Vad ska du bli när du blir stor?

Den gemensamma ansökningen till högskolorna öppnar den 17 mars. Nytt för i år är att både yrkeshögskolor och universitet ingår i samma ansökan och att studenterna måste rangordna de utbildningar de söker till. När det inte längre är möjligt att bli antagen till flera olika utbildningar blir valet av första utbildning viktigare än tidigare.

Stefan Träskvik är studiehandledare vid Närpes gymnasium. Han berättar att de flesta i det här skedet borde veta vad de ska göra efter gymnasiet, men att det nya ansökningssystemet också innebär nya utmaningar.

– Vi har många som har svårt att bestämma sig vad de ska sätta på första plats i ansökan. Förr var det inte lika noga när man kunde välja utbildning efter att ansökningsresultaten blivit klara, säger Träskvik.

Läs också redaktionssekreterare Jennas ledare om just val av studier.

Studenterna ska ändå inte låta sig skrämmas av det ny ansökningssystemet. Träskvik menar att det är viktigt att vara modig i sina val.

– Man måste våga sätta ribban högt, annars ångrar man sig senare. Många har klarat det de trodde var omöjligt. Bara viljan finns så går det.

Som studiehandledare ser Träskvik vissa trender bland studenternas utbildningsval. Ofta är utbildningsvalet en kombination av många olika faktorer. Allt från personliga intressen, kompisarnas val, föräldrarnas yrken, könsroller, statusen på yrket och framtida studieort spelar in. Träskvik berättar att killarna ofta är mer intresserade av hurdan lön det framtida jobbet ger medan tjejer starkare betonar trivseln på jobbet och möjligheter att utvecklas. Föräldrarnas bakgrund spelar också en roll, till exempel har barn till akademiker större benägenhet att söka sig till en universitetsutbildning.

– Det absolut viktigaste är att lyssna till sina egna intressen och våga börja studera ett ämne man brinner för, säger Träskvik.

Kompisarnas val kan komma att spela in i valet av studieort eftersom många gärna vill fortsätta studera med sina vänner. Speciellt om samma utbildning finns på flera olika orter kan faktorer som kompisar, stadens rykte och prisnivå spela en stor roll.

Sverige lockar med bättre utbud och mindre språkbarriärer

Wilma Lundström, 18 år från Ekenäs, är som alla andra abiturienter mitt i förberedandet inför valen för sina framtida studier. Hon försöker ta det relativt lugnt med ansökningarna, då hon bestämt sig för att ta ett mellanår innan hon börjar studera.

– Jag är intresserad av psykologi, och leker med tanken på att söka till Uppsala Universitet för att studera beteende vetenskap, men om jag bestämmer mig för att studera i Finland söker jag antagligen till socialpsykologi på Soc&Kom och på andra plats lägger jag socionom studier vid Arcada.

Orsaken till att Lundström vill studera i Sverige ligger mest i språket.

– Det känns som om det inte finns några direkta motsvarigheter på svenska i Finland, och i Sverige får jag flera valmöjligheter och har inte stressen med att endast motta en enda studieplats.

När jag frågar om det nya ansökningssystemet här i Finland svarar Lundström med en grimas och visar tummen ner.

– Man behöver våren och sommaren till att fundera på sina val. De flesta är väldigt stressade vid ansökningstiden med studentskrivningar och framtidsfunderingar, jag tror att man tänker på ett annat sätt då allt lugnat ner sig och man verkligen har tid att känna efter och fundera.

Även om Lundström tycker att förändringen är jobbig, ser hon ändå bra sidor med den.

– Skolsystemet löpa bättre tror jag, och det lär bli lättare för folk som redan vet vad dom vill.

Lundström tipsar alla andra abiturienter och sökande om att ta det lungt välja det som känns bäst. Det viktigaste är ändå att trivas med sina studier, tillägger hon.

I en färsk undersökning som Helsingfors universitet låtit göra bland svenskspråkiga abiturienter visade det sig att universitetet uppfattas som mycket stort och flummigt.

– Vi är överraskade av att många utanför huvudstadsregionen förknippar universitetet med Helsingfors stad. Många kan därför ha en bild av universitetet som en stor, bullrig, finskspråkig, dyr och skrämmande plats, säger Martta Lindström, planerare och teamledare för Helsingfors universitets Svenska ärenden.

Hon påpekar ändå att många abiturienter ansåg att universitetet har ett gott rykte och att placeringen i huvudstaden var ett plus. För att motarbeta den negativa stämpeln som ett flummigt universitet ska HU nu framhäva sin internationella ställning, huvudstadens möjligheter att skapa nätverk och den låga arbetslösheten bland utexaminerade svenskspråkiga (under 2 procent). I undersökningen visade det sig också att de flesta studenter i första hand väljer sin framtida utbildningen utgående från det läroämne som verkar mest intressant.

–Det finns förstås de som bestämt att de ska studera vid Helsingfors universitet utan att veta exakt vilket ämne de ska studera, men det handlar om en mycket liten minoritet, säger Lindström.

Då det kommer till vad som ligger bakokm abiturienternas val av framtida utbildning är både Lindström och Träskvik inne på samma linje.

– I vår undersöking blev det tydligt att studenterna anser att valet av utbildning ligger helt i deras egna händer. De flesta väljer först läroämne och sedan börjar man titta på språket, staden och skolans rykte, säger Lindström.

– Jag har märkt att åtminstone våra studenter blir mer självständiga i sina val, säger Träskvik.

Den gemensamma ansökan öppnar tisdagen den 17 mars och stänger torsdagen den 9 april. På sajten studieinfo.fi finns mer information och vägledning kring ansökningen.