Abiturienterna firade den 12 februari sin sista skoldag i gymnasiet och nu återstår bara studentskrivningarna av andra stadiets utbildning. Men studielivet slutar inte här och många ruvar ännu på det stora beslutet om vilken utbildning som ska prioriteras efter gymnasiet.
Stress, prokrastinering och prestationsångest hör till de vanligaste problemen då det gäller studerandes psykiska välbefinnande och statistiken är ingen upplyftande läsning. Studentbladet har talat med studiepsykologen Annika Hafrén om hur hon ser på situationen och Lasse berättar om sin resa från olyckan till korridorerna vid Auroras psykiatriska klinik.
Jag är inte överraskad över att regeringen nu föreslår att införa terminsavgifter för studerande som kommer utanför EES-området. Dels har vi en dålig ekonomi, där andra värderingar än de ekonomiska sällan håller som argument, dels verkar det som att vi överlag rör oss mot en större protektionism där förhandsrätter och privilegier ska skyddas.
Hösten har kommit och igen ligger kårvalen runt hörnet. En del val har redan gått, andra är strax på kommande. Dessa val verkar ofta gå en stor del av studerandena förbi.
Att försäkra utkomsten är den största enskilda orsaken till att studietiden förlängs. Många har svårigheter att få pengarna att räcka till, och av den genomsnittliga inkomsten kommer en tiondel från föräldrar eller en partner.
Dualmodellen med universtiteten och yrkeshögskolorna åtskilda är inte ristade i sten. Den svenskspråkiga utbildningen har möjlighet att vara i förfronten av utvecklingen, säger Marianne Stenius och Roger Broo då den finlandssvenska utbildningens småpåvar samlas på Hanaholmen i Helsingfors för att diskutera framtiden.
Ska högskoleutbildning kosta? Suvi Pulkkinens nya forskning kring ämnet fokuserar på argumenten och de bakomliggande värderingarna i diskussionen. Avgifterna väckte även en livlig diskussion under utgivningen.
Från och med 2013 har den statliga finansieringen av universiteten blivit mer resultatstyrd. Större vikt sätts på antalet studiepoäng och publikationer som insitutionerna spottar ur sig. Personalen är missnöjd och rädd för att kvaliteten sjunker, visar Kirsi-Mari Kallios färska doktorsavhandling.
Sverige går samma stig som Finland och föreslår att införa högskolestiftelser. Förespråkarna tror på ökad autonomi medan kritikerna är rädda för att högskolorna blir toppstyrda och att forskningen lider. Förslaget har dragits tillbaka efter en häftig kritikerstorm och ska omarbetas, men ministern Björklund är säker på att reformen blir av.
Av ren iver skrev han forskningsplanen till sin doktorsavhandling på ett veckoslut. Det dröjde ändå nästan ett år tills han fick lov att inleda sitt arbete, eftersom universitetet ansåg det för riskabelt att studera Helsingfors drogmarknad ute på fältet.