Hoppa till innehåll

Sura snutar på studerandenas Palestinademonstration

Grupperingen Students for Palestine demonstrerade i sex timmar för att Helsingfors universitet ska ta ställning för ett eldupphör i Gaza. Universitetet svarade med att kalla på polisen.

Den 29.11 uppmärksammar FN den Internationella solidaritetsdagen med det palestinska folket. Samma dag uppmanar en grupp Palestinaaktivister och studerande vid Helsingfors universitet studerande att marschera ut från sina föreläsningar och ta sig till huvudbyggnaden för att demonstrera för palestinierna.

Jag är på plats strax innan klockan 15, då demonstrationen ska börja. ”Lugnet innan stormen” är ett lämpligt uttryck för att beskriva stämningen. Sakta men säkert börjar det välla in folk.

En representant för organisatören som vill vara anonym på grund av risken för riktade trakasserier säger strax innan demonstrationen att stämningen är bra. Vid det här laget är två polisbilar parkerade utanför huvudbyggnaden.

Huvudbyggnaden fylldes snabbt med både demonstranter och banderoller av olika slag. Foto: Kalle Grönroos

– Klart att det är konstigt att polisen är här överhuvudtaget. Vi håller ju inte på att söndra något eller göra något liknande. Det har ordnats en hel del politiska evenemang i det här huset också den här hösten, så visst känns det förvirrande, säger han.

Demonstranterna har tre krav: Helsingfors universitet ska ”avsluta allt samarbete med israeliska universitet”, ”sluta investera i företag som är medlöpare i den israeliska apartheidstaten” och ”uppmuntra Finland att avsluta all vapenhandel med Israel”.

– Universitetet är en betydande samhällelig institution som har makt att påverka den offentliga debatten. Dessutom har Helsingfors universitet både konkreta och symboliska kopplingar till israeliska universitet som upprätthåller apartheid-systemet och den kolonialistiska politiken, säger mannen som jag pratar med.

Slagord och tal

Den första talaren ställer sig framför demonstranterna och meddelar att man tänker stanna i byggnaden i 24 timmar. En ganska anspråkslös plan, med tanke på höstens tidigare ockupation som varade i 18 dagar, alltså 432 timmar.

Slagord skanderades i rask takt i huvudbyggnaden. Foto: Kalle Grönroos

Många ansikten är bekanta från ockupationen. Ungefär lika många människor har dykt upp idag som för två månader sen. Då hotades huvudbyggnadens ockupation att bli utslängd på grund av Försvarskursföreningens seminarium.

En man som har täckt sitt ansikte med en keffiyeh börjar ropa ”vapaa Palestiina”, ”free Palestine” och ”from the river to the sea, Palestine will be free”. Det känns lite som en medveten provokation, med tanke på debatten kring om det är frågan om en antisemitisk fras eller inte.

Stämningen är mer aggressiv än under ockupationen. Och betydligt mer högljudd. Energin är på topp. Ibland ropar mannen något i megafonen som han hoppas att deltagarna ska upprepa utan att deltagarna riktigt hör honom. Den efterföljande tystnaden i några sekunder är både pinsam och rolig.

Programmet under demonstrationen växlar mellan att ropa slagord och tal. Tre försiktiga kvinnor går fram till mikrofonen och presenterar sig som det finska nätverket för antisionistiska judar. En av dem heter Georgia. Hon är amerikan och studerar vid Jyväskylä universitet.

Sasha och Georgia från Finska nätverket för antisionistiska judar vill jobba mot uppfattningen att alla judar stöder Israels krig i Gaza. Foto: Kalle Grönroos

– Jag har varit ganska involverad i olika judiska antisionistiska grupper i USA. Där finns det mycket propaganda för judar som försöker knyta våra judiska identiteter till Israel. Vi vill fungera som en motkraft till det, säger hon.

Efter tre eller fyra tal börjar Vimma spela. Det är väldigt god stämning, som att det vore efterfest. Två av männen som under dagens lopp flitigt ropat i megafonen börjar dansa. Demonstranterna jublar hejvilt.

Stundvis var det riktigt festlig stämning under demonstrationen. Foto: Kalle Grönroos

Studerande om HU:s agerande: ”Fullständigt ansvarslöst”

Efter Vimma håller någon ett till tal. De börjar bli lite väl monotona. I trappan kollar någon på sin Spotify Wrapped, som har kommit samma dag. ”Sionisterna ut!”, ropar demonstranterna. Vid det här laget börjar det bli ganska glest i huvudbyggnaden.

När det verkar som att musten börjar gå ur gänget väller det plötsligt in folk. Det visar sig att de är från Konstuniversitetet. De läser upp monologer som är skrivna år 2010 av barn i Gaza, stämningen är andaktlig.

Det var verkligen ingen brist på talare under demonstrationen. Foto: Kalle Grönroos

Jag tar det lugna tillfället i akt och passar på att prata med några demonstranter. Jag hittar Olli, Riina och Otso. Alla tre studerar vid Helsingfors universitet. Olli och Otso studerar miljövetenskaper, Riina studerar filosofi.

– Jag har varit tvungen att se på bilder på döda barn i nyheterna i så många dagar att jag känner att jag måste göra något, säger Otso.

Ingen av demonstranterna har höga förväntningar på att universitetet kommer att reagera på demonstrationen på något sätt.

– Jag tycker att det är fullständigt ansvarslöst, säger Olli.

Riina, Otso och Kia är minst sagt missnöjda med universitetets agerande angående Israel och Palestina. Foto: Kalle Grönroos

– Universitetet har uttryckt att det inte är ett politiskt utrymme. De tog ändå ställning mot  Rysslands anfall mot Ukraina och hyr ut sina utrymmen till Försvarskursföreningen som i allra högsta grad är politisk, säger Riina.

– Vi behöver direkta åtgärder. Jag är rädd att man vid den här institutionen om tio eller tjugo år forskar i hur det palestinska folkmordet gick till, säger Otso.

Samtidigt som i nuläget avmattade demonstrationen pågår håller alltså Försvarskursföreningen en presidentvalsdebatt inne i festsalen. På grund av specialarrangemang syns ändå inte en enda kandidat till här. Inte ens Li Andersson eller Pekka Haavisto som man kunde tro att har ett intresse av att plocka åt sig röster av palestinavänner.

Hårda tag av polisen

Allt fler människor börjar gå hem. En del demonstranter börjar för full hals ropa slagord för att försöka göra sig hörda i salen. Tittar man på streamen ser det ut som att det åtminstone i någon grad lyckas.

Polisen hajar till och ger en avlägsningsorder. Tjugofem minuter över sex börjar de tvinga människor ut ur byggnaden. Åtminstone en man fortsätter att ropa i en mikrofon, och blir bortförd av polisen. Det ser dramatiskt ut.

Polisen verkade inte vara på gott humör. Foto: Kalle Grönroos

Efter att alla demonstranter är ute ur huvudbyggnaden tar sig ett trettiotal demonstranter till Porthania. Byggnaden stänger klockan 20, och gruppen diskuterar hur de ska gå vidare. Någon gråter, men det verkar finnas lite kampvilja kvar. Polisen väntar utanför med minst fem bilar. 

Klockan åtta kommer det en rad polisgubbar in och ser allvarligt bistra ut. Demonstranterna diskuterar fortfarande vad de ska göra. Några verkar som att de är frivilliga att bli gripna. Ett ypperligt tillfälle för att få medieuppmärksamhet.

Några dras och bärs in i polisbilar, resten går mer och mindre snopet ut.

Vissa bars ut, vissa släpades ut, vissa leddes ut. Här ett exempel på det sistnämnda. Foto: Kalle Grönroos

Situationen förblir spänd fast demonstranterna är ute. En kvinna blir knuffad av polisen och faller. Det ropas om polisvåld, demonstranterna är sura som fan. Läget blir ännu spändare.

En av poliserna går mot Porthanias öppning och ropar med den manligaste och tuffaste rösten han kan att demonstranterna ska skingras. Vid det här laget kunde man tro att det är frågan om gängkrig eller bankrån, istället för en grupp på ett trettiotal demonstranter varav de flesta är studerande.

Åtminstone 14 polisbilar är parkerade på universitetsgatan, det är lätt att småle åt hur oproportionerlig polisens reaktion är. Det finns antagligen flera poliser än demonstranter i kvarteret. Minst två polishundar på plats. 

Läget är stilla vid Porthania en stund tills polisen börjar trycka demonstranterna mot Mikaelsgatan. Klockan är ungefär nio.

Polisen i Helsingfors verkade ha en ganska lugn onsdagskväll med tanke på att de flesta stod här. Foto: Kalle Grönroos

Så småningom börjar demonstranterna fundera på vad de ska ta sig till, och kommer överens om att avsluta för dagen. Det finns inget mer att vinna. Sex och en halv timme efter att demonstrationen inleddes är den slut.

– Nog känns det tomt, det är svårt att hitta ord. Idag har vi sett att universitetet inte bryr sig om oss, om solidaritet mot palestinier eller sina egna kopplingar till Israel. Dessutom har vi upplevt polisvåld och nedtystande, säger arrangören som jag träffade sex timmar tidigare.

Arrangörsgruppen ska ännu träffas, gå igenom dagens händelser och planera vad som komma skall. Några ska till Böle polishus för att vänta på att de sammanlagt tretton personer som greps ska släppas fria.

– Ifall det blir flera demonstrationer eller inte kan jag inte i nuläget säga. Men på ett eller annat sätt kommer vi att fortsätta föra fram vårt budskap, säger han.

Kalle Grönroos var Studentbladets chefredaktör 2023-2024. Han är politices kandidat från Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Vad tycker du?