Regeringspartierna fortsätter att gå rakt emot de utbildningslöften de gav för bara drygt ett halvt år sedan. Undervisnings- och kulturministeriet går nu som väntat vidare med terminsavgifter för internationella studerande och konsekvenserna lär också här bli stora både inom högskolevärlden och resten av samhället.
Det poängteras ofta i det här sammanhanget att avgifterna “endast” kommer att drabba studerande som inte är medborgare i EU-länderna, Norge, Liechtenstein eller Island. Det man mer sällan hör är att just de här studerandena i dag utgör hela 77 procent av knappt 20 000 internationella studerande i Finland.
Läs också: ”Finland stänger ut potentiella miljardidéer”
När avgifterna blir obligatoriska år 2017 tyder allting på att det går hos oss som det gick i Sverige 2011 då man drev igenom samma reform. Antalet internationella studerande störtdyker. Man kan fråga sig om Finland har råd med att antalet utländska studerande mer än halveras från redan nu futtiga tjugotusen. För även om utbildningen vi bjuder våra gäster på kostar drygt 7000 euro per år visar en undersökning från Centret för internationell mobilitet, CIMO, att samma studerandes konsumtion uppgår till drygt 10 000 euro årligen. Och då talar vi inte ännu om mer långsiktiga fördelar som skatteintäkter efter att studierna är avklarade.
Förutom de mest uppenbara fördelarna med många internationella studerande i Finland som internationalisering och fler bildade människor i landet drar vi alltså tills vidare ekonomisk nytta av att erbjuda gratis utbildning till alla. Då utbildningen om två år inte längre är avgiftsfri försvinner en stor del av de internationella studerandena vilket omedelbart leder till att högskolorna, speciellt de som befinner sig utanför Ring III, får problem med att fylla sina internationella program. Då programmen inte fylls kommer linjer att läggas ner och undervisande personal får sparken. Samtidigt blir högskolorna tvungna att bränna allt mer pengar på internationell marknadsföring av sina linjer.
Tanken är att universiteten klarar de här utmaningarna. Med hög kvalitet kan också lilla Finland konkurrera på den internationella högskolemarknaden heter det. Men ironiskt kan terminsavgifterna mycket väl leda till en sämre kvalitet på den finländska utbildningen. Eftersom internationalitet är ett allt viktigare indikator för högskolornas kvalitet i internationella rankinglistor finns risken att vi med terminsavgifter och färre utländska studerande börjar sacka efter internationellt. På så sätt skapar vi en ond spiral där kostnaderna ökar medan kvaliteten, personalen och de tilltänkta intäkterna från terminsavgifterna minskar.
Då undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.) presenterade terminsavgifterna låg fokus på utbildningsexport. Terminsavgifterna är enligt Grahn-Laasonen det största hindret för utbildningsexporten.
Hallituksen tavoitteena, että #koulutusvienti -liikevaihto nousee 350 miljoonaan vuonna 2018. #kärkihanke
— Sanni Grahn-Laasonen (@sannigrahn) 22 oktober 2015
Pingback: “Finland stänger ut potentiella miljardidéer” - Studentbladet