Ny utredning: Det obligatoriska studentkårs- medlemskapet är befogat och bör finnas kvar också i framtiden 

Ett frivilligt medlemskap försvagar studentkårernas förmåga att genomföra sina lagstadgade uppgifter. Dessutom försvagas studentkårernas möjligheter att bedriva trovärdig intressebevakning. 

Ska studentkårsmedlemskapet också i framtiden vara obligatoriskt? Den frågan dök upp under regeringsförhandlingarna och när dammet lagt sig konstaterade Orpo och hans kumpaner att regeringen ska utreda saken. 

Ett obligatoriskt medlemskap står till en viss mån i konflikt med den i grundlagen tryggade föreningsfriheten. Det är också den officiella förklaringen till varför regeringen utreder om det är möjligt att slopa systemet. 

Förslaget har väckt uppståndelse bland studentkårerna, som i hög grad är beroende av medlemskapsavgiften för att få ekonomin att gå runt. Studentbladets före detta chefredaktör Kalle Grönroos kritiserade förslaget med motiveringen att det på ett katastrofalt sätt skulle påverka studentkårernas förmåga att bedriva en verksamhet som på riktigt är till nytta för studerande. 

Grönroos får här medhåll från juris licentiat Juha Viertola som utrett frågan för undervisnings- och kulturministeriets räkning. 

Svårt för studentkårerna att genomföra sina lagstadgade uppgifter utan medlemsavgifterna

Viertolas rapport visar att medlemskapet i studentkårerna också i framtiden borde vara obligatoriskt. Alternativa lösningar som presenteras är ett frivilligt medlemskap eller en modell där studerande automatiskt blir medlemmar i kårerna men med möjligheten att skriva ut sig. 

Båda förslagen innebär färre medlemmar och mindre inkomster för studentkårerna. Viertola uppskattar att under 50 procent av alla studerande skulle ansluta sig till kårerna ifall medlemskapet var frivilligt. 

Det här försvagar studentkårernas förmåga att genomföra sina lagstadgade uppgifter. Dessutom försvagas studentkårernas möjligheter att bedriva trovärdig intressebevakning. 

Studentkårernas lagstadgade uppgifter (klicka för att utvidga)

Vara en förenande länk för sina medlemmar och att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället.

Delta i universitetets fostringsuppgift genom att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap

Utse studeranderepresentanter vid universitetets diverse organ

Vid behov delta i fullgörandet av de uppgifter som berör studerandehälsovård

(Källa: Universitetslagen)

Viertola skriver att studentkårerna aktivt stöder ämnes- och andra studentföreningar ekonomiskt. Skrotandet av den obligatoriska studentkårsavgiften skulle således påverka hela studievärlden negativt. 

Finlands två största studentkårer, Helsingfors universitets studentkår och Tammerfors universitets studentkår, är båda två beroende av medlemsavgifter. Avskaffandet av avgiften skulle i korthet innebära en djup ekonomisk kris samt enorma omställningskrav. 

I rapporten konstateras det att studentkårerna har en stor roll när det kommer till att välkomna internationella studerande till Finland. 

Viertola tar sig också en titt på Sverige, där den obligatoriska studentkårsavgiften avskaffades år 2010. Sedan dess har medlemsantalet minskat, år 2017 hörde 42 procent av alla svenska studerande till en studentkår. I rapporten konstaterades det att de svenska studentkårerna kämpar med ekonomiska utmaningar och att verksamhetens omfattning har minskat. 

Det obligatoriska medlemskapet stöter inte på allt för stora hinder juridiskt sett 

Ur ett juridiskt perspektiv konstaterar Viertola att det inte finns klara grunder för ett slopande av medlemskapet. Här hänvisar han till högsta domstolen, som i ett prejudikat år 2021 ansåg att det obligatoriska studentkårsmedlemskapet inte står i klar och stark kontrast med lagen om föreningsfrihet. 

I dagsläget är det enbart universitetens studentkårer som omfattas av det obligatoriska medlemskapet, för de som studerar vid yrkeshögskolor är medlemskapet frivilligt. Till ytan är det motsägande men uppdelningen orsakar inga konflikter ur ett juridiskt perspektiv. 

Viertola hänvisar här till universitetslagen. I Finland är universiteten självständiga juridiska personer, detta för att trygga universitetens autonomi och akademiska frihet. Däremot är en yrkeshögskola en juridisk person i form av ett aktiebolag. Det här gör det juridiskt möjligt att ha skilda lagstiftningar för universitetens och yrkeshögskolornas studentkårer.