Hoppa till innehåll

Studerande super ansvarsfullt – ”Ni borde få mera kredd”

Studielivet är känt för att vara en tid fylld av alkohol och fest. Men trots att det till exempel fortfarande finns evenemang som 100-klubben, har studerandes alkoholvanor blivit förnuftigare och i dag är det mer accepterat att tacka nej till alkohol.

Thomas Karlsson är ledande expert inom alkoholpolitik vid THL (Institutet för hälsa och välfärd) och har jobbat med alkoholrelaterade frågor i över 25 år. Han har sett stora förändringar i ungas alkoholkonsumtion sedan början av 2000-talet. 

– Dagens unga vuxna är mycket mer förnuftiga när det kommer till alkohol, säger Karlsson.

Bland annat konsumeras det mycket mindre idag än tidigare, unga börjar också dricka allt senare i tonåren. Men också så kallat berusningsdrickande, att dricka med målet att bli full, har minskat. 

– Det var mera acceptabelt att vara full förr. 

Finlands ledande alkoholforskare menar att studerande dricker mer ansvarsfullt än förr. Bild: Jessica Nyberg

Var går gränsen till alkoholism?

Studielivet är känt för alkoholkonsumtionen. Bland studerande brukar det skämtas om att man inte blir alkoholist förrän man slutar studera, eftersom det är så allmänt accepterat att dricka mycket som studerande. 

Men Karlsson är kritisk till tankesättet. 

– Man ska vara försiktig med begreppet alkoholist, eftersom det är en sjukdomsdiagnos. Jag vill hellre tala om att studerande kan vara storkonsumenter eller riskkonsumenter. 

”Man skulle dricka 24 portioner under en kväll, och om du klarade det så fick du ett diplom”

Thomas Karlsson

Alkoholism är ett beroende av alkohol, medan för studerande är alkoholkonsumtion främst en social aktivitet. 

– Studerande dricker sällan själva. 

Under coronapandemin, då man inte kunde umgås i barer och på studieevenemang, minskade ungas alkoholkonsumtion. De äldres konsumtion ändrades inte i samma utsträckning, då det för dem var vanligare att dricka med sin partner eller i samband med måltider, vilket pandemin inte påverkade desto mer.

Karlsson understryker ändå att det finns studerande som dricker för mycket, så att de riskerar få alkoholskador eller så att konsumtionen påverkar deras studier. Men överlag är de väldigt få som får problem i så unga år.

– Problemen finns, men det hör nog till ovanligheten att man utvecklar alkoholism.

THL följer med finländarnas alkoholvanor. Bild: Jessica Nyberg

Alkoholhets, 100-klubben och belöningar

Det finns ett flertal evenemang där hela poängen är att dricka alkohol. Ett konkret exempel på ett sådant evenemang är “100-klubben” som kan ordnas av nationer och studentföreningar.

Reglerna varierar men oftast är de något i stil med att man ska dricka 100 shottar öl eller cider på 100 minuter. Med andra ord konsumerar man 12–13 burkar på 1 timme och 40 minuter. Det är vanligt att man kräks under evenemanget, och om man klarar “utmaningen” så brukar man få någon typ av belöning. 

– Det är mycket ja. Det fanns något liknande förr i Åbo, och säkert ännu, som hette “Eriksgatans approbatur”. Det gick ut på att man skulle dricka 24 portioner under en kväll, och om du klarade det så fick du ett diplom, säger Karlsson.

Är dessa typer av evenemang acceptabla?

– Vettiga människan i mig säger nej. Såklart att dricka på det sättet inte är vettigt. Men vi har ju kunnat konstatera att dessa evenemang har funnits väldigt länge och kommer säkert fortsätta. 

– Men jag vill lyfta upp att deras betydelse för studielivet har minskat. Kanske det kommer en tid då sådant här beteende anses vara så korkat och oacceptabelt att det försvinner.  

I dag ser man allt oftare sitsdeltagare som dricker alkoholfritt. Även fast det fanns alkoholfria alternativ på dåtidens lönnkrogar, så var det betydligt ovanligare att en sitsdeltagare skulle dricka alkoholfritt för 30 år sedan.

– Du for inte på sits för att vara nykter. Kanske det förekom, men det var nog ett undantagstillfälle, säger Karlsson. 

Olika studieorganisationer och föreningar har lite varierande tillvägagångssätt när det gäller alkoholhets, alltså att medstuderande uppmuntrar en att dricka alkohol.

Till exempel StudOrg, studentorganisationen vid Svenska Social- och Kommunalhögskolan, brukar verbalt nämna på sina evenemang att de inte tillåter någon typ av alkoholhets. Oftast nämns det på sitser i samband med de övriga reglerna.

Även utnämnda trygghetspersoner, ibland kallade för sitsänglar, är något nytt. 

– Människor har reflekterat på det här och sitsreglerna är ett tecken på det. 

Studerande är duktigare än vad de får kredd för

Karlsson kan inte ta ställning till om det behövs göras mer för att minska på alkoholkonsumtionen, eller ens vad i så fall. 

– Vad jag har hört av unga så förstår jag att det nog görs en hel del redan. Det att man talar om och uppmärksammar problemen visar att man går i rätt riktning.

”Pressen på unga är större nuförtiden”

Thomas Kalrsson

En annan faktor som kan ha inverkat på den minskade alkoholkonsumtionen är enligt Karlsson de förväntade studieprestationerna. Samhället är mer komplext och helt konkret finns det allt färre tillfällen för att fira tillsammans.

– Det är tuffa tider, pressen på unga är större nuförtiden, och med tanke på det så tycker jag att ungdomarna klarar sig riktigt jäkligt bra. Ni borde få mera kredd.

Vad tycker du är acceptabla orsaker till att dricka alkohol?

– Alkohol har funnits i tusentals år och man har druckit allt från öl och vin. Men det acceptabla skulle jag säga är att man dricker det i samband med måltider och goda vänner. Det fungerar som ett socialt glidmedel. Alkoholen är här och vi lever med den. Det är ingen större sak med det. 

Vad tycker du?