Kahoot på pubben och lådlunch i stället för Unicafe – så är det att studera i Finlands minsta studiestad

Hur är det att studera i en liten stad med bara en högskola, en studerandekår, och en ämnesförening? Riktigt bra, enligt de studerande vi träffat i Mariehamn.

Studielivet i Helsingfors, Åbo eller Vasa är bekant för de flesta finlandssvenskar. Men hur är det egentligen att studera i Finlands minsta studiestad, Mariehamn? 

I Mariehamn finns yrkeshögskolan Högskolan på Åland, som består av fyra enheter: norra, östra, västra och södra. De tre förstnämnda ligger nordväst om centrum, medan Högskolan Södra ligger sydväst om stadskärnan, nära Mariehamns hamn.

Studentbladets utsände besöker Mariehamn under ett par soliga vårdagar för att träffa studerande och ta pulsen på studielivet. 

På stadens gator syns ändå inga studerande. För den som inte känner till högskolan kan det därför komma som en överraskning att Mariehamn faktiskt är en studiestad.

Men skenet bedrar.

– Mariehamn är absolut en studiestad med ett aktivt studieliv, säger Henriikka Syrjä, styrelsemedlem i studerandekåren Skåhla.

Hon förklarar att många studerande är på praktik under våren och därför inte syns i gatubilden. Dessutom ordnas färre evenemang i slutet av studieåret än under höstterminen.

– Många studerande här är också lite äldre. De har familj och sociala nätverk utanför studierna. Dessutom finns det flera som studerar på distans.

Högskolan på Åland har omkring 600 studerande och erbjuder nio utbildningar, bland annat till sjökapten, IT-ingenjör samt inom turism och ledarskap. Syrjä går tredje året på utbildningen till IT-ingenjör.

Populära pubkvällar

Henriikka Syrjä, som kommer från Björneborg, beskriver Mariehamns studieliv som litet men aktivt. Hon säger att Skåhla ordnar evenemang ungefär var tredje vecka.

– Förutom sitzar och pubkvällar har vi till exempel sykvällar och andra mindre tillställningar.

Studentbladet träffar Syrjä och andra studerande under en pubkväll med Saint Patrick’s-tema på en sportbar i västra hamnen.

– Våra pubkvällar brukar vara populära, säger Syrjä.

Det märks. Över 70 personer samlas för att äta pizza, umgås och senare delta i ett Kahoot-quiz. Stämningen är god och många skratt hörs under kvällen. 

De största studieevenemangen på Åland är Insparken på hösten och Ålrundan, som ordnas den 11 april och är inspirerad av Glöggrundan.

– Vanligtvis deltar upp till 70 personer i våra evenemang, men Insparken och Ålrundan lockar hundratals, säger Frederik Lindholm, som också är styrelsemedlem i Skåhla. Han fortsätter:

– Många tar också med sig vänner som inte studerar.

Tryggt för den som har svag finska

Varför väljer man då att studera på Åland?

– Jag sökte till flera utbildningar efter studenten, men kom in här och valde att börja. Jag trivs väldigt bra, säger Syrjä.

Hon menar att det är lätt att komma in i studiegemenskapen i Mariehamn.

– Kretsarna är små och man träffar ofta samma människor. Det gör att man lär känna varandra på djupet. Här känner nästan alla varandra och alla blir accepterade som de är.

Det håller Mila Jääskelä från Hangö, som studerar turism och ledarskap, med om.

– Jag har enbart positivt att säga om studielivet här.

Även tyskåländske Philipp Woidt, andra årets sjökaptensstuderande, trivs.

– Det finns en stark sammanhållning och vi har nära kontakt med lärarna.

De flesta studerande vid högskolan är ålänningar. Bland övriga är studerande från det finländska fastlandet och Sverige ungefär lika många. Dessutom finns ett antal utbytesstuderande.

Marcus Andersson från Ekenäs är ändå nöjd med sitt val att studera vid Högskolan på Åland. 

– Här kan alla studerande vara sig själva.

Vasabördiga Frida Koskinen, som studerar turism och ledarskap, lyfter fram svenskan som en viktig faktor.

– Det finns ingen annan turismutbildning helt på svenska. Dessutom har jag släkt och vänner här, så Mariehamn var ett naturligt val.

Hon konstaterar att många österbottningar söker sig till Åland.

– För den som inte har så stark finska kan Mariehamn kännas som ett tryggt alternativ.

Svårt för ämnesföreningar att överleva

Till skillnad från många högskolor på fastlandet finns det få ämnesföreningar på Åland. I dag är Ålands Nautiska Elevförening (ÅNE), grundad år 1956, den enda aktiva.

– Tidigare fanns det fler, men verksamheten har lagts på is. Det är svårt att få ihop tillräckligt många engagerade, säger Woidt, som är vice ordförande i ÅNE:s styrelse.

I praktiken är det därför studerandekåren Skåhla som står för de flesta evenemangen. Men de flesta av ÅNE:s evenemang brukar lyckas riktigt bra och lockar många studerande, säger Woidt.

– Problemet ligger oftast i om man testar med något nytt. Då det kan det hända att få dyker upp.

Samtidigt finns det framtidstro. Högskolan vill växa och locka fler studerande.

– Om högskolan får fler studerande kan ämnesföreningar och deras evenemang få ny betydelse, säger Woidt.

Ingen studentrestaurang, i stället lunchkuponger

En tydlig skillnad jämfört med andra studiestäder är att Mariehamn saknar studentrestaurang. Studerande får antingen ta med egen mat, äta i gymnasiets matsal eller äta på någon av stadens restauranger. 

Lunchen i gymnasiets matsal kostar 6,50 euro. Om studerande vill luncha på en restaurang kan de få lunchkuponger av högskolan. Kupongerna täcker 3,50 euro av priset på lunchen, resten stå studenterna för själva. 

Det är alltså förhållandevis dyrt att luncha om man studerar i Mariehamn jämfört med på fastlandet. Trots det är åsikterna bland studerande delade om behovet av en studentrestaurang.

– Det finns redan många restauranger i staden, så jag är tveksam. Man borde i stället höja värdet på lunchkupongerna, säger Andersson.

– För att en restaurang ska kunna bedrivas krävs tillräckligt många kunder, tillägger Woidt.

Syrjä ser ändå vissa fördelar med en studentrestaurang.

– Ur ett socialt perspektiv vore det värdefullt. En gemensam matsal för oss högskolestuderande kunde bli en naturlig mötesplats.