
Förlaget gäller endast de engelskspråkiga programmen och skulle inte beröra de svensk- eller finskspråkiga. Förslaget har sänts ut på remiss och inom fem veckor ska beslut tas om lagförslaget ska presenteras för riksdagen. Godkänns lagen införs terminsavgifterna 2016.
Diskussioner om att införa terminsavgifter har funnits redan länge. 2010 startade undervisningsministeriet ett försök med terminsavgifter för några utbildningsprogram och frågan togs även upp i budgetförhandlingarna i mars i år. Helsingin Sanomat skriver att eftersom Vänsterförbundet och De gröna har lämnat regeringen så har regeringen nu lättare att genomföra lagförslaget.
Om en utländsk studerande vill få en utbildning från Finland och är redo att betala för det, varför ska lagstiftningen då hindra det?
Då Arto Satonen, orförande för Samlingspartiets riksdagsgrupp, för två år sedan samlade in namn för ett liknande förslag fick han underskrifter från 117 av riksdagens 200 ledamöter.
– Om en utländsk studerande vill få en utbildning från Finland och är redo att betala för det, varför ska lagstiftningen då hindra det, säger Satonen till Helsingin Sanomat.
Satonen och andra förespråkare argumenterar för att terminsavgifterna skulle vara en inkomst till högskolorna som kunde användas för att förbättra undervisningen.
Missnöje bland studerande
Studerandeorganisationer har nästan enhälligt uttryckt sitt missnöje med lagförslaget. Socialdemokratiska studerande SONK säger att det inte finns någon logik bakom införandet av terminsavgifter.
– Kommersialiseringen av utbildning kan bara ge snabba vinster, men i det långa loppet är den ekonomiska fördelen minimal eller till och med negativ, skriver SONK:s ordförande Anette Karlsson i ett pressmeddelande.
Även Finlands Studentkårers förbunds (FSF) och Finlands studerandekårers förbund – SAMOK har gemensamt uttalat sig negativt om lagförslaget. Avgifterna leder till färre utländska studerande vilket i sin tur leder till förluster för samhället, skriver ordförande Piia Kuosmanen från FSF och Toni Asikainen från SAMOK.
– Det lönar sig att hålla kvar internationella studerande också av ekonomiska skäl. Deras roll i att lyfta Finlands ekonomi är viktig.
Enligt förbunden stannar 70 procent av internationella studerande kvar i Finland efter examen. Finland har för tillfället ungefär 19 000 utländska studeraden varav två tredjedelar kommer utifrån EES-området.
Ida Schauman från Svensk Ungdom säger att regeringen borde satsa på en långsiktigare lösning.
– I stället för att skapa fler hinder måste vi skapa system som attraherar utländska studerande att studera i Finland och som får dem att stanna i Finland efter examen, om de så vill. Det kan göras genom att ge längre uppehållstillstånd efter studietiden och avskaffa behovsprövningen vid anställningar, säger Schauman.
I Sverige infördes liknande studieavgifter hösten 2011. Antalet ansökningar störtade under första året, men har stigit sedan dess. Ändå är antalet internationella studerande 6000 färre än innan reformen, skriver Torbjörn Lindqvist, utredare för Universitetskanslerämbetet.
Pingback: ASK och Novium säger nej till läsårsavgifter - Studentbladet