Har du svårt att hålla koll på all information och alla motstridiga åsikter? Verkar det som alla har en åsikt och att ingen kan komma överens? Polariseringen verkar öka och det kan vara svårt att veta vad som är sant och hur man ska bilda sig en egen åsikt.
Enligt Rasmus Mannerström, lektor i socialpsykologi vid Soc&kom, har ungas förmåga att bilda egna åsikter påverkats kraftigt av informationsöverflödet från sociala medier och nyhetskanaler. Hans svar på frågan om hur informationsöverflödet påverkar unga säger allt.
Med glimten i ögat — men ändå sanningsenligt — svarar han kort och koncist: uruselt. Den enorma mängden information gör det svårt för oss att hålla koll på allt. Samtidigt känns det som att åsikterna hela tiden går längre ifrån varandra.
Informationsöverflöd och polarisering
Mannerström menar att algoritmerna som ligger bakom sociala medier är designade att polarisera, då de lyfter fram inlägg och åsikter som skapar synlighet och spridning. Dessa åsikter tenderar att höra till den extremare sorten, då sådant ofta skapar synlighet.
Eftersom algoritmerna är osynliga för användarna förstår vi inte till hundra procent hur de formar diskussioner och eventuellt även våra egna åsikter.
– Sociala medier skapar bilden av att vi själva är i kontroll och kan styra vad vi ser. I verkligheten är vi mer som marionetter som styrs av känslor.
En annan problematik är att sociala medier tenderar att skapa ekokammare där likasinnade samlas och bekräftar varandras åsikter. Detta leder också till att åsikter i en grupp kan bli allt mer extrema eftersom det är dessa som får mest uppmärksamhet i diskussionerna.
Samtidigt blir balanserad diskussion mer sällsynt då man på sociala medier kan vara anonym och lämna diskussionen när som helst. Det uppstår sällan djupgående dialoger där olika perspektiv kan begrundas.
– Samtidigt ökar konflikter och antagonism i diskussionerna. Vårt sätt att reagera blir mer extremt och fientligt då avvikande åsikter utanför den egna bubblan möts, tillägger Mannerström.
Påverkan på psykisk hälsa
Det finns forskning som pekar på en koppling mellan psykisk hälsa och informationsstress samt psykisk hälsa och polarisering. I det första fallet blir vi överväldigade av mängden information som sprids och känner att vi måste hänga med och samtidigt konstant uppdatera våra egna kanaler. Polarisering påverkar också det psykiska välmåendet. I detta fall refererar Mannerström till en studie om Twitteranvändare.
– Då man följt med Twitteranvändares välmående under flera veckors tid har man märkt att det (polariserade åsikter) underminerar deras välmående och ökar negativa känslor som raseri och upprördhet. Det kränkte och underminerade deras sociala tillit.
Denna känsla av motsättning, att ”vi” har rätt medan ”de” har fel, kan skapa en illusion av en mer splittrad verklighet än vad som faktiskt existerar. I samband uppstår negativa känslor som bidrar till en mindre konstruktiv diskussion.
Använd vettiga nyhetskanaler
Vad kan unga göra för att kritiskt granska information och undvika att fastna i filterbubblor? Enligt Mannerström är lösningen enkel.
– Ställ dig mycket kritiskt till eller slopa TikTok, Facebook och dylika sociala medier som nyhetskällor, de är inte pålitliga.
Som tidigare nämnts är de inte designade för att sprida mångsidig och balanserad information. Å andra sidan har de inte heller som syfte att på flit sprida desinformation, men algoritmerna kan inte på egen hand urskilja om informationen är sann eller falsk.
Mannerström fortsätter med att förklara att influencers också använder dessa plattformar för att sprida information, vilket gör det svårt att urskilja vad som är trovärdigt.
I stället rekommenderar han att hålla sig till traditionella medier, även om inga medier är hundraprocentigt neutrala. Traditionella medier har ett annat incitament att hållas balanserade och sprida sann information.
– Det säkraste är att variera mellan användningen av traditionella medier. Bekanta dig med olika av dessa och håll dig till dem samt jämför gärna vad de skriver.
Vad kan medier göra för att minska polariseringen? Mannerström konstaterar att traditionella medier ofta strävar efter att vara balanserade. Det finns ändå en problematik med så kallad ”both-sidism”, där båda sidor i en debatt ges lika mycket utrymme trots att den ena inte kan mätas upp med den andra.
Ibland kan den ena sidan vara moraliskt mycket problematisk eller rent faktamässigt alldeles underlägsen den andra. Ändå ges ett sken av att de är jämlika.
Här krävs det mycket av journalisterna att förstå fenomenen och kunna skriva om dem dels från olika perspektiv, men också att väga dem och berätta för läsaren vad som trots allt är det pålitliga eller mer vägande perspektivet.
Vad kan samhället och utbildningssystemet göra?
För att hjälpa unga att hantera polariseringen i medier föreslår Mannerström att utbildningssystemet bör satsa mer på medieläskunnighet.
– Det görs ju redan en hel del men man borde lära barn och unga i skolan hur sociala medier fungerar med dess algoritmer, så att man förstår hur de skiljer sig från nyhetsläsning i traditionella medier.
Att förstå hur ekokammare skapas och hur algoritmer påverkar oss är centralt för att kunna utveckla en mer kritisk syn på den information som fås.
Genom att implementera utbildning om medielogik och informationsgranskning i skolan kan unga få verktyg för att bättre navigera i dagens mediedjungel.
En illusion av polarisering?
Med tanke på sociala mediernas polariserade funktion är det överraskande och tröstande att det inte är självklart att den polarisering vi talar om faktiskt existerar i den utsträckning som det ofta framställs. Mannerström menar att mycket forskning lider av selektiva sampel, där de som deltar ofta har mer extrema åsikter.
– Den här polariseringen som vi så mycket talar om i dagens läge, är det verkligen frågan om polarisering? Eller återspeglas det bara genom ensidiga sampel då människor inte deltar lika aktivt i forskning på samma sätt som förr? Vi får selektiva sampel.
Forskning och medier kan ge en förvrängd bild av samhällets åsikter. Personer med extrema åsikter är mer benägna att delta i undersökningar och synas i debatten. Detta skapar en illusion av ökad polarisering, trots att den egentligen kan bero på selektiva sampel och låg svarsprocent.
Många studier som visar att åsikter drivs isär lider av detta problem. Det leder i sin tur till en felaktig uppfattning om verkligheten.
– Det är vi forskare som bär ansvaret för god forskningspraxis och tolkning av resultaten. Det är inte längre lätt att rekrytera människor till forskning men samtidigt är det ändå viktigt att forskare är medvetna om dessa metodologiska brister. För att undvika att falsk information sprids som sedan kan styra samhällsdebatten i fel riktning.
Mannerström lyfter fram att det finns stor variation i omfattningen och svarsprocenten mellan olika enkätstudier. Något som tyvärr speglas i resultaten. Till exempel då Mannerström och kollegor analyserat data från European Social Survey
Studien, som har relativt hög svarsprocent, tyder på att unga kvinnor och män inte polariserats i så hög utsträckning. I själva verket värderingarna närmat sig varandra under senaste årtiondet .
Kanske man vågar dra en suck av lättnad och istället själv försöka bidra med konstruktiva diskussioner i framtiden?
