Den palestinska författaren Adania Shiblis roman En oansenlig detalj är en liten roman (127 sidor lång) men den har lett till en stor mediedebatt. Diskussionen som uppstod kring boken påminner om vikten i att lyssna på olika, varierade berättelser.
”…Detaljer som kan hjälpa mig att avtäcka händelsen på det sätt flickan upplevde den”.
Det är det huvudkaraktären i den palestinska författaren Adania Shiblis roman En oansenlig detalj är ute efter. 1949 gruppvåldtar och mördar israeliska soldater en beduinflicka i Negevöknen och flera år senare blir en palestinsk kvinna från Ramallah som besatt av att mordet som skedde exakt 25 år före hon föddes.
Kvinnan ger sig ut på en resa genom Israel – något som har sina svårigheter eftersom palestinier som bor i Västbanken inte får röra sig fritt mellan de olika områdena i landet – för att undersöka fallet och få flickans egen berättelse hörd.
Gruppvåldtäkten och mordet på en beduinflicka 1949 är en sann och dokumenterad händelse och begicks av israeliska soldater. På så sätt baserar sig En oansenlig detalj på sanna händelser.
En oansenlig detalj publicerades 2017 på originalspråket arabiska och har sedan dess översatts till flera olika språk. Den finska översättningen kom ut förra året och Shibli uppträdde då på Helsinki Lit. 2024 publicerades också en nyutgåva av den svenska översättningen. Boken har blivit nominerad till många prestigefyllda pris såsom National Book Awards i USA, The International Booker Prize i England samt Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris i Sverige.
Att få berätta sin historia själv och att bli hörd
Nabil Echchaibi, som är professor i mediastudier, hävdar att ingen fångar omöjligheten för palestinier att få sitt eget narrativ hört såsom Shibli gör i En oansenlig detalj.
Litteraturkritikern Elliot Lundegård jämför tematiken i En oansenlig detalj med Gayatri Chakravorty Spivaks essä Can the Subaltern Speak? där Spivak frågar sig ifall en person i underordnad ställning verkligen kan få sin röst hörd. Också Hania A.M. Nashef, som är professor i mediakommunikation, anser att Shiblis bok är viktig eftersom den ifrågasätter undertryckandet av palestinska berättelser.
Med tanke på tematiken i romanen är det ironiskt att Shibli själv inte fick tala om sin bok på Frankfurts bokmässa 2023 som planerat.
Shibli skulle motta det anrika priset LiBeraturpreis på mässan, men i och med Hamas attack mot Israel den sjunde oktober 2023, sköts prisceremonin upp och Shiblis diskussion med sin översättare Günther Orth på Frankfurts bokmässa annullerades.
Rätt politiskt klimat för att prisa en bok
Orsaken till att prisceremonin sköts upp var att den litterära föreningen och agenturen Litprom som ger ut priset inte längre efter Hamas attack ansåg att det var rätt politiskt klimat för att ge ut priset.
De skrev att de tagit beslutet tillsammans med Shibli – något Shiblis agent senare påpekade var falskt – och att de letar efter ett passande format och rätt miljö att ge ut priset. Litprom och Shibli har fortfarande inte kommit överens om ett lämpligt tillfälle för prisceremonin.
Därtill ville Litprom skjuta upp på ceremonin på grund av säkerhetsskäl i det polariserade klimatet i Tyskland. Den tyska journalisten Carsten Otte hade kritiserat att Shibli i romanen skildrar staten Israel som en ”mordmaskin” och israeliska soldater som ”identitetslösa våldtäcksmän”.
Journalisten Ulrich Noller, som var en medlem av juryn i Litprom, lämnade sin position i protest när Litprom valde att ge priset till Shibli. I Tyskland hade det alltså uppstått kritik inom litteraturvärlden mot att Shibli fick priset. Samtidigt har andra kritiker i Tyskland hyllat boken.
Frankfurts bokmässas verkställande direktör Juergen Boos hävdade i sin tur att Frankfurts bokmässa starkt dömer Hamas attack mot Israel och vill göra plats på sina scener för israeliska röster.
Shibli har fått stöd av författare, förläggare, litterära agenter och översättare
Ett brev som kritiserar uppskjutningen av prisceremonin och annullerandet av diskussionen mellan Shibli och Orth på bokmässan, har skrivits under av mer än 1 500 författare, förläggare, litterära agenter och översättare. Däribland finns kända författarnamn som Annie Ernaux.
I brevet poängteras att Hamas attack mot Israel var ”chockerande” och ”tragisk” men att Frankfurts bokmässa som en stor internationell bokmässa har ett ansvar att ge plats åt palestinska författare att dela med sig av deras tankar och reflektioner kring litteratur, i stället för att tysta ner dem
De tar också upp hur konst som lyfter fram ett palestinskt perspektiv har utestängts och nertystats i flera europeiska länder. Bokreleasen av författaren Nathan Thralls bok A Day in the Life of Abed Salama ställdes in i London på grund av säkerhetsskäl.
Hassan Abdulrazzaks pjäs ”And Here I am” pausades av borgmästaren i Choisy-le-Roi. Också tidningen AlJazeera skildrar nertystandet av pro-palestinska författare och konstnärer som ett större fenomen.
En sann grund kan ha gjort att berättelsen blivit hörd
I brevet poängteras (som ett svar till de tyska journalister som hävdat att En oansenlig detalj är antisemitistisk) att den baserar sig på väldokumenterade fakta. Det är möjligt att det faktum att boken baserar sig på en sann händelse har varit till nytta i att den blivit publicerad och generellt välmottagen i västvärlden.
Om det hade varit enbart fiktion, hade skildringen av de israeliska soldaternas brått lättare kunna tolkas som propaganda mot Israel av en palestinsk författare.
En ständig växelverkan mellan litteratur och politik
Emeritus professor i litteratursociologi Lars Furuland påpekar att litteratur kan påverka sin samtid och ha politisk inflytande. Den norska poeten Gunnhild Øyehaug skriver att En oansenlig detalj var ögonöppnande för henne. Hon hade inte förstått nivån av segregation i landet innan hon läste boken.
Øyehaug påpekar att många västerländska författare haft likadana upplevelser då de läst palestinsk litteratur – att de har varit medvetna om konflikten med inte fullt förstått dess konsekvenser. Litteratur kan föra med sig kunskap och få oss känna empati mot de karaktärer vi läser om. På så sätt kan det påverka hur vi ser på politiska händelser.
Men Furuland menar att en social eller politisk fråga har också ofta varit ”diskuterad och observerad långt innan en författare får sin roman [om den] publicerad”. Det kan tolkas som att det i samhället måste finnas en vilja att höra berättelsen, tiden måste vara mogen för det.
Tidigare verk skrivna ur ett palestinskt perspektiv, nyhetsreportage och protester kan således ha banat vägen för att En oansenlig detalj blivit uppskattad i västvärlden. Samma berättelse hade eventuellt inte blivit publicerad i väst direkt efter andra världskriget.
Hamas attack mot Israel gjorde dock att bokens budskap i Tyskland inte sågs som lika värdefull just då. På så sätt finns det en ständig växelverkan mellan litteratur och politik.
The danger of a single story
När jag funderar över litterära frågor dras mina tankar alltid vid något skede till den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichies TedTalk The Danger of a Single Story. I TedTalken diskuterar Adichie vikten av vi hör olika berättelser om en plats eller en person.
Utan olika, varierade berättelser är det omöjligt att förstå en person eller plats i sin helhet. Om vi enbart lyssnar på ett narrativ, säger Adichie, blir det svårt för oss att se människor som jämlika.
I En oansenlig detalj vill huvudpersonen förstå beduinflickans upplevelse av händelserna eftersom det kommer ta fram henne till ”den fullständiga sanningen”. Det räcker inte med enbart en israelisk dokumentation av händelserna.
Frankfurts bokmässas beslut att ge plats åt israeliska röster på sina scener efter den sjunde oktober var viktigt. Men lika viktigt för att fullt förstå den långa konflikten mellan Palestina och Israel och för att komma fram till ”den fullständiga sanningen” är att samtidigt höra och ge plats år palestinska röster.
