Så här mycket kostar det att studera i Helsingfors

Jessica Nyberg loggade alla sina utgifter i tre års tid. Nu kan hon berätta konkret hur mycket pengar man behöver som studerande i Helsingfors.

Den ekonomiska situationen för studerande blir allt mer utmanande, speciellt när studerande inte längre får något stöd alls under sommarmånaderna. I nyheterna pratas det ofta om läget, men för de som inte ännu börjat studera kan det kännas allt mer osäkert kring hur den ekonomiska situationen faktiskt ser ut.

Hur mycket pengar behöver en studerande för att klara sig? Vad är en normal konsumtion per månad?

I januari 2024 publicerade Studentbladet en artikel om hur en studerande spenderar sina pengar. Den baserades på alla de loggade utgifter som jag gjort på ett år. Nu besitter jag ännu mer värdefull kunskap – nämligen tre år av loggade utgifter. Vad är väl roligare än att dyka ner i lite genomsnittliga kostnader kring vad saker kostar under en månad? 

Här får du nu veta hur mycket en vanlig kvinnlig studerande i Helsingfors spenderar i genomsnitt på olika typer av utgifter per studiemånad. Håll i hatten, för det blir mycket siffror.

Det går åt 1 579 euro per studiemånad

En månads utgifter delas upp på fasta och rörliga. Fasta utgifter är sådana du inte direkt kan påverka, till exempel hyra, elräkningar och prenumerationer på olika tjänster. Dessa utgifter kan ändra beroende på år, därför är diagrammet för de fasta kostnaderna baserade på det senaste året och de senaste ändringarna.

Hyran på 750 euro motsvarar en privathyrd enrumslägenhet belägen ungefär 6 km från centralstationen i Helsingfors. Hyran kan variera mycket och om man lyckas få tag i en studielägenhet så är det billigare. Vissa har tyckt att min hyra är dyr, men de flesta anser att hyran är rätt normal för en 30 kvadratmeters etta utanför centrum.

Jag är mycket tacksam över att min pappa stått för mitt telefonabonnemang samt Spotifyprenumeration. Långt ifrån alla studerande får ekonomisk hjälp från familjen och därför har jag räknat de fasta utgifterna som om man betalar allt själv. 

Förutom de fasta och rörliga kostnaderna tillkommer även andra engångskostnader, som jag tar upp senare i den här artikeln.

När det gäller de rörliga utgifterna har man mycket mer spelrum. Speciellt gällande matkostnader, som enligt mitt diagram uppgick till 285 euro per månad. Lunch på Unicafé har jag räknat i kategorin restaurang, och om man äter där 5 dagar i veckan blir det ungefär 62–68 euro i månaden. 

Jag älskar matlagning och att äta ute på restauranger (som inte är Unicafé). Jag vill inte heller leva på nudlar och ägg. Söker man information om normala matutgifter för unga vuxna på nätet kommer det varierande svar någonstans mellan 250 och 310 euro, vilket skulle tyda på att mina matutgifter var rätt normala.

Men det finns massor av andra orsaker till att ens matkostnader är dyrare än vanligt. Till exempel kan det bli dyrare om man har allergier, är laktos- eller glutenintolerant, lider av psykisk ohälsa eller har andra fysiska hinder som sätter käppar i budgethjulet.

Det är också dyrare att handla vid små närbutiker än vid större. Skillnaden kan vara liten per gång, men under en längre tid blir den tydligare.

Kanske någon ser kategorin presenter och tänker: “hur är det möjligt att lägga nästan 17 euro i månaden på presenter?!”. Men det är ett genomsnitt. Tänk på alla julklappar till nära och kära, bemärkelsedagar, att bjuda sin partner på middag. Jag skulle nästan påstå att 17€ i månaden är i den nedre kanten. 

När jag flyttade in till min lägenhet hade jag dessutom inte alla de nödvändigheter som behövs, till exempel dammsugare eller en hylla för förvaring, därför är det relativt hög summa i kategorin ”saker till hemmet”. Summan inkluderar därmed upprustningen av ens lägenhet under studieåren, eftersom de flesta inte har ett komplett och funktionellt hem i början av sina studier.

Dyrare för att jag är kvinna, har glasögon och familj i Österbotten

På grund av att jag ursprungligen kommer från Österbotten och att min familj, partner och flera vänner bor där så lade jag en hel del pengar på att träffa och upprätthålla kontakten med dem. Lyckligtvis får man studierabatt på tågresor men trots det går det några hundra euro i biljetter på ett år, något som inte är relevant för de som fortsatt studera i den stad de växt upp i.

Mycket pengar går även åt till allt som har med kvinnokroppen att göra. Värktabletter för månatliga mensvärken, dyra p-piller som endast är gratis i ett år, järntabletter mot järnbrist, mensskydd och BH:ar. Det samhälleliga skönhetsidealet är också kostsamt. 

Om man dessutom behöver glasögon så är det också dyrare. Kostnaden på flera hundra euro är något jag varje gång blir förvånad över när jag varit tvungen att skaffa nya glasögon, och det är tyvärr inte något som man får något stöd för. Jag har däremot inte räknat med kostnaden för glasögon i mina diagram.

Spökkostnaderna som ingen minns att nämna

Förutom de regelbundna kostnaderna som nämnts hittills finns det även det som jag brukar kalla för spökkostnader. Alltså sådant som man betalar en gång och kanske inte tänkt på att man behöver ha råd med som studerande. 

Det inkluderar garantihyra (ofta två månader i Helsingfors vilket blev 1 500 euro i mitt fall), den obligatoriska medlemsavgiften för studentkåren, hälsoförsäkring och studenthälsovårdsavgiften.

Man kan även räkna med att man någon gång under studierna behöver uppgradera sin telefon. Garantihyran och kostnader för telefoninköp och dylikt har jag däremot inte beaktat i mina diagram.

Hur mycket pengar fick jag in per månad då? 

Studiestödet och bostadsbidraget, som numera heter bostadstillägg och är en del av studiestödet, har ändrats en hel del under min studietid. Som mest fick jag 745 euro och det varade läsåret 2023–2024, nu får jag cirka 575 euro. 

Stöden har inte ens under den bästa tiden täckt hyran, så som många andra var jag tvungen att ta studielån. Summan jag kunde låna höjdes med 200 euro hösten 2024 och har sedan dess varit 850 euro per studiemånad. I praktiken landade det ändå på lite mindre än 850 euro i månaden, då banken tog en liten avgift direkt när jag lyfte lånet.

Sammanfattningsvis kan man få drygt 1425 euro i inkomster i studiestöd och studielån. Det är alltså mer än 150 euro för lite för att täcka alla månadens utgifter för en kvinnlig studerande som bor utanför centrum i Helsingfors. Om man även räknar med engångsavgifterna så är det över 170 euro för lite. 

Så hur sjutton ska man göra?

Om du lyckas spara ihop omkring 1 600 euro från sommarjobbet inför varje läsår så är allt bra. Eller om du skulle jobba någon helg vid sidan av studierna.

Man kan även ansöka om en hel del stipendier, vilket jag gjort. Ett stipendium kan vara allt från någon hundring till över tusen euro om du skriver en bra ansökan. Man söker enkelt på nätet efter olika fonder, och ibland får man tips om stipendier i olika medlemsbrev via skolmejlen. Skulle allt gå åt skogen kan man också ansöka om utkomststöd från FPA.

Ett annat alternativ är förstås att utesluta vissa utgifter, eller minska på dem. Att delta på stora årsfester är dyrt, så man kanske inte behöver delta på alla. Om jag inte drack någon alkohol, inte åkte hem till Österbotten ibland och inte prioriterade en trivsam hemmiljö skulle jag förstås också spara en hel del.

Men då kommer frågan på vad som gör ett liv lyckligt. Ska det räknas som lyx att kunna besöka sin familj eller att kunna ta en öl med sina nya studiekompisar? Är det lyx att köpa en färgglad inomhusväxt? Vad borde man som studerande kunna sätta för krav på studielivets standard? 

Kom ihåg!

De här diagrammen beskriver specifikt studiemånadernas utgifter och inkomster. På sommaren gick det mer pengar på till exempel restaurangbesök och olika aktiviteter, och hur mycket pengar en studerande behöver varierar från person till person. Oavsett så är det ändå eftersträvansvärt att ha lite besparingar innan man börjar studera i en så dyr stad som Helsingfors.

Ett tips är att skapa fler konton i din bank så att du enklare kan separera på pengar från studielån och dina personliga besparingar, på så sätt är det lättare att få en helhetsöversikt av ens ekonomi. Kolla på din banks sida hur du gör och hur många konton du kan ha innan det börjar kosta. 

Några andra snabba spartips är att äta gröt till frukost, inte bli beroende av energidrycker och att alltid fråga om en restaurang har studierabatt. Rispiroger är väldigt billigt och mättande som kvällsmål, och frysta grönsaker är också ofta billigare än färska. Potatis är också billigt och underskattat. Om du letar några konkreta billiga recept så kan du läsa våra tips här.

Artikeln justerad 8.4 klockan 10.13. Det heter bostadstillägg, inte bostadsstöd.