Studentkulturen kommer att förnyas, säger HUS nya ordförande

I år lämnar HUS studenthusen i Helsingfors centrum. Studentkårens nya ordförande Emil Aarnio ser flytten som en chans att utveckla studentkulturen i Helsingfors.

I fjol meddelade Studentkåren vid Helsingfors universitets (HUS) tidigare styrelseordförande Petra Pulli att HUS säljer Nya studenthuset och Gamla studenthuset. På samma presstillfälle sade hon också att nästa styrelse och delegation kommer att ha en unik möjlighet att bygga upp studentkåren igen. 

HUS nya ordförande Emil Aarnio är inne på samma bana som sin företrädare. Han säger att HUS nya ledning på sätt och vis kommer att förnya studentkulturen i Helsingfors helt och hållet.

– Vi kommer att få jobba mycket med att behålla de viktigaste delarna av vår traditionella studentkultur, medan vi ger utrymme för en ny kultur att växa fram, säger Aarnio.

Trots att han står inför ett omvälvande år har han trätt in i uppdraget med iver. Han var viceordförande i den föregående styrelsen, och säger att det känns bra att kunna slutföra de förändringar som den föregående styrelsen satte igång.

Han menar naturligtvis flytten som följer HUS försäljning av studenthusen i Helsingfors centrum.

Drömmer om öppen samlingsplats

Vi sitter på HUS centralkontor i Nya studenthuset. Aarnio medger att det känns vemodigt att lämna huset.

– Alla föreningar som huserar här kommer att ordna något slags avsked till Nya studenthuset, och det kommer vi också. Vi kommer att lämna byggnaden med en rejäl fest, säger Aarnio.

Som tidigare bekräftat kommer HUS verksamhet från och med våren att äga rum i studenthuset Domus Gaudium i Tölö. Aarnio menar att det drygt 18 år gamla Domus Gaudium på många sätt passar studentkårens nuvarande verksamhet bättre än de äldre studenthusen gör.

– Domus Gaudium är till exempel mer tillgängligt än Nya studenthuset, säger Aarnio.

Han syftar till tillgänglighet för personer med till exempel rörelsehinder. I Nya studenthuset finns det en hiss, men för att nå den måste man ta en annan liten hiss. Den lilla hissen ligger så att en elektrisk rullstol inte ryms att åka in i den. 

Dessutom är resten av utrymmena i Nya studenthuset inte heller optimala för personer med rörelsehinder.

Besluten fattas ju sist och slutligen av delegationen. Men om du själv skulle få välja, hur skulle nästa kapitel av HUS studentkultur se ut, Emil Aarnio?

– Jag skulle gärna se att Domus Gaudium skulle bli en sorts samlingsplats där studerande fritt kan röra sig och tillbringa tid, så att det inte är öppet bara för vissa utvalda. Det skulle också vara kul att se ett tätare samarbete mellan organisationerna som kommer att husera i Domus Gaudium.

Finns det tillräckligt med utrymme i Domus Gaudium för att kunna ha öppna dörrar?

– Hur det konkret kommer att se ut är ännu under arbete. Men där finns ju ett aulautrymme som potentiellt skulle kunna fungera som ett så kallat lågtröskel-område.

Aarnio: ”Vi lär oss av våra misstag”

Försäljningen av Nya studenthuset och Gamla studenthuset är ett direkt resultat av HUS misslyckade investeringsprojekt 2016–2018.

Studentkåren lyfte bland annat lån på hundratusentals euro för att kunna investera i olika hotellprojekt. Målet var då att i framtiden kunna avskaffa studentkårsavgiften. 

Coronapandemin kom och projekten lades på is. Därefter anföll Ryssland Ukraina och det blev brist på byggmaterial. Till slut hade HUS inget annat val än att sälja sina andelar av hotellinvesteringarna.

För att kunna återbetala bankerna tvingades HUS också sälja fastigheter, däribland de ikoniska studenthusen i Helsingfors centrum. Den hetaste frågan till HUS färska ordförande lyder: Hur ska ni garantera att inget liknande händer igen?

– Det är klart att vi lär oss från våra misstag och inte upprepar dem igen, säger Emil Aarnio.

Det var inte bara studerande som var inblandade i besluten om fastighetsinvesteringarna. I Ylvas styrelse sitter också så kallade expertmedlemmar, som valts ut av studerandena. Ylvas styrelse ledde initiativet om fastighetsinvesteringarna.

Emil Aarnio påminner om att beslutsfattarna ändå har det slutgiltiga ansvaret för investeringarna. Beslutsfattarna är inte bara Ylvas och HUS styrelser, men också delegationen.

Enligt Ylioppilaslehti har vissa delegationsmedlemmar inte ansett sig själva veta tillräckligt om fastighetsmarknaden för att ifrågasätta Ylvas styrelse gällande investeringarna.

Trots det tycker Aarnio att det fortsättningsvis är klokt att ha expertmedlemmar i Ylvas styrelse. Han understryker att huvudfokuset nu är att få igång en hållbar studentkårsverksamhet igen.

– Den studentkåren som funnits i 160 år ska också klara sig i 160 år till. Nu är det inte tid att ta några risker, säger Aarnio.

Studentkårsmedlemskapet ska vara värt pengarna

I takt med att HUS ekonomiska situation rasade steg priset på studentkårsmedlemskapet.

Målet var att medlemskapet skulle vara gratis år 2025, men i stället nådde det en rekordhöjd på 85 euro per läsår.

Aarnio menar att styrelsen och delegationen kommer att jobba för att HUS medlemskap ska ge valuta för pengarna.

– När vi gör förändringar kommer vi också att granska våra tjänster och vad de betyder för våra studerande. Om delegationen bestämmer att priset fortsättningsvis ska vara 85 euro måste det också vara värt det, säger Aarnio.