Hoppa till innehåll

Studentkårerna vill behålla det obligatoriska medlemskapet – ”vi erbjuder nästan allt”

Studentkårer som Studentbladet har pratat med tycker att det obligatoriska studentkårsmedlemskapet har flera nyttor. Också studerandekårer, vars medlemskap är frivilligt, tycker att ett obligatoriskt medlemskap skulle gynna verksamheten.

Orpos regering utreder för tillfället att slopa det obligatoriska medlemskapet i universitetens studentkårer, så att situationen enligt regeringen bättre motsvarar föreningsfriheten. Beslut i ärendet ska fattas våren 2024 på basis av utredningen. 

Men hur skulle slopandet av en obligatorisk medlemsavgift påverka studentkårerna? 

Studentkårernas lagstadgade uppgifter (klicka för att utvidga)
  • Vara en förenande länk för sina medlemmar och att främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till studenternas roll i samhället.
  • Delta i universitetets fostringsuppgift genom att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap
  • Utse studeranderepresentanter vid universitetets diverse organ
  • Vid behov delta i fullgörandet av de uppgifter som berör studerandehälsovård

(Källa: Universitetslagen)

Elsa Lindeberg som sitter i Helsingfors universitets studentkårs styrelse är medveten om planerna att slopa det obligatoriska studentkårsmedlemskapet. Hon vill ändå inte spekulera i vilka följder ett avskaffande av det obligatoriska medlemskapet kan få för HUS. HUS är landets största studentkår med ungefär 26 000 medlemmar.

Elsa Lindeberg från Helsingfors universitets studentkår HUS säger att det är viktigt att alla studerande känner sig välkomna i studentkåren. Foto: Studentkåren vid Helsingfors universitet.

– Men det är klart att ett slopande av automationsmedlemskapet får ekonomiska följder för vad vi som studentkår kan förverkliga. Vi är en aktiv kår som vill ordna evenemang och aktiviteter som intresserar våra medlemmar, säger Lindeberg.

Lindeberg ansvarar för studentkårens ekonomidirektion och för föreningar samt tvåspråkigheten i kårens verksamhet. HUS har en speciell ställning jämfört med andra studentkårer eftersom den äger en betydande del fastigheter med föreningsutrymmen: Nya Studenthuset, Domus Gaudium och Domus Academica – alla i centrala Helsingfors.

– Inom HUS krets fungerar mellan 200 och 250 föreningar. Många av de här använder sig av utrymmen som HUS äger, säger hon.

Lindeberg tillägger att alla universitetets studerande inte skulle vara representerade om studentkårsmedlemskapet gjordes valfritt. Därmed skulle intressebevakningen bli svårare att förverkliga. Ett valfritt medlemskap försvagar helt enkelt studentkåren. 

– Det är viktigt att alla våra studerande känner sig välkomna i studentkåren, säger Elsa Lindeberg.

AUS vill inte spekulera i eventuella följder

Styrelsemedlem Carl-Victor Schauman vid Aalto-universitetets studentkår (AUS) är inne på liknande tongångar som Lindeberg. Han berättar att största delen av de evenemang som sker på campus antingen ordnas av studentkåren eller någon som har fått understöd av den.

– Vi har också många tjänster för våra medlemmar, som till exempel studerandebostäder på och utanför campus samt bokningsbara utrymmen vid universitetet för våra medlemmar.

Han tillägger att AUS också har en fond som studerande kan söka medel till olika projekt, stipendier och mycket annat från. 

– Vi ger också stöd för våra studerandeföreningar och trakasseriombud. Jag anser att vi erbjuder nästan allt vad studerande kan vilja ha under sin studietid, säger han.

Aalto-universitets studentkår består av över 17 000 medlemmar. Av dessa är cirka 10 500 teknologer, 4 000 ekonomistuderande och 2 500 studerande inom konst. 

Carl-Victor Schauman vid Aalto-universitetets studentkår vill inte spekulera i vad ett eventuellt slopande av det obligatoriska studentkårsmedlemskapet kan medföra för AUS. Foto: John Illman

Hundratals av de här studerande är årligen med i studentkårens verksamhet, som t.ex. program för nya studerande eller ordnande av evenemang.

Schauman, som är ansvarig för kårens högskolepolitik, är också väl medveten om regeringens planer gällande studentkårsmedlemskapet. Och också han är fåordig. 

– Från kårens sida följer med Undervisnings- och kulturministeriets undersökning. Det här ärendet har varit på agendan flera gånger både i ministeriet och högsta förvaltningsdomstolen utan att något har hänt. Vi väntar på beslutet och undviker att spekulera allt för mycket i ärendet före det, säger han.

Han tillägger ändå att han anser att det obligatoriska medlemskapet möjliggör att alla kan behandlas jämlikt och representeras vid universitetet. 

– Studentkåren representerar alla studerande vid Aalto-universitetet och alla medlemmar har möjlighet att påverka, säger Carl-Victor Schauman.

Lågt medlemsantal i Asken orsakar utmaningar

Vid studerandekårerna, som till exempel ASK och Novium, är medlemskapet redan frivilligt. Det här beror på att yrkeshögskolelagen inte gör det möjligt för studerandekårerna att ha obligatoriskt medlemskap.

Både studerandekårer och studentkårer har ändå lagstadgade och ungefär motsvarande uppgifter, som att ordna intressebevakning för sina medlemmar och studentrepresentation vid högskolorna.

Studerandekårernas lagstadgade uppgifter (klicka för att utvidga)
  • Vara en förenande länk för sina medlemmar samt främja deras samhälleliga, sociala, intellektuella och studierelaterade ambitioner och strävanden i anknytning till de studerandes roll i samhället.
  • Förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap
  • Utse studeranderepresentanter vid yrkeshögskolans diverse organ
  • Vid behov delta i fullgörandet av de uppgifter som berör studerandehälsovård

Källa: Yrkeshögskolelagen

Abbe Karlsson är ordförande för Arcadas studerandekår ASK. Han säger att bara 416 av Arcadas ungefär 2700 studerande är medlemmar i ASK.

Styrelseordförande vid yrkeshögskolan Arcadas studerandekår Abbe Karlsson säger att ett obligatoriskt medlemskap skulle trygga Askens ekonomiska situation. Foto: John Illman

– Om vi skulle ha ett obligatoriskt medlemskap, vilket också skulle medföra fler medlemmar, skulle det trygga den ekonomiska situationen inom studerandekåren. I nuläget stöter vi på ekonomiska utmaningar som många andra organisationer också gör, säger Karlsson.

Karlsson har suttit som ordförande sedan mars 2023. Han berättar att Askens verksamhet består av bland annat tutorutbildningar och ordnande av fester, sitzar och andra sorters evenemang.   

Medlemskap i studerandekåren kostar 30 euro för en termin och 52 euro för hela läsåret. Två personer arbetar för kåren på heltid.

Förutom det procentuellt låga medlemstalet lyfter Karlsson även fram avsaknaden av intresset för att sitta i studerandekårens fullmäktige som ett problem som Asken kämpar med.

– Intresset har varit lågt de senaste åren. Det har varit utmanande att få ihop ett fullmäktige, säger Abbe Karlsson.

Studentbladet har varit i kontakt med kultur- och vetenskapsminister Sari Multalas specialmedarbetare för en kommentar i frågan om det obligatoriska medlemskapet i studentkårer, men inte fått svar.

John Illman är frilansjournalist. Du kan läsa hans tidigare alster för Studentbladet genom den här länken.

Vad tycker du?