Drömmarna om ett fritt Hongkong har krossats. Vad som förr kunde betraktas som ett relativt fritt samhälle styrs idag med järnhand från Beijing. Den akademiska friheten är numera lika inskränkt som i Ryssland.
Den första juli år 1997 överlät Storbritannien kontrollen över Hongkong till Kina. Det markerade slutet för det brittiska kolonialväldet i Sydostasien, men samtidigt också början på slutet för Hongkongs yttrandefrihet och demokratiska strävande.
För det kinesiska kommunistpartiet (KKP) har Hongkong länge varit en nagel i ögat. Vid stadens universitet kunde demokrati och massakern vid Himmelska fridens torg diskuteras fritt och utan konsekvenser. Därför har Beijing sedan 1997 stegvist monterat ned Hongkongs självstyre och samtidigt även yttrandefriheten.
Beijings allt starkare auktoritära kontroll över Hongkong har mötts med ett segt motstånd. År 2014 krävde Hongkongborna mer transparenta val och år 2019 marscherade över en miljon demonstranter på gatorna i vad som kan kallas de största protesterna i Kinas moderna historia. Demonstranterna möttes både gångerna av pepparsprej och våld.
Säkerhetslagar omöjliggör verklig yttrandefrihet
Protesterna utmynnade i en drakonisk ”nationell säkerhetslag”. Lagen kriminaliserar en bred upplaga av vagt definierade aktiviteter. I dagsläget är det olagligt att förespråka ett självständigt Hongkong. Det är förbjudet att vara i ”maskopi med utländska aktörer”
Terrorism, vilket i det här fallet kan läsas som demonstrationer, kriminaliserades också. Det maximala straffet är livstid i fängelse. Rättegångar kan hållas bakom stängda dörrar och Beijing avgör hur lagarna implementeras.
I mars 2024 skärpes säkerhetslagarna ytterligare. Då förbjöds ”samhällsstörande” aktivism samt all aktivitet som uppmuntrar till ”anti-kinesiskt” agerande.
Säkerhetslagarna i Hongkong har upprepade gånger kritiserats av människorättsorganisationer.
Universiteten hamnar i skottgluggen
Studentrörelsen spelade en central roll både i demonstrationerna 2014 och 2019, med påföljden att Beijings auktoritära udd i allt högre grad riktades mot Hongkongs universitet. Många av Hongkongs mest framstående oppositionsledare och pro-demokratiska aktivister var studerande. Flera av dem dömdes till långa fängelsestraff.
Den Beijingvänliga regeringschefen i Hongkong fungerar också som kansler för alla åtta universitet i territoriet. Det betyder att viktiga positioner inom universitetsvärlden i allt högre grad tilldelas pro-kinesiska aktörer.
Akademiker som förespråkar demokrati och yttrandefrihet tystas ned och förvägras befordringar till högre positioner. Det har blivit allt vanligare att utländska forskare får sina visum indragna. Flera kända akademiker har smutskastas i Beijingvänliga tidningar till följd av deras åsikter.
Självcensur har idag blivit vardag inom universitetskretsarna i Hongkong. Till Human Rights Watch vittnar flera akademiker om att de aktivt undviker kontroversiella teman. Vissa har valt att helt slopa kurser som kan anses bryta mot säkerhetslagarna.
Det händer också att universitetsadministrationen stoppat kurser ifall innehållet ansetts vara opassande.
Så här beskrev en anonym akademiker situationen för Human Rights Watch.
”Jag kunde inte stanna någonstans där jag kände att jag måste tänka efter innan jag sade något i klassrummet. Jag kände mig tvingad att censurera mina studerande. Det handlade inte om att jag ville följa lagen utan om en oro över min egen säkerhet.”
Studentkårerna smutskastas
Universiteten har avslutat allt samarbete med sina studentkårer. Kårerna har blivit vräkta från sina utrymmen och universiteten har vägrat att uppbära studentkårsavgiften. I vissa fall har fabricerade historier om studentkårernas ekonomiska oegentligheter spritts av pro-kinesiska mediehus.
Humans Right Watch beskriver det hela som en hämndaktion. Regimen i Beijing har länge visat avsky för studentkårernas pro-demokratiska åsikter och deras strävande efter ett mer autonomt Hongkong.
Nedan följer ett exempel på den smutskastning studentkårerna utsatts för i Beijingvänlig media.
” Studentkåren vid Hongkongs universitet har länge varit ökänd för sina anti-kinesiska åsikter och sin förmåga att orsaka kaos i Hongkong. Speciellt efter instiftandet av den nationella säkerhetslagen så har studentkåren beslutsamt bestämt sig för att sprida reaktionära idéer. Kåren försöker locka fler studerande ombord på piratskeppet och binder universitetet till en värld av kriminalitet. De här människorna kan inte ses som studerande, de är banditer som gömmer sig på campus”
Citatet är plockat från en ledare i tidningen folkets dagblad (kinesiska: 人民日报, Rénmín rìbào). Tidningen kontrolleras av kommunistpartiet och ledarspalterna anses allmänt motsvara partiets politiska åsikter.
Kina håller universitetsvärlden i ett järngrepp
Resultatet av självcensuren och de auktoritära säkerhetslagarna är en sanerad akademisk undervisning som följer kommunistpartiets utstakade riktlinjer.
Studerande vittnar om hur Kina håller universitetsvärlden i ett järngrepp. Säkerhetsvakter går runt på campusen för att se till att studerande håller sig inom säkerhetslagens ramar.
Den politiska ledningen i Hongkong uppmuntrar aktivt till att anmäla anti-kinesisk aktivitet, och har upprättat ett system för anonyma anmälningar. Studerande berättar att de aldrig uttrycker sina åsikter under en föreläsning med många deltagare, det är omöjligt att veta om klasskamraternas lojalitet ligger i Beijing eller Hongkong. Åsikter utbyts enbart i små klassrum, om ens där.
” Du känner att du är på sidan som är maktlös, alla andra har mer makt än vad du har”
Anonym studerande vid Hongkongs universitet i intervju med Human Rights Watch
År 2008 beskrevs den akademiska världen i Hongkong som relativt fri. År 2024 är den akademiska friheten i Hongkong lika inskränkt som i bland annat Ryssland, Azerbadjan och Oman.
Hongkong var länge ett centrum för hela världens kina-forskning och den enda platsen i Kina där alla åsikter kunde uttryckas fritt och utan konsekvenser. Omvärlden har nu gått miste om en ovärderlig kunskapskälla. För Hongkong förblir demokrati och autonomi en krossad dröm.
Artikeln baserar sig på rapporten ”We Can’t Write the Truth Anymore: Academic Freedom in Hong Kong Under the National Security Law”. Det är Human Rights Watch som ligger bakom rapporten, du kan läsa den i sin helhet via den här länken. Alla namn som förekommer i rapporten har anonymiserats eftersom deltagarna riskerar långa fängelsestraff.