Sedan oktober 2023 har ett synligt inslag i vardagen vid Helsingfors universitet varit studenternas motstånd mot Israels folkmord i Gaza. En tillbakablick på en episod i Studentbladets historia från 1961 ger perspektiv på Palestinarörelsen och visar på kontinuiteter i den finländska universitetsungdomens kamp för global rättvisa.
När man öppnar ett nummer av Studentbladet från 1961 slås man genast av det stora fokuset på världspolitik. Vid sidan av artiklar, kåserier och insändare om konventionella ämnen som Vasa nations årsfest och finlandssvensk lyrik förekommer texter om allt från det algeriska frihetskriget till Kongokrisen, Berlinmuren och den höga graden av analfabetism i Bolivia.
Speciellt intressant, och med tydliga paralleller till debatten om Israel och Palestina 2025, är ett meningsutbyteom hur Finland och FN borde förhålla sig till apartheidsystemet i Sydafrika.
Studenter levererar exempel och bojkottar Sydafrika
Redan i Stbl:s första nummer1961 tar dåvarande chefredaktören Johan von Bonsdorff, 21 år och pol. stud., upp Sydafrika i sin ledare. Med anledning av att Finlands studentkårer bjudit in anti-apartheidaktivisten Ronald Segal att hålla föredrag om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Sydafrika kommenterar von Bonsdorff:
”Det är förvånansvärt att vänskapliga förbindelser med Sydafrika ännu existerar sedan landet i många år trampat världen på tårna. […] Om en folkgrupp berövas varje hopp om en ljusare framtid (Sydafrika: Vi kommer aldrig att tillåta någon ändring i de svartas status.) är en protest berättigad och befogad.”
I årets andra nummer tar von Bonsdorff igen upp ämnet och går in på vad som borde göras:
”Den vita världen borde övervinna sin motvilja mot att vidta något slag av åtgärder mot sina ”vita fränder” i Sydafrika.”
Och vidare:
”Den enda metod som kan tillämpas i Finland, utom de protester bl.a. FSF avgivit och Finlands delegation förenat sig om i FN, är en bojkott av sydafrikanska varor. (Finland importerar bl.a. frukt och alkohol). Studenterna kan leverera exemplet.”
Stbl:s chefredaktör beklagar också att Helsingin Sanomat kritiserat Segals besök och svartmålat honom som extremist och kommunistisk agitator. Att försvara den svarta majoritetens rättigheter i Sydafrika är varken extremt eller kommunistiskt, påpekar von Bonsdorff.
Det är frapperande hur mycket den här diskursen kring Sydafrika påminner om dagens Palestinadebatt. Liksom Sydafrika 1961 anklagas Israel idag för att ”trampa världen på tårna” på grund av sin brist på respekt för FN, bojkotten som strategi används idag mot Israels apartheid, och påståendet att människorättsaktivister är utomstående provokatörer är ett återkommande påhopp mot Palestinarörelsen.
”Reaktionärt” genmäle
Johan von Bonsdorffs kritiska hållning till Sydafrikas regering uppskattades inte av alla Stbl:s läsare. Signaturen F. d. Idealist skriver i nummer 2 1961:
”Må så vara att de svarta i Sydafrikanska unionen kämpar för sina rättigheter, men de vita kämpar för livet.”
Den före detta idealisten framhåller också att den svenska minoriteten i Finland borde ge stöd åt de vita sydafrikanerna eftersom de också är i minoritet. Insändaren avslutas sedan:
”En eftergift åt de svarta i Sydafrika skulle leda till större orättvisor än de nurådande. Vem garanterar de vitas liv och äganderätt till det fosterland de och ingalunda de svarta skapat om de senare får makten?”
Den här typen av öppet rasistiska resonemang, där förtryckarna dessutom framställs som offren och vice versa, är utbredda också bland det israeliska krigsmaskineriets försvarare i vår samtid.
På kritiken svarar von Bonsdorff skarpt att F. d. Idealist är motståndare till grundläggande demokratiska principer och befinner sig så långt till höger att han kan betecknas som reaktionär.
Finländsk studentaktivism 1961 och 2025
Det är inte ovanligt att unga aktivister speciellt av äldre generationer anklagas för att vara spänningssökare med en ytlig förståelse för de frågor de engagerar sig i. Men om man verkligen talar med politiska aktivister visar det sig allt som oftast hur orättvisa sådana svepande omdömen är. Det är fråga om människor med uppriktig vilja både att förstå och förändra världen.
Ett exempel på det här är hur mycket vikt organisationen Students for Palestine Finland vid Helsingfors universitet har fäst vid att lära sig om Palestinas och den sionistiska ideologins historia genom bland annat läsecirklar och filmvisningar.
För den som ägnar sig åt internationellt orienterad aktivism kan det också vara givande att läsa om tidigare generationers kamper mot orättvisor, till exempel mot apartheid i Sydafrika eller mot Vietnamkriget. Genom att bli medveten om historien kan man både hämta inspiration och idéer, och lära sig av tidigare misstag.
