Pärmbild till Niillas Holmbergs Halla Helle (Gummerus, 2021)

Niillas Holmberg skickar läsaren in på en djupdykning i kolonialismens inverkan i vardagen, nordsamisk kultur och drömtolkning i en högaktuell roman som har potential att bädda för bättre förståelse och färre kulturkrockar.

Fem före examen i psykologi gör prästsonen Samu en tvärvändning. Han flyttar till Utsjoki via språkstudier i Enare och blir anställd på biblioteket. I Utsjoki blir den framgångsrika samiska bildkonstnären Halla Helle, det vill säga Elle Hallala, en av de viktigaste personerna i hans liv. 

När Elles farmor dör gör även hon en tvärvändning: hon avbryter sin framgångsrika karriär och flyttar ensam till farmors stuga vid Valkkosjön för att leva livet som hennes förfäder gjort. 

Elle börjar skicka drömmar i diktform åt välvilliga Samu, som förbryllad och frustrerad inte kan förstå vad som händer och varför Elle inte svarar på hans frågor. Med hjälp av Freud och Jung börjar han försöka tyda drömmarna som kryllar av grodor, alar och röd färg. 

Uppvuxen med exotiserande och romantiserande så kallade lapplandsromaner från hundra år tillbaka märker Samu så småningom att de inte gett honom rätt bild av tillvaron. Han inser också att han inte känner till samisk mytologi och symbolik, hur mycket behöver han vara insatt för att förstå drömmarna? Hur fungerar samernas relation till naturen och hur viktig är den egentligen?

Berättelsen sjunker in ett flöde av drömmar, psykoanalys, kaffe, kluvenhet, tystnad och dialoger. Läsaren får följa med Samus djupdykning i samisk kultur och kulturkrockarna som kommer på köpet. Han står inför en känslomässig berg- och dalbana som jag tror att de flesta finska och finlandssvenska läsare minst i någon mån kan känna igen sig i.

Lyckad romandebut

Nordsamiska multikonstnären Niillas Holmberg, det vill säga Jalvvi Anna-Liissá Niillas, ger sig in på romanfältet med Halla Helle efter flera diktsamlingar. Det var spännande att öppna en poets debutroman men efter de första tre sidorna var jag såld. Med Halla Helle bjuder Holmberg läsaren in till viktiga diskussioner om kolonialism och dess följder. Samma teman om kolonialism och relationen till naturen behandlas också i hans senaste diktsamling Juolgevuođđu (2018, DAT), på svenska fotsula.

Niillas Holmberg.
Niillas Holmberg, tagen av Marek SAbogal. Bilden hämtad från Gummerus hemsida 27.8.2021.

Inbjudan till diskussion

Samu är romanens berättare och det blir verkligen ett flöde av hans tankar och diskussioner med andra och olika händelser som rinner runt omkring. Läsaren ges all tid i världen att begrunda och ta till sig, det vänds ut och in på det mesta och lämnar ingenting att tillägga i till exempel de mer samhällsorienterade diskussionerna. Ingen brådska här.

Ni frågar säkert om man behöver känna till något om samer för att hänga med. Det behöver man inte. Boken är trots allt skriven på finska och utgiven på det stora finska förlaget Gummerus, även om Niillas Holmbergs modersmål är nordsamiska. Bokens målgrupp är just du som inte känner till nästan någonting. 

Finländare har börjat inse vad som försiggått i norr och har börjat intressera sig för samer på annat sätt än som turistattraktion. Samtidigt har samernas stigma ändrats: då de tidigare ansågs vara smutsiga och primitiva suputer är de nu gnällspikar som tar illa upp av allt och som ingenting duger åt. 

Niillas Holmberg ger finskkunniga en chans att i lugn och ro och föra dialoger om aktuella ämnen som påverkar samers liv varje dag, här speciellt nordsamer som bor kring Tana älv. Om du inte tycker att Finland fortfarande utövar kolonialism eller inte riktigt ha vetat var du ska börja läsa in dig på ämnet, har du Halla Helle.

Att växa så det knakar

Tillbaka till själva innehållet. Samu växer som person så det knakar, åt olika håll via olika rutter och vägar. Han försöker så hårt förstå vad som händer i Elles huvud och med hennes mentala hälsa att han tvingas lära känna sig själv. Och den resan skildras väl.

Jag kan tänka mig att många tycker att det finns för mycket information och argumentering i boken, och visst kan det bli lite väl invecklat ibland, men jag vågar påstå att det är precis vad den ska vara – en dialog.

Halla Helle är inte en bok för att i romantiserade anda gotta sig i Sápmis natur och samisk kultur, utan för att diskutera och fundera på svåra teman som kan göra ont på många olika sätt.

Glimten och skräpet i ögat

Trots allt det svåra och onda hade jag roligt genom hela boken. Och nu menar jag roligt som i att jag fnissade och skrattade. Holmberg bjuder förutom på diskussion även på en 450-sidors roast-festival. Alla karaktärerna småjävlas med varandra vid alla tänkbara tillfällen, glimten finns i ögat dygnet runt. Och den som tar illa upp förlorar. 

Dessutom får jag en känsla av att författaren själv rostar Samu på metanivå. Samu kryssar alla rutor för den Välvilliga Vita Mannen så att det nästan blir en karikatyr, jag kan förutspå vad han ska säga och hur han ska reagera. Han är perfekt ända ner till ordval och känsloreaktioner.

Jag tycker mig hitta smulor av cringe-humor på kolonialismens och välvillighetens bekostnad och jag vet inte om det är meningen. För tydlighetens skull hånskrattar jag inte åt dig som känner igen sig hos Samu, för i vissa ögonblick känner jag också igen mig. Det är hälsosamt att kunna skratta åt sig själv. 

Det finns även risk för att få skräp i ögat. 

Kopplingen till verkliga förhållanden

I allt det fiktiva har Niillas Holmberg bakat in verkliga händelser, ett verkligt bibliotek och verkliga förhållanden. Tanas fiskelag är verklig, vindkraftsprojekten med sina aktörer är verkliga, och så vidare. Holmberg har inte gjort till det för att vinna en poäng, utan det ger en realistisk bil av vad samer står ut med i dag.

Och då har jag inte ens hunnit gå in på historia, men det får bli en annan gång.

Språket

Slutligen behöver ännu språket spaltutrymme. Holmberg böjer finskan i en form som forsar vackert men som ändå inte blir varken för lyriskt eller konstlat. Som motvikt finns dessutom dialogerna i talspråk.

Romanen må vara lång men stilen känns ändå överraskande sparsmakad och varje partikel känns begrundad. Inget överflödigt, ingen upprepning och minutiöst exakta ordval.

Halla Helles betydelse

Halla Helles timing är, som andra recensenter också skrivit, perfekt. Detta är ett värdefullt verk och har potential att skapa mer förståelse, ge utrymme för att lära sig i lugn och ro om samer och potential att ändra den offentliga dialogen till mer respektfull och mer informerad. 

Jag hoppas att verket översätts till flera språk så att även andra än de som behärskar finska får tar del av Samus karriär som bibliotekarie.

Författare: Niillas Holmberg

 455 s., Gummerus (språk: finska), 2021

Om skribenten
Publicerad
september 9, 2021

Lämna ett svar