Hoppa till innehåll

Hur är det att studera till polis?

Det behöver verkligen finnas poliser som talar både finska och svenska. Studentbladet har pratat med tre studerande vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors om studierna och varför de ville bli poliser.

Josefina Saarinen, Jennifer Lehtinen och John Järfves är första årets studerande vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Saarinen, Lehtinen och Järfves berättar varför de valde att söka till polis. 

– För mig handlade det mycket om de värderingar som polisen behöver: ordning och reda, rättvisa, att kunna lyssna och kunna se en situation ur ett mer neutralt perspektiv som gjorde att jag valde att bli polis. Dessutom tycker jag om att arbeta med andra personer, säger Järfves som är uppvuxen i Tammerfors.

Enligt Polisyrkeshögskolan bör poliser även vara modiga och pålitliga. Också Saarinen från Ekenäs och Lehtinen från Pargas ser arbetet med människor, att få vara utomhus och bidra till samhällsordningen som meningsfullt.

– Dessutom har man som utbildad polis många karriärmöjligheter inom branschen, säger Lehtinen.

Polisen utför ett mycket viktigt arbete. Polisens kanske viktigaste uppgift är att förhindra och förebygga brott. 

Trion inledde sina studier förra hösten. Men för att bli antagen till utbildningen är man tvungen att avklara två delmoment.

– Delmoment ett är att klara urvalsproven och de psykologiska testerna. Det andra delmomentet handlar om att klara fysiska tester, säger Järfves.

De fysiska testerna består av 1,5 kilometer löpning, en hinderbana, pullups (räckhäv) och bänkpress. 

För svenskspråkiga ordnas en antagningsomgång med ett och ett halvt års mellanrum. 25 svenskspråkiga poliser antas, förutsatta att de har klarat av inträdesprovet, de fysiska och psykiska testerna samt hälsogranskningen. 

Polisyrkeshögskolan
Jennifer Lehtinen, John Järfves och Josefina Saarinen är första årets studerande vid Polisyrkeshögskolan i Tammerfors. 25 svenskspråkiga studerande antas per antagning, förutsatta att de klarar av inträdesprovet, de fysiska och psykiska testerna samt hälsogranskningen. Bild: Privat.

Teori och praktik

Saarinen säger att i början av utbildningen är studierna främst teoretiska. Efter årsskiftet inledde polisstuderande mera praktiska studier.

– Vi har studier vid Polishögskolan i ett och ett halvt år, säger Saarinen. 

Polisstudierna omfattar till exempel brottsutredning, användning av maktmedel, psykologi, straffrätt, språk, fordonsteknik och datasystem, skriver Polisyrkeshögskolan på webben.

Efter de första 18 månaderna av teoristudier följer en tio månader avlönad praktik vid en polisinrättning som polisstuderande själva får välja var de utför.

– Praktiken består av operativ fältverksamhet, brottsutredningar och att handha tillståndstjänster, säger hon.

Hela polisutbildningen räcker tre år.

Svenskspråkiga poliser 

Polisinrättningar har funnits i Finland sedan 1800-talet. Det finns idag elva polisinrättningar i Finland samt Centralkriminalpolisen och Ålands Polismyndighet. Av dessa är sex inrättningar på geografiskt tvåspråkiga områden. 

I geografiskt tvåspråkiga områden är det viktigt att poliser kan kommunicera på både finska och svenska. Om en allvarlig situation uppstår och man som svenskspråkig bör komma i kontakt med polisen måste polisen kunna kommunicera på svenska. Annars kan misskommunikation ske vilket kan få förödande följder. Flera medier rapporterar om fall där polisen inte kunnat svenska och önskar byta språk till finska.

Polisers kunskaper i svenska har betydelse särskilt i svenskdominerade kommuner som Raseborg och Pargas, men också på så kallade språköar som Tammerfors där de svenskspråkiga har blivit färre under årens lopp. Tammerforssvenskarna är numera närmare 1300. 

Det är ytterst viktigt att svenskspråkiga söker till Polisyrkeshögskolan. De 23 som inledde sina studier ifjol är en grupp som härstammar från olika delar av Svenskfinland.

– Jag skulle vilja påstå att vår grupp täcker stora delar av Svenskfinland, då vi har både de som kommer från södra delarna av Finland samt många från Österbotten, säger Saarinen. 

Studie-evenemang på Polisyrkeshögskolan?

Polisyrkeshögskolan i Tammerfors är visserligen en yrkeshögskola men man kan inte jämföra den med en yrkeshögskola likt Novia eller Prakticum. Det klargör de som Studentbladet talar med. 

– Vi har visserligen fester men vi har inte sitzer som man har vid Novia och Prakticum eller vid universiteten. Vi har inte ens egna halare, säger Saarinen.

Hon tillägger att det är endast polisstuderande, undervisningspersonal och de med behörighet att komma till polisyrkeshögskolan som får vistas i skolan och på området. Polisyrkeshögskolan ligger i stadsdelen Hervanta i sydöstra Tammerfors. 

I och med att Polisyrkeshögskolan är mer sluten än andra yrkeshögskolor är det inte aktuellt ordna större studerande-evenemang.

Polisyrkeshögskolan i Tammerfors ligger i stadsdelen Hervanta. Polisyrkeshögskolan kan inte jämföras med en yrkeshögskola likt Novia eller Prakticum. Bild: Jenna Lehtonen

Praktik på olika orter

Det är först nästa år som Järfves, Lehtinen och Saarinen kommer att inleda sin praktik, men redan nu har de börjat fundera på var de kunde tänka sig utföra den. Att utföra sin praktik på sin uppväxtort, ifall det finns en polisstation där, är ett tryggt alternativ. 

– Jag skulle kunna tänka mig att utföra praktik vid Polisinrättningen i västra Nyland, vid Raseborgs polisstation i Ekenäs. Men jag är öppen för att göra praktik även annanstans.

Somliga polisstuderande kan tycka att det är lättare att utföra praktik i en region där man inte känner flera ur lokalbefolkningen, för att inte i en allvarlig situation stöta på någon som man känner väl. Trion säger ändå att det är viktigt att kunna skilja mellan en arbetssituation och en privat situation, oberoende vem man träffar. 

Lehtinen har också ett öppet sinne gällande var hon vill utföra sin praktik. 

– Jag har planer på att utföra praktik i Pargas eller i övriga Åboregionen. Men jag är öppen för att också utföra praktik annanstans, till exempel på Åland. 

Järfves väljer att blicka bort från sin uppväxtregion då det kommer till praktik. Han skulle kunna tänka sig att utföra praktik i huvudstadsregionen.

– Tammerforsregionen i all ära, men Helsingforsregionen är mycket större med sina en miljon invånare. Här finns ett bredd utbud av både praktik- och arbetsmöjligheter, säger John Järfves. 


John Illman är frilansjournalist. Du kan läsa hans tidigare alster för Studentbladet genom den här länken.

Vad tycker du?