Kommer studerande att drabbas av ytterligare nedskärningar när regeringen förhandlar om ekonomin? Eller väljer Petteri Orpo att satsa på en högre utbildningsnivå i Finland?
Regeringens halvtidsöversyn pågår som bäst. Det innebär konkret att regeringens ekonomiska politik stakas ut för slutet av regeringsperioden.
Precis som när Petteri Orpo kom till makten är målsättningen med förhandlingarna att stävja den statliga skuldsättningen. Fokuset har därför igår och idag varit på att skapa tillväxt. Som underlag för beslutsfattandet ligger en av finansministeriet beställd tillväxtrapport.
Förhandlingarna väntas bli komplicerade. Den finska ekonomin har inte sett röken av tillväxt de senaste åren och nya nedskärningar lär vara på kommande.
Vad vet vi nu?
Beslutsfattandet sker bakom stängda dörrar men mycket detaljer kring vad som diskuteras har läckt ut i offentligheten.
Bland annat står det klart att samfundsskatten kommer att sänkas från nuvarande 20 till 17 eller 18 procent. Det här skulle innebära att statens skatteinkomster minskar med upp till en miljard euro, enligt Yle:s siffror. Den här beräkningen tar inte i beaktande inkomsterna från en eventuellt mer stimulerad framtida ekonomi.
Regeringen planerar också att sänka inkomstskatterna. Enligt uppgifter som Helsingin Sanomat tagit del av kommer att den högsta marginalskatten sänkas till 52 procent. I praktiken gynnar det personer som tjänar över 100 000 euro per år.
Det har även varit tal om skattesänkningar för medel- och låginkomsttagare men för tillfället är detaljerna kring dessa oklara.
Vad innebär det för studerande – mera nedskärningar?
Regeringenspartierna ska vara relativt överens om skattelättnaderna. Däremot är frågan hur det hela ska finansieras ännu öppen. Dessutom tynger miljardsatsningar på försvaret en redan kärv ekonomi.
Ett förslag är att slopa skatteavdraget för medlemsavgifter i fackförbund. Det här väckte föga överraskande ett ramaskri från fackligt håll.
Det står klart att ytterligare nedskärningar är på kommande, bland annat inom biståndshjälpen.
För studerande gäller frågan; kommer nedskärningarna även att riktas mot studievärlden? Det är inte en orimlig tanke.
Regeringen har redan för flera veckor sedan signalerat att kultur- och undervisningsministeriet tvingas göra nedskärningar på 75 miljoner euro inom sitt eget förvaltningsområde. Det här betyder bland annat att universitetens finansiering kan hamna i skottgluggen.
Tillväxt via utbildning
Ut studerandes synvinkel finns det en intressant formulering i tillväxtrapporten som styr förhandlingarna.
Enligt rapporten är en höjning av finländarnas utbildningsnivå en av de viktigaste förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Målet är att 50 procent av finländarna skaffar sig en högskoleutbildning år 2035.
Det är också ett mål som är svårt att uppnå ifall regeringen beslutar sig för att göra nedskärningar inom utbildningen. Väljer regeringen ikväll att prioritera utbildningsnivån framöver nedskärningar?
FSF: Det finns ingen tillväxt utan utbildning
Vid Finlands studentkårers förbund väntar man nervöst på vad halvtidsöversynen för med sig.
– Visst finns det en risk för nya nedskärningar. Det har talats mycket om att höja utbildningsnivån och Petteri Orpo sa idag till Iltalehti att det är ett vettigt sätt att skapa tillväxt på. Jag är överraskad om regeringen kommer med nedskärningar efter det uttalandet men lite oroliga är vi såklart, säger Anselmi Auramo, ordförande för Finlands studentkårers förbund (FSF).
Auramo hoppas på att regeringen fattar beslut som är utbildningsvänliga. Med det menar han att beslut som styr resurser till utbildningen, om inte idag så i framtiden. Utöver det är det viktigt att nedskärningarna inte riktas mot utbildningsvärlden.
– Vårt gemensamma mål är att få Finlands ekonomi i skick och öka tillväxten. Det går inte att åstadkomma utan en hållbar satsning på utbildning och jag hoppas att man på halvtidsöversynen förstår det här, avslutar Auramo.
Kommentarer från Finlands studentkårers förbund lades till i artikeln kl 19.40