Aaltos studenter har lagt egendomstvisten bakom sig och hela universitetet ska vara i Otnäs inom några år. Nora Bremer, som studerar design vid konstindustriella högskolan, kommer inte att dra på sig tofsmössa efter flytten, också om det skulle tillåtas.

”Alltså de där tofsarna”

– Alltså de där tofsarna! Det verkar som att de försöker visa att de är är lite bättre än oss andra med de där mössorna. Å andra sidan gör vi ju samma sak genom att vägra använda halare, säger Bremer med glimten i ögat.

Bremer tror ändå att den gemensamma identiteten kommer att bli starkare när alla studerande befinner sig på samma campus. Gemenskapen vid Konstindustriella högskolan är ändå viktigast för henne.

– Vi njuter kanske lite grann av att vara annorlunda och Tokyo känns mera som vår förening än AUS.

”Ofta öppen för alla”

När Aalto bildades slogs Tekniska högskolans, Konstindustriella högskolans och finska handelshögskolans studentkårerer ihop till Aalto-universitetets studentkår, AUS. Konstindustriella högskolans kår Tokyo och finska handelshögskolans KY lever kvar som studerandeföreningar för konst- respektive ekonomistuderande, medan Teknologsektionen inom AUS värnar om teknologtraditioner

”Teknologsektionen upprätthåller teknologernas traditioner och ordnar verksamhet i teknologanda som ofta är öppen för alla.” Beskrivningen av Teknologsektionen vittnar om att verksamheten inte alltid är öppen för alla och om att det inte alltid varit konfliktfritt.

Enligt Konsta Huuki, som ansvarar för samfundet och evenemang i AUS:s styrelse, finns det de som endast ser AUS som en fortsättning på Tekniska högskolans studentkår.

”Varje år får man höra om att teknologerna har en specialställning”

– Varje år får man höra om att teknologerna har en specialställning inom studentkåren och att vi borde ha en egen förening istället. Men att göra allt likadant för alla är inte nödvändigtvis samma sak som att göra det jämlikt, säger Huuki.

Kring 70 procent av alla studenter vid Aalto är teknologer och det finns många starka teknologtraditioner. Enligt Huuki är det ändå viktigt att det finns ett mångfald av olika kulturer bland studerande och gemenskapen vid Aalto får inte strypa de kulturer som redan finns.

”Om gamla traditioner inte uppskattas så dör de”

– Vi litar på att det skapas nya kulturer av sig själv när kulturerna möts och om gamla traditioner inte uppskattas så dör de. Förändringen sker ganska naturligt eftersom 20 procent av alla studerande byts ut varje år.

Kommer flytten till Otnäs att innebära en starkare gemenskap?

– Det tror jag nog. Jag hoppas att alla förstår att vi gynnas av att överskrida gränserna.

Förändras teknologkulturen i så fall?

– De gemensamma värderingarna är nog de samma: att hjälpa varandra och att det alltid lönar sig att pröva galna idéer. Traditionerna kommer kanske att förändras men grundidén lever vidare.

TF vill ha klara riktlinjer

Varje år finns det några studenter som vill ha teknologmössan och har gjort det som krävs, men som studerar fel inriktning. Enligt Teknologföreningens, TF:s, ordförande Nina Gunell borde riktlinjerna vara tydligare så det inte varje år skulle uppstå samma diskussion.

–Beslutsfattandet inom teknologsamfundet är i dagens läge väldigt oklart och borde förnyas, säger Gunell.

TF har därför valt att stöda ett medlemsinitiativ för att öppna diskussion kring rätten att bära teknologmössa och för att beslutsprocessen ska bli tydligare. Enligt Konsta Huuki vid studentkåren ligger klarheten kring reglerna i betraktarens ögon.

– Teknologmössan är en riksomfattande symbol för teknologer i hela Finland och i Otnäs har de som huvudsakligen studerar teknik rätt att bära mössan. Rätten kan också i specialfall delas ut som en hedersbetygelse, säger Huuki.

Enligt Huuki kommer en arbetsgrupp att fortsätta utreda bestämmelserna nästa år.

Teknologföreningen blir ofta TF

Teknologföreningen var ursprungligen en svenskspråkig nation vid Tekniska högskolan, som öppnade verksamheten för också andra än teknikstuderande efter att Aalto-universitetet grundades. Enligt Nina Gunell är det ofta TF som driver frågor om att förnya teknologtraditioner.

– TF är lite av en föregångare eftersom det för oss är självklart att ta med studerande från olika grupper och vi har till exempel haft flera aktiva artsare*.

Hur går det ihop med namnet Teknologföreningen?

– Det går jättebra ihop. Den stora gemensamma nämnaren för oss har alltid varit språket och vi har varit tvärvetenskapliga redan från början. Nuförtiden gör vi ofta ett aktivt val att använda namnet TF i de flesta sammanhang. Alla våra medlemmar känner sig som TF:are, men alla känner sig inte nödvändigtvis som teknologer.

Enligt Gunell borde alla som vill få kalla sig teknolog och enligt henne är det mera bundet till ens inställning än ens studieinriktning.

– Teknologidentiteten är jättestark så det finns ingen risk för att den plötsligt skulle försvinna. Alla har sin egen syn på vad det egentligen är och om fem år kommer här ändå att studera helt nya människor som gör saker på sitt sätt. Det viktigaste är ändå att alla känner sig välkomna.

*artsare är studenter vid f.d. Konstindustriella högskolan som studerar konst, design och arkitektur vid Aalto.