Konst och bildjournalistik möts i det här dagboksliknande fotoreportaget av coronapandemin, som jag började dokumentera i slutet av sommaren år 2020. Det presenterar ett perspektiv på hur livet har sett ut under pandemin och mina tankar om samhället, utanförskap och gemenskap. Att samlas och åter isoleras, är ett återkommande tema.
Vappen och första maj – nu är våren kommen! Men i år blir firandet annorlunda. I stället för allsång i Kajsaniemiparken, bruncher, sillisar, Havis Amanda, fester och allmänt diffust hängande sker firandet det här året med en mängd restriktioner.
Efter en och en halv månad i karantän kan jag bara konstatera: jag trivs utmärkt med att få min frihet kringskuren. Ett års arbete med min pro gradu-avhandling har nämligen gjort mig till en veteran när det gäller social distansering.