Men däremot är framtidstron efter examen överlag positiv. Studentbladet satte sig ner med Elin Blomqvist, styrelsemedlem i Euopean Student’s Union, för att prata om den färska Studentundersökningen 2014.
– Överlag tycker jag att Finlands politiska situation är mer elitistisk nu än tidigare, vilket antagligen beror på bristen på pengar. Man pratar hela tiden om att utbildningen borde kosta för att få bättre resultat, och studiestödet är alltid på agendan, säger Elin Blomqvist.
Blomqvist är tidigare orförande för Finlands studerandekårers förbund SAMOK och sitter fram tills juni i styrelsen för Euopean Student’s Union, den europeiska paraplyorganisation för högskolestuderande. Blomqvist är orolig för hur studerande pressas i den nuvarande politiken. Hon håller med om att studietiden borde förkortas, men att fokus borde ligga på att göra högskolorna flexiblare, snarare än att strama åt studiestödet.
– Vi har ännu ett oflexibelt högskolesystem. Man kunde med många andra mjukare sätt få studietiden att bli kortare, som genom att underlätta distansstudier, tillgodoläsande av kurser och sommar- och kvällsstudier. Jag har så pass mycket förtroende för studerande, att jag tror de inte är lata, säger Blomqvist.
Undervisnings- och kulturministeriet ger varje år ut Studentundersökningen, som mäter faktorer som påverkar studerande (även yrkeshögskolestuderande, trots undersökningens missvisande namn). Studentbladet satte sig ner med Blomqvist får att gå igenom de huvudsakliga resultaten av undersökningen.
1. Att säkra sin utkomst är den största enskilda orsak till att studietiden förlängs.
En tredjedel av studerande uppger att studietiden förlängs på grund av att de måste försäkra sin utkomst. Blomqvist säger att det finns en obalans i vad som krävs av studerande. Dels vill staten att de inte ska studera, dels vill näringslivet att de ska ha erfarenhet.
– Man har insett att vi har för långa studietider, och det har man försökt åtgärda genom att begränsa studietiden. Jag är besviken på att man ser så svartvitt på problemet. Men man har kanske också insett att problemet inte bara är att vi jobbar för mycket och studerar för lite, man har försökt komma in på orsakerna varför. Sen igen, skulle studerande få ett studiestöd som inte skulle kräva att man jobbar på sidan om, så skulle studerande inte jobba lika mycket, säger Blomqvist.
”Man kunde med många andra mjukare sätt få studietiden att bli kortare, som genom att underlätta distansstudier, tillgodoläsande av kurser och sommar- och kvällsstudier”
2. Genomssnittsinkomsten för en studerande är 800 euro i månaden. Av detta kommer en tiondel från föräldrar eller en partner.
Den finska utbildningspolitiken grundar sig på att alla ska ha lika rätt att studera, oberoende av sin socioekonomiska bakgrund. Principen gäller i teorin, men i praktiken kan verkligheten se annorlunda ut. Av alla studerande uppgav 39 % att de får i medeltal 170 euro i månaden från föräldrar eller en partner.
– Det är en förvånansvärt stor andel. Det är fel att föräldrarna ska ha ett ansvar för vuxna högskolestuderande, säger Blomqvist.
3. Betydligt fler yrkeshögskolestuderande än universitetsstuderande uppger att de har svårigheter att få pengarna att räcka till.
Yrkeshögskolestuderande har svårare att få pengarna att räcka till, vilket kan bero på många orsaker. Dels har fler YH-studerande haft jobb innan de började studera och har kanske vant sig vid mera pengar, dels har yrkeshögskolorna fler vuxenstuderande, som är i en annan livsstituation än den ”typiska” studerande som kommer direkt från andra stadiet.
Yrkeshögskolornas program kräver också större närvaro på grund av att de är så praktiska. Ett jobb vid sidan om är inte alltid så lätt.
– På universiten kan man ha boktent och välja att gå på föreläsningar, men du lär dig inte att sticka in en kateter om du inte faktiskt gör det! Yrkeshögskolestudierna kräver en obligatorisk praktik, ofta oavlönad, så hur ska du ännu orka gå på jobb efter att du gjort en 40h-praktikvecka? Det är helt klart att det inte går och då får du 468 euro i månaden, säger Blomqvist och säger att yrkeshögskolorna borde bli mer flexibla.
4. Bara 18 procent av universitetsstuderande och 13 procent av yrkeshögskolestuderande åker på utbyte.
Undersökningen visar att överraskande få studerande åker på utbyte. De främsta orsakerna som ges är av ekonomiska skäl och oro för att förlora ett stadigt jobb. Andelen vuxenstuderande vid yrkeshögskolorna drar ner siffran en aning eftersom de tenderar att inte åka, men ändå är siffran låg. Blomqvist säger att en annan orsak kan vara brist på information om utbytesmöjligheter, men också att resande i Europa överlag är vana för en viss priviligerad grupp.
– Bristen på pengar är en orsak varför en del väljer bort utbyte, men överlag så är det en elit som rör sig inom EU och det gäller också för studerande. Det är en viss grupp som far på utbyte, och det är de som har möjlighet att göra det finansiellt och socialt. Vi har till exempel inga hjälpfonder för sådana med specialbehov och minoritetsgrupper är kraftigt underrepresenterade i statistiken, säger Blomqvist.
Alla länder inom EU har inte heller lyckats införa Bolognaprocessen, så frågor om kompensation av studiepoäng är ännu idag ett dilemma för många studerande.
5. Hälften av dem som studerar juridik eller medicin har gått prepkurser.
Blomqvist säger att prepkurserna har blivit allt vanligare, nu också för yrkeshögskolestuderande. Var femte universitetsstuderande uppger att de gått prepkurs, medan motsvarande andel för yrkeshögskolestuderande är en tiondel.
– Prepkurserna blir vanligare i alla branscher, plötsligt finns de nu också till många yrkeshögskoleutbildningar. Jag tycker personligen att man inte borde ha prepkurser. Andra stadiets utbildning borde ge tillräckliga färdigheter att söka till högskolor. Prepkurser kostar, och det leder till att vissa har en större möjlighet att söka in. Nu är det är nästan så att det ända sättet att komma in till medicin eller juridik är att gå prepkurs, säger Blomqvist.
6. 39 procent av universitetsstuderande och 22 procent av yrkeshögskolestuderande har åtminstone en förälder med en högre högskoleexamen.
Det socioekonomiska arvet syns fortfarande i valet av studier. Studerande med föräldrar som har en högre högskoleexamen är ännu betydligt vanligare i universiteten än yrkeshögskolorna. Bland de som studerar konst eller medicin är andelen högst, 59 respektive 49 procent.
– Nog är det så att utbildningen går i arv. I något skede då yrkeshögskolorna kom in i bilden såg man att detta arv minskade, men det har börjat stiga igen. Däremot är vi, särkilt i grundskolan, mycket bättre än många andra länder på att minska detta arv, säger Blomqvist.
7. Studerande har en stark framtidstro
Studerande har en stark tro på framtiden. 69 procent av alla studerande säger att de tror att de får ett jobb i sin egen bransch inom ett år efter examen. 30 procent uppger att de kan tänka att söka sig utomlands ifall de inte hittar jobb i Finland.
– Jag tror vi är mer öppna för att åka utomlands ifall vi inte hittar jobb här. Det är ändå synd att det finns många som är två före färdiga, men som inte vågar ta ut sina papper för de är rädda att inte få jobb. Och det är förståeligt med tanke på dagens ekonomiska situation, säger Blomqvist.
Som avslutande kommentar säger Blomqvist att undersökningen borde beakta studerande som en heterogen grupp. Den typiska bilden av 20-åringen som kommer direkt från andra stadiet stämmer inte in på alla.
– Studerande är en väldigt mångsidig grupp. En vuxenstuderande studerar på ett helt annat sätt än en 20-åring som kommer direkt från gymnasiet. Det är synd att man inte tar fasta på detta i undersökningarna, utan man sätter alla i samma klunga. Då blir resultatet lätt missvisande och vi ser inte skillnaderna, säger Blomqvist.
Pingback: Studentbladets sommarnummer - Studentbladet