Hoppa till innehåll

Studentrörelser och Palestina-politik i Norden

Finsk småstatsrealism mötte svensk idealism när nordiska studerande byggde tältbyar och krävde akademiska bojkottar. Studentbladet tittar närmare på hur studentrörelserna i Norden påverkades av sina hemländers Palestina-politik.

Den 7 oktober 2023 dödades över tusen israeler i en terrorattack utförd av Hamas. Den israeliska hämnden var skoningslös. Femton månader senare har Gazaremsan förvandlats till en grushög. Över 45 000 palestinier har dödats enligt hälsoministeriet i Gaza, nu råder ett bräckligt vapenstillestånd. 

Den skoningslösa krigföringen fick en slumrande studentrörelse att vakna till liv. Studerande började allt mer högljutt visa sitt stöd för palestinierna och kritiken mot Israel ökade i styrka ju längre kriget led. 

Tältbyar, till stöd för palestinierna, började växa fram runt omkring i Norden. Inspirerade av sina gelikar i Europa och USA krävde studerande en akademisk bojkott av Israel. 

Tillsammans med Johan Strang , professor i Nordenstudier vid Helsingfors universitet, tittar Studentbladet närmare på hur de pro-palestinska studentrörelserna i Norden påverkades av sina hemländers Palestina-politik.

Kekkonens realism möter Palmes idealism

Förra våren fick Helsingforsborna vänja sig med tältlägret och deras vajande palestinaflaggor utanför centrumcampuset vid Helsingfors universitet. Trots det verkade inte riktigt protestvågen ta fart utanför den passionerade klicken aktivister i tältlägret. 

Enligt Strang är det svårt att peka ut en klar orsak till varför protesterna i Finland inte var lika högljudda som i Sverige eller USA, men han konstaterar att det är i linje med finländarnas svala förhållande till utrikespolitik. 

– Finland har länge personifierat småstatsrealism, med Kekkonen som galjonsfigur. När det kommer till utrikespolitik trumfar den nationella säkerheten allt annat. Vi är benägna att tänka på oss själva i första hand, resten av världen och dess orättvisor kommer i andra hand, säger Strang. 

Här är kontrasten till Sveriges ofta moraliska utrikespolitik stor.

– Svenskarna är småstatsidealister. Där är man inte rädd för att kritisera, snarare anser man att småstaterna har en plikt att säga ifrån. Därför är det inte överraskande att ett Sverige lett av socialdemokraterna erkände Palestina som stat 2014. 

I Sverige lyckades tältprotesterna på allvar ta sig ut ur huvudstaden, studerande demonstrerade runt om i hela landet. 

Utöver det traditionella svenska engagemanget för omvärlden menar Strang att den stora mängden invandrare, många med palestinsk eller arabisk bakgrund, kan ha bidragit  till att protesterna blev mer högljudda. 

– Samtidigt tycker jag ändå att studentrörelsen gjort ett avtryck i Finland. Det fanns inte en särskilt aktiv diskussion om att erkänna Palestina men det har ändrats de senaste åren. En liknande utveckling syns också i Europa, berättar Strang. 

President Alexander Stubb sade i höstas att Finland är redo att erkänna Palestina vid ett tillfälle som bäst stöder fredsprocessen. 

Norge har dåligt samvete och Danmark är tudelat

Danmark och Finland är idag de enda nordiska länderna som inte erkänt Palestina.

– Danmark är ett tudelat land. Vi har Köpenhamn, som är en progressiv och internationell vänsterstad, på en sidan. På andra sidan finns den borgerliga och konservativa landsbygden, säger Strang. 

I Köpenhamn var den pro-palestinska studentrörelsen enorm, vilket kulminerade i stora demonstrationer och tältläger. Precis som i Finland tappade protestvågen lite fart då den lämnade huvudstaden, men protesterna i Köpenhamn var större och högljuddare än i Helsingfors. 

– Danskarna har länge fört en amerikavänlig rikspolitik. När USA gett sig ut i världen för att sprida fred och demokrati har danska armén snällt skickat sina fregatter till Mellanöstern. Det här kan bidra till att Danmark aldrig tagit steget mot att erkänna Palestina. 

Islam är ett inflammerat politiskt ämne i Danmark, som för en väldigt restrektiv invandringspolitik. 

Längre norrut ser det annorlunda ut. Norge följde Spaniens och Irlands exempel i maj 2024 när alla tre erkände Palestina som stat. Också i Norge har det ordnas stora pro-palestinska demonstrationer.

– Norrmännen följer lite i Sveriges fotspår när det kommer till utrikespolitik. Det som har hänt är väl att de fått lite dåligt samvete över sina oljepengar. Landet har successivt fört en mer moralisk utrikespolitik, menar Strang. 

Island blev år 2011 det första landet i Västeuropa som erkände Palestina. 

Jonathan Fagerholm är Studentbladets chefredaktör 2024-2025. Han studerar historia vid Helsingfors universitet.

Vad tycker du?