Men hur ser situationen ut för universitets- och högskolestuderande? Skiljer sig deras val av språk, medier och hobbyer från svarspersonerna i Magmas studie? Dessutom, vilken skillnad i de här valen finns det mellan regionerna i Svenskfinland?
Frans Villanen studerar till speciallärare vid Åbo Akademi i Vasa. Hans vardag i Vasa går mestadels på svenska.
–Mina studier är på svenska och vid de platser som jag besöker i centrum kan jag använda svenskan. Men om försäljaren eller kassapersonalen inte kan flytande svenska byter jag till finska, säger Villanen.
I Vasa talar 23 procent av befolkningen svenska, men i och med att grannkommunerna Korsholm och Malax har en svenskspråkig majoritet är Vasaregionen mycket tvåspråkig. Villanen, som är uppvuxen i Sibbo, säger att när han vistas i andra delar av Finland brukar han i större grad använda finskan.
–Jag kommer från en enspråkigt svensk familj och vill gärna upprätthålla mina finskakunskaper. Vasa är så pass svenskt att jag inte behöver använda finskan lika ofta här som i exempelvis Helsingfors.
–Min flickvän talar också svenska och även i mitt fotbollslag ABC Strömsö är de flesta svenskspråkiga.
Villanens språkliga vardag överensstämmer med majoriteten av Magma-undersökningens svarspersoner, som uppger att svenskan är stark inom vänkretsen. I undersökningen framkommer även att de som känner sig svenskspråkiga kommer oftast från Österbotten, Åland eller västra och östra Nyland – vilket Villanen gör.
Hur ofta använder du andra språk än svenska och finska?
–På tok för lite. Jag var tidigare huvudtutor vid akademin här i Vasa och då hade jag kontakt med utbytesstuderande. Jag använde engelskan mycket oftare då än vad jag gör nu.
Mångsidigt medieutbud
I Magmas undersökning berättar svarspersonerna att de tar del av många olika medier, allt från finlandssvenska, finska, sverigesvenska och engelska. Det gör även Villanen.
–Jag läser Hufvudstadsbladet och Vasabladet varje dag. Utöver det läser jag också om skidning i svenska Aftonbladet och Expressen samt norska NRK, säger han.
–Sporadiskt följer jag även med brittiska och amerikanska nyheter, om bland annat coronapandemin och presidentvalet i USA förra hösten.
NRK, Norsk rikskringkasting, är rundradiobolaget Yles motsvarighet i Norge.
“Jag förväntar mig inte betjäning på svenska i Helsingfors”
Jenny Illman studerar fysik vid Helsingfors och är uppvuxen i Ekenäs. Liksom Villanen kommer Illman från en svenskspråkig familj och upplever sig som enspråkigt svensk. Hon säger att hon sällan använder svenskan i Helsingfors.
–Om jag på förhand vet att kassapersonalen eller försäljaren kan svenska talar jag svenska med dem, men annars inte.
–Förutom när jag är i kontakt med en svenskspråkig lärare vid universitetet och vikarierar vid ett svenskspråkigt dagis talar jag nästan bara finska här i Helsingfors.
Hon tillägger att hon upplever att hon får sina ärenden uträttade mycket snabbare om hon använder finskan.
Även studierna vid universitetet är mestadels på finska. Endast grundkurserna i fysik kunde hon avlägga på svenska. Hon tillägger ändå att det finns svenskspråkiga assistenter vid universitetet som kan hjälpa henne om hon inte förstår vad läraren säger.
–Men vid Åbo Akademi skulle studierna i fysik gå helt och hållet på svenska. Jag tror också att jag skulle tala svenska oftare om jag bodde i Åbo eftersom det är en mera tvåspråkig stad.
Men är Åbo faktiskt en mera tvåspråkig stad än Helsingfors? Enligt uppgifter från förra året har Åbo 11 000 svenskspråkiga invånare, vilket är 5,5 procent av stadens totala befolkning på 192 000. I Helsingfors bor däremot 37 000 med svenska som modersmål och utgör 5,6 procent av alla 650 000 Helsingforsbor. Svenskspråkiga i Helsingfors är fler till antalet och utgör en större del av den totala befolkningen jämfört med samma grupp i Åbo.
Illman berättar att hon läser Hufvudstadsbladet och Svenska Yle, men tar inte del av varken finska, engelska eller sverigesvenska medier. På sociala medier är svenskan, men också engelskan stark.
–Jag följer engelskspråkiga personer på sociala medier och kommunicerar mest på engelska där.
Fritidsintressen på finska
På fritiden brukar Illman bland annat gå på gym. Men under rådande pandemitider har ändå gymbesöken uteblivit. Hon säger att kommunikationen mellan henne och gympersonal oftast går på finska.
–Om jag inte förstår vad de säger byter vi till engelska, men någon svenska kan de inte.
I Magmas undersökning har språkorsaker varit en av de mindre betydande faktorerna för att inte delta i en hobby. Det här stämmer även för Illmans del som inte uteblir från gymaktiviterna trots att hon inte får betjäning på svenska.
Sköter du även dina ärenden hos myndigheterna på finska?
–Myndigheter, som FPA och Skatteverket, har nog information på svenska om sina tjänster på nätet. Men när jag väl är på kontoret eller servicepunkten talar personalen endast finska. Så, oftast talar jag också finska där, säger Illman.
Svenska och blandspråk
William Gräsbeck studerar samhällsvetenskap vid Åbo Akademi. Han säger att han mestadels talar svenska med studiekompisarna och vid hobbyerna. Men i butikerna i centrum är det finskan som gäller.
–Om någon betjänar mig på svenska är det en trevlig överraskning, men i regel förväntar jag mig inte att butikspersonalen talar svenska här i Åbo, säger Gräsbeck.
Men trots det finns det platser i staden där han får betjäning på svenska.
–Vid Fabbes Café nära akademin förväntar jag mig nog betjäning på svenska, men det samma gäller inte för kaféerna vid torget.
Gräsbeck, som är uppvuxen i Esbo, tillägger att han ofta använder “blandspråk”, som han själv kallar det, med sina kompisar i huvudstadsregionen. Han säger att de talar aktivt svenska och finska om vart annat under diskussionerna.
–Men trots att jag använder och förstår finska på en god nivå upplever jag mig som enspråkigt svensk, säger han.
I Magmas undersökning är det en minoritet av svarspersonerna från huvudstadsregionen som känner sig som svenskspråkiga.
Upplever du, som är uppvuxen i huvudstadsregionen, att Åbo är en mer tvåspråkig stad än Helsingfors?
–Ja, Åbo är nog mera tvåspråkigt än Helsingfors. Åbo Akademi är också det enda svenskspråkiga universitetet i Finland. Men jag tycker nog överlag att Åbo är ganska enspråkigt finskt.
–Det beror även mycket på var i staden man rör sig och det är inte heller ovanligt att höra svenska i Åbo, säger han.
I Gräsbecks familj talar några personer finska och han försöker talar finska med dem. Oftast går ändå diskussionerna både på finska och svenska.
–Jag använder också engelska regelbundet, mest i samband med diskussioner på internetforum som Reddit.
Förutom diskussioner på amerikanska Reddit läser Gräsbeck även finlandssvenska dagstidningar som Hufvudstadsbladet och Åbo Underrättelser men också Svenska Yle. Även finska medier intresserar honom.
–Jag upplever att jag hittar samma nyheter i många av de finlandssvenska medierna. Om HBL har skrivit om en viss händelse så har även ÅU, Västra Nyland och kanske också Österbottens Tidning lyft upp saken. Därför läser jag även nyheter på finska.
–Nu under coronapandemin har jag även tagit del av SVT och Expressen för att veta hur pandemin har påverkat Sverige, säger han.
Kräver svensk betjäning hos myndigheter
Både Gräsbeck och Villanen är jämfört med Illman mera noga med att få betjäning på svenska när de besöker myndigheter, som FPA och Skatteverket. Gräsbeck säger liksom Illman att många i personalen vid myndigheter ändå talar finska.
–När jag går till myndigheterna byter jag inte till finska utan jag brukar kräva betjäning på svenska, säger Gräsbeck.
Han tillägger att det är problematiskt att jämföra ett kafébesök med att gå till en myndighet, eftersom att gå till ett kafé är mera lättsamt.
–Det är viktigt att få betjäning även på svenska vid myndigheter.
Villanen är av samma åsikt. Han säger att vid myndigheterna förväntar han sig kunna få sina ärenden uträttade på svenska.
–Det är inte för skojs skull som vi finlandssvenskar vill ha betjäning på vårt modersmål, och särskilt inte i de här sammanhangen.
