Studentbladets veckobrev räddar journalistiken

Bakgrund:

Facebook förstärker samhällets polarisering av New Yorker: ”Researchers recorded individual opinions before and after fifteen minutes of discussion. Trends emerged. When participants spoke with politically like-minded people, their opinions usually became more extreme.”

Språktidningen om veckans nyord filterbubbla: ”Algoritmerna är till för att välja ut innehåll som är intressant för en individ. I praktiken innebär det att få åsikter som står i strid med egna uppfattningar får någon chans.”

Echo Chamber av the Ark. ”Step out of your Echo Chamber”

Orsaker att läsa nyhetsbrev

Nyhetsbrev har existerat sedan urminnes tider. Men det är egentligen först nu då tidningarna dör ut som brevens egentliga potential visar sig:

1. Nyhetsbrev är gratis.
2. Det är ett aktivt val att vara prenumerant, man är alltså inte bara passiv mottagare som matas med information av en algoritm.
3. Nyhetsbrev ger en mer allmän bild av världen eftersom de är riktade till fler än en person. (Till skillnad från ett personifierat flöde)
4. Nyhetsbrev har en tydlig utgivare som kan ställas till svars för innehållet. Risken för alternativa fakta är alltså lägre om källan är pålitlig och åtminstone vet man hur man ska förhålla sig till informationen om utgivaren är känd. Om utgivaren är journalistisk så kommer också eventuella rättelser med.
5. Nyhetsbrevet är en helhet som sätts ihop av ett proffs. (Som CM Sandra Suominen påpekar finns det också oproffsiga nyhetsbrev, men dem kan man låta bli att prenumerera på)
6. Nyhetsbrev ger en bra överblick. Formatet är oftast kortfattat och informativt och håller dig uppdaterad om vad som är på gång.
7. Också information som inte innehåller kattungar når över nyhetströskeln.
8. Brevet informerar om planerade studiestödsnedskärningar redan innan beslutet fattats och det är för sent att påverka.
9. Man slipper tunga, dyra, skogshuggande papperstidningar.

Orsaker att göra nyhetsbrev

Nyhetsbrevet ersätter inte tidningen. Framför allt tempot är helt annorlunda då man läser en papperstidning och man läser oftare mer än bara rubriken. Men nyhetsbrev kan lösa många av de utmaningar som journalistiken brottas med idag:

1. Innehållet blir viktigare än antalet klick. Det är paketet som säljer och inte varje enskild grej vilket betyder att journalister kan granska makthavare också om rubriken ibland blir lite trist.
2. Nyhetsbrevet minskar beroendet av Facebook. Största delen av nyhetsmediernas trafik kommer via Facebook och en liten förändring i algoritmen syns genast i nyhetsmediernas läsare. Nyhetsbrevets prenumeranter påverkas däremot inte av utomstående.
3. Sociala medier kommer och går, e-posten är här för att stanna. Ungas medievanor förändras snabbt från år till år, men alla börjar använda e-post förr eller senare.
4. En fast prenumerationsbas gör det enklare att sälja annonser.
5. Nyhetsbrevet kostar ingenting att bära ut.

Journalistik är en förutsättning för en fungerande demokrati. Journalistiken har stora problem med att anpassa sig till en digital värld. Vårt veckobrev e-Studentbladet är ett första steg att rätta till problemet.

Erik Sandström

Erik Sandström är journalist och Studentbladets f.d. chefredaktör.