Världspolitiken diskuteras aktivt inom studievärlden

Donald Trump är tillbaka i Vita huset, Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina och landets president Volodymyr Zelenskyj behöver sina västeuropeiska allierade mer än någonsin. SF-Klubbens statsvetare följer noggrant med internationella nyheter om såväl USA som kriget i Ukraina och mycket annat. 

Studentbladet träffar Hannes Ulfvens från Vasa, Nikodemus Träskelin från Korsholm och Daniel Lundén från Karis för att diskutera aktuella världspolitiska händelser. De är studerande i statskunskap vid Åbo Akademi och medlemmar i SF-Klubben. Samtliga följer på daglig basis med vad som sker inom den internationella politiken. 

Världspolitiken är förstås ett omfattande tema och därför vi har för den här diskussionen valt att fokusera på Donald Trump och USA, Vladimir Putin och Rysslands anfallskrig i Ukraina samt president Volodymyr Zelenskyjs behov av stöd från sina västliga allierade.

Donald Trump, som tillhör Republikanerna, har fungerat som USA:s 47:e president sedan 20 januari i år. Under den här korta tiden har Trump bland annat uttryckt sin avsikt att exempelvis återta Panama-kanalen och köpa Grönland. Han har dessutom infört handelstariffer mot USA:s allierade, bland andra Kanada och EU samt Kina – något som skapat turbulens på börserna.  

Lundén beskriver Trump som en konservativ politiker. Trump är också autoritär och populistisk. Lundén stöder inte alls Trumps utrikespolitiska ambitioner. 

– Jag ser i stället att Trump för USA bakåt på det internationella planet. Han isolerar USA från omvärlden. 

Träskelin lägger å sin sida fokus på tarifferna som Trump infört. Tarifferna verkar vara ett centralt drag i Trumps ekonomiska politik. 

Trump har riktat tariffer mot produkter såsom bilar, aluminium och stål samt vissa andra varor från till exempel Kanada, Mexiko och Kina. Dessa länder har svarat med egna ekonomiska motåtgärder.

Träskelin är tveksam när det gäller tarifferna. Trump anser att tariffer behövs för att hålla arbetsplatserna kvar i USA. 

– Men frågan är snarare om tarifferna i stället hämmar USA:s ekonomiska tillväxt. 

Hans analys kan sägas ha fått stöd av börsreaktionerna på Wall Street och på många andra börser runt om i världen, vars resultat rasade under några dagar i april. Flera medier och kända nationalekonomer är kritiska till tarifferna. 

Gamla allianser kasseras

Ulfvens tar fasta på Trumps agerande mot USA:s allierade. 

– Trump har enligt min åsikt förstört cirka 80 år av alliansbygge. Samarbetet med allierade har verkligen fått sig en törn. På grund av Trumps agerande kommer det att ta länge innan europeiska ledare kan känna ett verkligt förtroende för USA igen.  

Ulfvens syftar dels på samarbetet inom den transatlantiska militäralliansen NATO, dels på bilaterala relationer som till exempel samarbetet med Kanada. Trump har upprepade gånger sagt i offentligheten att han vill införliva Kanada med USA och göra landet till USA:s 51: a delstat. 

Trumps uttalanden om att införliva Kanada och köpa Grönland är oroväckande, inte minst med tanke på att Ryssland vill erövra Ukraina och på att Kina – USA:s främsta geopolitiska konkurrent – tagit sikte på Taiwan. 

Träskelin kommenterar NATO med att om USA blir alltför oförutsägbart borde Europa eventuellt fundera på att skapa en egen armé.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina

Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes torsdagen 24 februari 2022. Ryssarna avancerade snabbt norrut från den redan ockuperade Krimhalvön samt från öst och norr inåt i Ukraina och mot landets huvudstad Kiev. 

Ukrainarna med president Volodymyr Zelenskyj i spetsen har ändå med hjälp av omfattande stöd, främst av västvärlden, tappert stått upp mot Ryssland. Sedan hösten 2022 har det i praktiken rått ett ställningskrig. 

Trump deklarerade redan innan han blev president att han skulle få ett snabbt slut på kriget. Det har han hittills inte gjort men Ryssland och USA har under de senaste månaderna förhandlat om fred, visserligen utan Ukraina. Om man kommer att uppnå fred är högts oklart och i skrivande stund osannolikt. 

Lundén tror inte på en snabb fredsprocess. 

– Det kommer att bli tuffa förhandlingar. Jag är osäker på om Trump och hans stab faktiskt kan åstadkomma ett rättvist fredsavtal.    

Putin har även ställt en del krav som måste uppfyllas om Ryssland ska gå med på en fred. Ett av kraven är att Ryssland ska få behålla de områden som landet erövrat i kriget, vilket Ukraina inte har för avsikt att gå med på. 

Träskelin drar en parallell till Finlands två krig mot Sovjetunionen under 1940-talet: Vinterkriget (1939–1940) och Fortsättningskriget (1941–1944). Liksom Ukraina vet Finland hur det är att föra krig mot sin stora granne i öst. 

– Finländarna stred tappert men vi tvingades ge ifrån oss stora delar av Karelen, och Petsamo och dessutom utarrenderades Porkala till Sovjetunionen. Ukraina kan tvingas att gå ett liknande öde för att kunna uppnå fred. Förhoppningsvis blir det inte så. 

Om ett fredstillstånd skulle uppnås, skulle det ändå vara osäkert hur länge det skulle råda. Ryssland är inte känt för att bry sig om internationella överenskommelser. 

Stöd till Ukraina och Rysslands ekonomi

– Ulfvens lyfter å sin sida upp Rysslands ekonomi. Den ryska ekonomin har drabbats av hög inflation och det är osäkert hur länge Ryssland faktiskt kan driva kriget vidare. 

Vilket av dessa två som varar längre är svårt att säga. Många ekonomer antyder att Rysslands ekonomi är på bristningsgränsen. Men Ryssland får hjälp av Kina, Iran och Nordkorea vad gäller exempelvis krigsmaterial och soldater. 

Ukrainas president Zelenskyj har alltsedan krigets början oavbrutet arbetat för ett fortsatt stöd till Ukraina från EU och andra västländer. Den stora majoriteten av EU-länderna har också valt att ge Ukraina sitt starka stöd. 

Men det råder inte full enighet inom EU kring fortsatt stöd. Bland annat Ungern och Slovakien är restriktiva när det gäller stödet till Ukraina.    

Lundén lyfter fram att många ukrainare är krigströtta.

– Men å andra sidan är många ryska soldater det också. Det finns också många ryssar som undviker att tvingas rycka in i armén. 

Nämnas kan att den ryska armén som strider mot Ukraina till en oproportionellt stor del består av soldater som representerar olika Rysslands minoriteter. Det handlar om exempelvis muslimska tjetjener och dagestanier samt buddhistiska burjater.  

Träskelin konstaterar att även mindre länder som Finland kan stöda Ukraina. 

– Jag tycker att Finland gör ett viktigt arbete i stödet till Ukraina. President Alexander Stubb är också tydlig med att Finland ställer sig bakom Ukraina och demokratin.

Ulfvens säger att trots stöd från exempelvis Kina till Ryssland är dessa två länder ändå inte goda vänner. Kina är världens näst största ekonomi och är USA:s främsta hot mot dess globala intressen. 

– Kina och Ryssland är allierade eftersom de vill utgöra en motpol mot det demokratiska väst. Men samtidigt är de något skeptiskt inställda till varandra.

Idag är Ryssland – på grund av svagare ekonomi och mindre befolkning – mer beroende av Kina än vad Kina är av Ryssland. Men för 100 år sedan, då Sovjetunionen fanns och Kina var ett mer slutet land, var läget annorlunda.    

Förutom Trump är Putin en nyckelspelare i kriget. Hur han väljer att reagera har stor inverkan i krigets utfall. Putin lever ju inte för evigt, men att någon annan person skulle komma till makten i Ryssland är inte troligt i dagens läge.