Sent på natten, eller tidigt på morgonen, efter Östra Finlands Nations årsfest hördes ett provoktativt påstående i spritdimman. ”Finlandssvenskar finns inte!”, sa Eliel Kilpelä, författaren… Läs mer »Finlandssvenskar är påhittade, tycker doktoranden Eliel Kilpelä (typ)
Niillas Holmberg skickar läsaren in på en djupdykning i kolonialismens inverkan i vardagen, nordsamisk kultur och drömtolkning i en högaktuell roman som har potential att bädda för bättre förståelse och färre kulturkrockar.
För tillfället visas utställningen En vårklar afton, i Vasa konsthall och på Forum Box i Helsingfors, som bland annat behandlar den finlandssvenska identiteten – hur den formas och utvecklas av historiska sammanhang och narrativ. Utställningen tar sig an frågorna genom videokonst, skulpturer, animation och en hel ljudvärld av körsång och klirrande glas.
Tidigare i år publicerade tankesmedjan Magma undersökningen “Den svenskspråkiga ungdomsbarometern”, med fokus på val av språk i olika sammanhang, mediekonsumtion och hobbyer. Svarspersonerna i Magmas undersökning är 15-19 år.
Att känna sig som en främling i sitt eget land är en bekant känsla för vissa människor. Det kan till och med vara en del av identiteten. Hur ska man leva med det, och finns det några fördelar? De här frågorna funderar Ekaterina Zhukova på i sin essä om identitetssvårigheter.
Jag är finlandssvensk och finländare, men jag är inte vit. Detta ger mitt liv en speciell prägel i Finland, ett land vars officiella historieskrivning är lika vit som bakgrunden på vår flagga.
Det behövs tydliga riktlinjer för vem som egentligen får bära teknologmössan enligt ett medlemsinitiativ till Aalto-universitetets studentkår, AUS. Men det handlar om mycket mer än bara en huvudbonad när tre studentkulturer möts i Otnäs.
Hur bygger man upp sin identitet i en ny kultur? Lotta Smeds har analyserat somaliska kvinnors livsberättelser om hur de byggt upp sina liv i Finland då de levt inom flera kulturella ramar. En form av smältdegel uppstår där delar tas från alla världar.