lanserar en digital tjänst som visar i vilken riktning Studentbladet är på väg. Vi tar ett stort steg framåt både visuellt och framför allt för våra användare med ett webbmedium som är anpassat till nutiden.