Hoppa till innehåll

Studerande i religionsvetenskap: ”Vi får förståelse för andra kulturer”

Allt färre finländare är aktivt troende. Betyder det att ämnen som religionsvetenskap är utdöende? Det tycker inte studerandena vi pratar med.

Finland blir allt mer mångkulturellt. I Åbo syns till exempel en kulturell, och religiös, variation redan i gatubilden. Förutom evangelisk-lutherska kyrkor, däribland Åbo domkyrka, finns i staden också en katolsk kyrka, en moské och Finlands största buddhistkloster Liên Tâm. 

Julia Flinck, Lena Mosley och Silja Vanhala studerar religionsvetenskap vid Åbo Akademi, och sitter i styrelsen för ämnesföreningen Gnosis. De menar att religionsvetenskapen ger en förståelse för olika trosuppfattningar och kulturer.

– Då vårt samhälle blir mer mångkulturellt, och allt färre hör till ett trossamfund, är det viktigt att förstå hur personer från andra kulturer tänker och agerar. Det är ett mycket allmänbildande ämne, säger Mosley.  

På föreläsningarna går de exempelvis på djupet igenom världsreligioner som islam, hinduism och buddhism. 

– Vi har inom studierna bland annat varit på studieresa till Indien. Det var mycket givande, säger Mosley. 

Utexaminerade religionsvetare kan bland annat arbeta inom Migrationsverket, polisen, Amnesty och Röda Korset. 

– Men religionsvetare kan också arbeta som journalister, professorer eller ämneslärare, säger Mosley. 

Inte teologi

Flinck, Mosley och Vanhala betonar att religionsvetenskap inte får förväxlas med teologi. Teologi behandlar visserligen också religion, men här läggs särskilt fokus på frågor som berör exempelvis Bibeln, Gud och troslära. Teologi är ett mycket äldre ämne än religionsvetenskap. 

I religionsvetenskap lär sig studerande om religioner i stället ur ett objektivt perspektiv. 

– Vi analyserar i stället religion, också som ett historiskt fenomen. Vi går ofta igenom vad som skett i världshistorien, säger Flinck.

Hon tillägger att religioner ofta betonar det kollektiva, det man delar med andra. 

Flinck inflikar också att många religioner liknar varandra: centrala drag är att anhängare från flera religioner tror på en gud, det finns en domedag och att människan har ett ansvar att hjälpa andra.  

Tre personer sitter på en bänk. De är unga. De tittar leende in i kameran.
Lena Mosley (i mitten) började studera religionsvetenskap tack vare hennes religionslärare i gymnasiet. Silja Vanhala (till vänster), Mosely och Julia Flinck tycker alla att ämnet är mycket allmänbildande. Bild: John Illman

Allt fler finländare kulturkristna

Över hälften av finländarna tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan. Trots det syns religionen inte i vardagen på samma sätt längre. Då det tidigare var vanligt bland kristna finländare att gå till gudstjänst på söndagarna, är det färre som numera besöker kyrkan. 

– Finländarna har alltmer gått från att vara aktivt troende till att vara mera, så att säga, kulturkristna, säger Mosley. 

Kulturkristen är ett begrepp som uppstått på senare tid. En kulturkristen person identifierar sig med kristendomen främst via kulturell och historisk tillhörighet, snarare än utifrån en aktiv religiös tro. 

En kulturkristen kan till exempel fira högtider som jul och påsk av traditionella eller familjära skäl.

– I stället för att tillhöra ett visst trossamfund formar allt fler sin egen tro genom alternativ andlighet. Det handlar om ett mer personligt sökande efter mening och man formar sin tro på eget sätt, säger Flinck. 

Alternativ andlighet syftar på former av andlig tro och praktik som skiljer sig från organiserade religioner.

John Illman är frilansjournalist. Du kan läsa hans tidigare alster för Studentbladet genom den här länken.

Vad tycker du?