StudOrgs spex är tillbaka med buller och bång. För skådespelarna innebär spexet fantastiska minnen och nya vänner – och publiken får njuta av en väldigt underhållande föreställning.
Den aspirerande filmregissören Kristoffer Nollan (Otto Holländer) sitter hemma och tycker synd om sig själv när han hittar ett brev från filmstudion Tits and Guys bland sina försenade räkningar. Han har äntligen fått sitt livs chans, studion vill att han regisserar deras nästa storfilm.
Dilemmat är bara att filmbolaget, vars anställda är bättre på att räkna pengar än stava, i misstag anställt fel person. Nu måste Kristoffer övertyga filmteamet att han verkligen är den världskända regissören Christopher Nolan.
Kan Kristoffer hålla sin riktiga identitet hemlig, samtidigt som filmens stenrika finansiär Ers Höghet (Denjah Leinson) börjar ifrågasätta hans okonventionella metoder?
Ett brutet ben och en framskjuten premiär
Före föreställningen träffar jag Alexandra Laakso, producent för årets upplaga av StudOrgs spex. Hon tar en liten paus från förberedelserna för att ge Studentbladets läsare en inblick i vad som pågår bakom kulisserna.
– Arbetet inleddes förra våren, då började vi skriva låttexter och manus. Det har varit mycket arbete och stundvis väldigt stressigt, men jag är stolt över vad vi åstadkommit, säger Laakso.
Stressen berodde delvis på det tajta schemat, och delvis på att det varit svårt att rekrytera skådespelare.
– Vanligtvis brukas spexet visas upp i samband med årsfesten, men i år beslöt vi att skjuta upp premiären. Sist och slutligen ska spexet vara en kul grej, vi ville undvika stressen en för tajt tidtabell orsakar.
– Vi hade också en hel del otur under höstens gång. Efter en övning i Nya Studenthuset så föll vår kurator ner för trapporna och bröt benet. Bara någon vecka före premiären så vrickade Denjah ( i huvudroll som Ers Höghet) foten på årsfestsillisen, berättar Laakso.
Nu är ändå den värsta stressen förbi. Premiären var en succé och publiken skrattade glatt åt skämten. Det som finns kvar är goda minnen.
– Vi har en jättefin gemenskap som sträcker sig över flera årskullar. Det jag själv kommer minnas bäst är när vi läste igenom manuset för första gången och sedan när vi hörde publiken skratta under premiären, säger Laakso.
”Vi har skrattat så mycket, på övningar och på scen”
– Vi började från ingenting och nu står vi på scen inför över hundra människor. Det är en speciell upplevelse, och ett fantastiskt sätt att få nya vänner, säger Einar Zilliacus, som spelar Ludwig, Kristoffers bästa vän och aspirerande politiker inom Svensk Ungdom.
Här får han medhåll av Denjah Leinson
– Man lär verkligen känna varandra på ett djupare plan. Vi umgicks regelbundet under en längre period och skapade någonting unikt tillsammans. För många var det första gången de stod på scen sedan julevangeliet i lågstadiet. Nu står samma personer på scen och skådespelar med fullt självförtroende, berättar hen.
Båda två medger att det stundvis varit hektiskt, men samtidigt konstaterar de att det var värt mödan.
– Mitt finaste minne var att sitta backstage och höra en sång jag själv skrivit framföras på ett super fint sätt, och sen höra publikens skratt, berättar Zilliacus.
– För mig var det nog finast att se ens vänner lyckas på scen. Höra skratten. Känna publikens energi, fortsätter Leinson.