Kolumn: Skål för arbetslivet
Vi är jämnåriga vi som sitter vid bordet denna kväll. Vissa av oss studerar, vissa är utexaminerade men utan jobb, vissa av oss har jobb men inte inom den bransch vi utbildat oss till.
Vi är jämnåriga vi som sitter vid bordet denna kväll. Vissa av oss studerar, vissa är utexaminerade men utan jobb, vissa av oss har jobb men inte inom den bransch vi utbildat oss till.
Vem är jag egentligen? Den frågan blir kvar hos mig när jag lämnar Studentteaterns lokaler en lördag kväll. Jag har nyss sett Hanna Åkerfelts nyskrivna pjäs Det bästa som någonsin hänt mig och när jag tar mig ner längs med Sörnäskurvan funderar jag på varför vi egentligen följer alla de regler som samhället sätter för oss.