Utbildningen tar stryk när regeringen sänker skatterna

Regeringen ökar antalet utbildningsplatser och skär samtidigt ner i universitetens finansiering. I framtiden ska det också vara möjligt att ta en examen via öppna-universitet. Besluten har väckt en kritikstorm inom studievärlden.

Regeringens utbildningspolitiska beslut under halvtidöversynen kan sammanfattas så här:

Universitetens basfinansiering kommer att minska med 30 miljoner euro år 2026, med 20 miljoner år 2027 och till slut 15 miljoner år 2028.

Dessutom kommer 52,7 miljoner av de redan tidigare utlovade nedskärningarna på 65 miljoner inom kultur- och utbildningsministeriets ansvarsområde rikta sig mot högskolornas basfinansiering.

Mellan åren 2026-2028 kommer alltså basfinansieringen minska med sammanlagt 117,7 miljoner euro.

Samtidigt kommer antalet utbildningsplatser att öka. Målet är att öka finländarnas utbildningsnivå. För det här har regeringen öronmärkt 100 miljoner euro.

Nedskärningarna i basfinansieringen kompenseras till en viss grad av att högskolorna under de kommande två åren erhåller tilläggsfinansiering för forskning och utveckling. Den sammanlagda summan här uppgår till 84 miljoner euro.

I framtiden kommer det vara möjligt att erhålla en avgiftsbelagd examen via de öppna universiteten. I princip innebär det att regeringen öppnar upp för en framtida utbildningsmodell där det potentiellt går att ”köpa” en utbildning.

Detaljer kring hur det här i praktiken skulle se ut är för tillfället oklart.

Utbildningens kvalitet kan sjunka till följd av nedskärningarna

– Jag är väldigt besviken. Hur tänker man att det är möjligt att göra nedskärningar och samtidigt öka antalet utbildningsplatser? Det känns absurt.

Det här konstaterar Petra Pulli, styrelseordförande för Helsingfors universitets studentkår, när Studentbladet frågar vad hon tycker om regeringens beslut.

– Nedskärningarna i basfinansieringen har en direkt påverkan på utbildningens kvalitet. Om vi utbildar ett större antal studerande med en mindre budget så är det ganska självklart att kvaliteten lider, fortsätter hon.

Tongångarna är liknande vid Finlands Studentkårers Förbund (FSF)

– Högskolornas ekonomiska situation kommer att vara svår. Engångsinvesteringen som regeringen nu gör för att skapa nya utbildningsplatser kommer inte att räcka till i längden. Det kommer leda till att man inte kan satsa på utbildningens kvalitet på samma sätt som förr, säger Heidi Rättyä, utbildningspolitiskt sakkunnig vid FSF.

Vid Finlands Studerandekårers Förbund (SAMOK), som representerar yrkeshögskolestuderande, är man besviken över att regeringen inte utnyttjar den potential som finns inom utbildningen.

– En hög utbildningsnivå leder till ekonomisk tillväxt. Vi är starkt av den åsikten att investeringar i utbildningen lönar sig. Det finns inte utrymme för nedskärningar utan det som behövs är resurser, menar Julia Väänänen, ordförande för SAMOK.

Också i Åbo är den dominerande känslan besvikelse. Enligt Emilia Melén, ordförande för Studentkåren vid Åbo Akademi (ÅAS), känns det som att regeringen inte har någon konkret plan.

– Nedskärningarna pressar universitetens ekonomi vilket påverkar utbildningskvaliteten. Samtidigt har studerandes stöd minskat. Det är nedskärning på nedskärning och ändå menar regeringen att utbildningsnivån ska höjas?

Melén är också missnöjd över att den utlovade studiestödsreformen stampar på ställe.

– Det verkar inte finnas någon konkret plan på hur det hela ska förverkligas. Dessutom är jag besviken på att reformen fortsättningsvis ska vara kostnadsneutral. Varifrån ska man då hitta resurserna utan att det drabbar studerande på något sätt, frågar sig Melén.

”Regeringen skapar en omkörningsfil för de som har mera pengar”

I framtiden kommer det att vara möjligt att erhålla en avgiftsbelagd examen via de öppna universiteten. I princip innebär det att regeringen öppnar upp för en framtida utbildningsmodell där det potentiellt går att ”köpa” en utbildning.

Det här konstaterade regeringen i onsdags.

Alla som Studentbladet intervjuat kritiserar beslutet i starka ordalag. Den gemensamma nämnaren i kritiken är en oro över att beslutet ger rika en stor fördel gentemot mindre bemedlade.

– Det är en fruktansvärt dålig idé som undergräver den avgiftsfria utbildningsmodellen vi har i Finland. Det ger rika en möjlighet att köpa sig en plats vid universiteten och hoppa över hela urvalsprocessen, säger Rättyä.

– Det har konsekvenser för studerandes finansiella jämställdhet. Det är helt enkelt inte ett jämställt system om möjligheten att köpa en utbildning finns, konstaterar Melén.

– Vi är extremt oroliga över det här. Vår jämlika utbildning är en väldigt värdefull del av det finländska samhället. Startlinjen ska vara densamma för alla när det kommer till utbildning. Vi är oroliga över att regeringen nu skapar en omkörningsfil för de som har mer pengar än andra, säger Väänänen.