Handbollsspelare, kan du kombinera ligahandboll och studier?

I så gott som alla ligalag i Finland finns spelare som kombinerar handboll och studier på universitets- eller yrkeshögskolenivå. Men hur enkelt är det att kombinera dessa? Studentbladet har talat med handbollsspelare i den inhemska ligan samt en finländare i svenska damligan för att få svar på frågorna.

Grankulla IFK:s (GrIFK) damlag ska strax inleda ett träningspass då Studentbladet besöker laget. Av GrIFK:s 20 spelare kombinerar många handboll med studier. Det handlar om runt en tredjedel av lagets spelare. 

Av GrIFK:s spelare studerar Fanny Reinikainen, Mathilda Nevala-Lehtonen, Emily Johansson och Ella Paukku på yrkeshögskolenivå i Helsingfors. Förutom dessa fyra spelare har GrIFK en handfull spelare som studerar vid universitet

De fyra spelarna som Studentbladet pratar med ger sin syn på hur det är att kombinera studier och elithandboll. 

– För mig kan det stundvis vara något utmanande då jag studerar till förstavårdare, en utbildning som har mycket närstudier. Att hinna från Arcada till träningarna här i Grankulla kan ibland vara svårt, säger Reinikainen.

En resa med kollektivtrafik från Arcada i Arabistranden till Grankulla tar ungefär 35 minuter.  

GrIFK tränar tre gånger i veckan handboll och en gång i gymträning. Träningstiderna varierar men de flesta är på kvällen, vilket passar Reinikainen bäst. 

Inom utbildningen till förstavårdare ingår flera praktikperioder. Reinikainen strävar alltid till att välja praktikplatser som ligger inom huvudstadsregionens gränser, för att inte få lång resväg mellan praktikplatsen, hemmet och handbollshallen i Grankulla. 

Distansstudier underlättar kombinerandet

Johansson studerar företagsekonomi vid Arcada och Paukku läser till tradenom vid Haaga-Helia. De ser det ändå som lätt eller ganska lätt att kombinera studier och handboll.

– Då vi har ganska mycket distansstudier är det inte desto svårare att vid sidan om studierna satsa på handbollen, säger Johansson och får medhåll av Paukku.

Att satsa på handboll tar mycket av spelarnas tid. Flera träningar i veckan samt matcher tar är tid bort från pluggandet och att delta i studie-evenemang. 

– Men att välja att vara här med laget och träna målmedvetet är ett val som vi alla här har tagit, säger Reinikainen. 

– Ja, vi har en bra sammanhållning inom laget men det är klart att det ibland skulle vara roligt att stundvis kunna spendera mera tid med sina studiekamrater, säger Johansson.

Lättare ekvation för spelarna i huvudstadsregionen

Grankulla IFK leder damernas handbollsliga som består av sju lag. De flesta av lagen kommer från huvudstadsregionen. 

Reinikainen, Johansson, Nevala-Lehtonen och Paukku tror fler spelare i lag från huvudstadsregionen kombinerar studier och ligahandboll än vad spelare i lagen från landsbygden – i praktiken BK-46 och Sjundeå IF – gör. En orsak kan vara de kortare avstånden från universiteten och yrkeshögskolorna i huvudstadsregionen till de olika lagens träningshallar. Resor från Helsingfors till Sjundeå respektive Karis tar ena väg över en timme.

Nevala-Lehtonen, som studerar till fysioterapeut vid Arcada, har under den gångna säsongen varit på lån hos Sjundeå IF. Hon ger sin syn på hur situationen kring kombinerandet av studier och ligahandboll är där. 

– I Sjundeå är de flesta av lagets damspelare antingen äldre juniorer eller äldre som kombinerar handbollen med dagtidsarbete. Att kombinera studier med ligahandboll var således ovanligt bland laget spelare, säger hon.

Att kombinera studier och elithandboll är också vanligt i Sverige. Sjundeåbördiga Ellen Voutilainen från Skuru IK, som läser till klasslärare på mellanstadiet, säger att i laget finns flera spelare som pluggar vid universitet eller yrkeshögskolor i Stockholm och spelar ligahandboll i grannkommunen Nacka. 

Pendlandet skapar svårigheter

Första årets klasslärarstuderande vid Helsingfors universitet Jonathan Roos från Raseborg kombinerar sina studier med spel i herrarnas handbollsliga. Roos representerar Karisklubben BK-46. 

Han säger att det till viss mån är utmanande att kombinera ligaspel och universitetsstudier.

– Jag pendlar med tåg mellan Helsingfors och Karis och således uppstår vissa utmaningar då det handlar om att hinna till träningarna och matcherna samt att få alla studier klara. Jag gör en del studieuppgifter på tåget.

Från Helsingfors till Karis tar det en timme med tåg. Han tillägger att för att lyckas med att kombinera studier och ligahandboll gäller det att skapa goda rutiner för när man gör skolarbetet.

– Under det här första studieåret har vi dessutom haft många obligatoriska kurser.

Förutom Roos kombinerar ett par andra spelare i BK-46 studier och ligahandboll, men dessa pendlar till Åbo. De rödvita från Karis har en 18-spelare stor trupp och leder handbollsligan.

Studentbladet träffar Roos i Idrottshallen i Karis en sen måndagskväll. BK-46 ska strax inleda ett träningspass. Klockan närmar sig 20.00.

– Det här är säkert den sista hallturen här. Men då vi är så kallade halvproffs får vi nog nöja oss med den här tiden.

BK-46 herrlag tränar fyra till fem gånger i veckan. Utöver det tränar Roos på egen hand. Veckans övriga träningar inleds ändå tidigare än klockan 20.00.

– Jag föredrar att träna lite tidigare för då har jag möjlighet att också efter träningarna gå igenom kursmaterial. Jag ser det som mycket viktigt att hänga med i studierna. 

Vill göra en seriös satsning på handboll

Att träna och spela ligahandboll i Karis tar mycket tid från studierna och annan fritid. För första årets studerande ordnas det många studie-evenemang där man träffar nya vänner. Roos säger att han nog missat många studie-evenemang på grund av sin seriösa satsning på handbollen.

– Jag har reflekterat över det här men jag har sedan högstadieåldern satsat ambitiöst på idrotten och jag vill inte göra en halvhjärtad insats i handbollen då jag är med i BK-46 ligalag och vill nå framgång här. Att satsa på handbollen är trots allt ett medvetet val som jag har gjort.

Han tillägger att i sin klass i Helsingfors finns det ett par spelare från BK-46 damlag, som också spelar ligahandboll, samt en spelare som tillhör Sjundeå IF:s herrlag. Det känns för Roos bra att inte vara den enda på klassen som gör dessa uppoffringar.  

Åbo utan damlag

På frågan huruvida fler spelare i klubbar hemmahörande på större orter kombinerar studier med elithandboll jämfört med spelare i klubbar på landsbygden anser Roos att det delvis stämmer. Fler spelare i lag från huvudstadsregionen och Åbo kan tänkas kombinera studier och handboll än vad spelare i BK-46 och Sjundeå IF gör, men det finns undantag. Roos blickar från Karis sett västerut.

– Jag har funderat över varför det i Åbo inte finns ett damlag i ligan. Åbo är en stor studiestad med både universitet och yrkeshögskolor. 

Åbo Akademi i har 4000 studerande och Yrkeshögskolan Novia drygt 1000 på samma ort.

Inte sedan säsongen 2017/18 har Åbo IFK (ÅIFK) haft ett damlag i ligan. ÅIFK meddelar att föreningen på lång sikt önskar se att föreningen har ett damlag men det är inte realistiskt i nuläget. Det finns helt enkelt för få flickspelare. 

Åbo FIK har ändå ett samarbete med Pargas IF (PIF) på damsidan. PIF hade planer på att stiga till damligan i fjol men valde trots allt att inte göra det. I år har de rödklädda från Pargas hållit till i mittenskiktet i division ett. 

Roos funderar på det faktum att det finns spelare från Åboregionen som pendlar till Karis för spel i BK-46. Han ser att BK-46 är en stark handbollsklubb och både herr- och damlaget har hög kvalité på träningarna, anser han. 

– Det är kanske en orsak till att flera från Åboregionen väljer att spela ligahandboll i Karis i stället för att spela i en klubb i eller i närheten av Åbo, säger Jonathan Roos.