2020 har inte varit ett lätt år för någon men allra minst för våra gulisar. Många av dem måste gå igenom en både jobbig och annorlunda studentexamen då de blev tvungna att skriva vissa prov en vecka innan överenskommen tid och dessutom inte fick fira med studentdimission och fest. Som att det inte skulle räcka var inte heller inträdesproven de lättaste att skriva under undantagsförhållandet.
Och nu är vi här. Väntades på möjliga nya restriktioner och en ganska så underlig gulishöst. Hur ska man gå till väga när situationen är så osäker och riktlinjerna så oklara? Hur ska nationerna och studentorganisationerna både se till att trygga allas säkerhet och hälsa samtidigt som de också vill kunna erbjuda en sjudundrande start på gulisåret? Det är ingen lätt ekvation att lösa. Den annars så bullriga och kaotiska gulisveckan byts nu ut mot restriktioner, munskydd och säkerhetsavstånd.
Det kommer säkerligen också att bli en tung höst, inte bara för gulisarna, utan också för de gamla studerandena. Distansstudierna fortsätter och enligt en studie vid Helsingfors universitet upplever många studeranden att de har haft svårt att koncentrera sig på distansstudierna och känner sig omotiverade. Det är viktigt för lärarna att ta i beaktande situationen och inte pressa studeranden. En undantagsperiod kräver undantagslösningar.
Just nu är situationen minst sagt kaotisk. Kurser har tagits bort och det råder en allmän förvirring bland både studeranden och lärare. Vilka kurser går under hösten? När inleds de? Regel nummer ett är att ingen vet. Det är frustrerande att inte ha kontroll och inte ha möjlighet till planering och schemaläggning. Tyvärr verkar det här vara något vi måste lära oss att leva med inom den närmaste framtiden. Vi kan inte förvänta oss klarhet och vi måste inse att allt som oftast så finns det inga tydliga svar.
Ett problem som gör situationen ytterligare förvirrande är bristen på handledare vid universitet. Det leder till att det blir ännu svårare för studeranden att få svar på sinfrågor och få möjlighet till stöd. Paradoxalt kan man tycka med tanke på att det speciellt nu finns stora behov av handledare och studiepsykologer. Många känner ångest och ängslan över pandemin och oro för sina studier. Att inte få träffa sina studiekamrater gör studierna tunga. Till och med det mest triviala av allt, att få sitta på biblioteket dag ut och dag in med tent efter tent att ta itu med, blir något nästan efterlängtat under distansstudierna.
Hur hösten än blir kommer sociala kontakter att vara A och O för att vi ska orka studera och upprätthålla någon form av rutin. Ring en studiekamrat, ta en promenad, ordna zoomträffar och luncha utomhus så mycket det bara går. Nu är det viktigare än någonsin att vara social och värna om sina vänskapsrelationer eftersom distansstudier och höstmörker dessvärre är en perfekt kombination för depression och nedstämdhet.
