Ledare: Har regeringen öppnat pandoras ask?

I framtiden kommer det vara möjligt att köpa sig en examen via de öppna universiteten. Frågan är om det är ett genomtänkt beslut.

Under vårens halvtidsöversyn beslöt regeringen att båda ta och ge till universiteten. Basfinansieringen kommer successivt att minska de kommande åren. Samtidigt öronmärks finansiering för såväl flera utbildningsplatser som forskning.

De här besluten kom knappast som en större överraskning för någon. Även om regeringen flertalet gånger bedyrat att utbildning är viktigt så har studievärlden tvingats att delta i Petteri Orpos spartalko.

Det som däremot kom som en överraskning var beslutet att göra det möjligt att erhålla en avgiftsbelagd examen via de öppna universiteten.

I dagsläget är det möjligt att göra enskilda kurser vid de öppna universiteten, mot en avgift så klart. I framtiden kommer det vara möjligt att slutföra en hel examen på det här sättet, om nu regeringens vilja går igenom.

Det innebär att regeringen öppnar upp för en framtida utbildningsmodell där det potentiellt går att köpa en utbildning.

Hur det ska förverkligas i praktiken är ännu oklart, men detaljera lär klarna med tiden. Hur som helst är det troligt att universiteten själv skulle få prissätta den öppna utbildningen.

– Det är en modig öppning. Jag hoppas att högskolorna inleder förberedelserna utan fördomar, sade forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie (Saml) till Yle.

Den här entusiasmen har inte smittat av sig till studerande. När beslutet offentliggjordes intervjuade Studentbladet en rad sakkunniga inom studievärlden. Alla kritiserade beslutet i starka ordalag.

Bland annat kommenterade Julia Väänänen, ordförande för Finlands Studentkårers Förbund (SAMOK) saken så här.

– Vi är extremt oroliga över det här. Vår jämlika utbildning är en väldigt värdefull del av det finländska samhället. Startlinjen ska vara densamma för alla när det kommer till utbildning. Vi är oroliga över att regeringen nu skapar en omkörningsfil för de som har mer pengar än andra.

Väänänen slår här huvudet på spiken. Faktum är att en avgiftsbelagd examen, där man potentiellt inte ens behöver skriva några inträdesprov, gynnar mer bemedlade och urholkar tanken om en jämlik högre utbildning.

Det kommer att ha konsekvenser för studerandes finansiella jämställdhet, hur man än vrider och vänder på saken. Studerande befinner sig redan i en utmanande ekonomisk situation, det är få som har möjlighet att betala för sin examen.

Åsidosätter man jämlikhetsproblematiken finns det vissa positiva aspekter med förändringen. Det ger till exempel vuxna som redan är i arbetslivet en möjlighet att vidareutbilda sig på ett relativt smidigt och kostnadseffektivt sätt, utan att det tar bort möjligheter från förstahandssökande. Andra potentiella positiva effekter är mer klirr i universitetens tomma kassaskåp och att finländarnas utbildningsnivå höjs.

Samtidigt kan man ändå fråga sig om beslutsfattarna öppnat pandoras ask? Principen om en jämlik utbildningen har länge varit skriven i sten, men det har sakta urholkats.

År 2017 infördes terminsavgifter för internationella studerande, något som Studentbladets dåvarande chefredaktör Niklas Evers kritiserade. (Erasmus-utbyten är exkluderade från terminsavgifter)

Nu kommer det att blir möjligt att köpa till sig en utbildning, en genväg mot en examen för de som har råd.

Det är ännu mycket som är öppet och det är oklart hur stort intresse dessa avgiftsbelagda utbildningar kommer att generera. Hurdana konsekvenser har det för den jämlika utbildningen ifall det visar sig vara populärt?

Öppnar det upp för en framtida utbildningsmodell som i högre grad är avgiftsbelagd, eller stannar utvecklingen här?