Hoppa till innehåll

Helsingfors universitet är hållbarast i Finland och världsbäst i en kategori

Helsingfors är det mest hållbara universitetet i Finland enligt QS nya världsranking.  I Europa landar Helsingfors på en tionde plats och på världsrankningen blev det en utmärkt artonde plats. Det är en förbättring på 42 platser jämfört med ifjol.

QS World University Rankings: Sustainability, mäter hållbarhets- och miljöpåverkan vid olika universitet världen runt. I årets upplaga deltog 1751 universitet. 

– En så här betydande förbättring av placeringen återspeglar universitetets övergripande engagemang för att främja hållbarhet, vilket omfattar allt från att stärka hållbarhetsforskningen till att utveckla hållbarhetsundervisningen och fördjupa samverkan med samhället. Den fina placeringen är glädjande, men framför allt uppmuntrar den till att fortsätta vårt målmedvetna och långsiktiga arbete för att främja hållbarhet och ansvar, säger prorektor Anne Portaankorva i ett pressmeddelande.

Flera imponerande resultat – världsbäst i en kategori

Helsingfors universitet utmärkte sig speciellt väl i kategorin hälsa och välbefinnande, här är universitetet bäst i världen. Här utvärderas bland annat hur universitetets forskning påverkar samhället. 

I kategorin förvaltning är Helsingfors universitet fjärde bäst i världen. 

På andra sidan Östersjön klarade sig Lunds universitet väl. De fick en bronsmedalj i hållbarhet, guldet gick till University of Toronto i Kanada. I Finland var Aalto-universitet näst bäst. På världsrankingen räckte det till en plats bland de topp 100, närmare bestämt sjuttiosjunde plats.

En medveten satsningen på hållbarhet

Under det gångna året har Helsingfors universitetet gjort en satsning på hållbarhet. Via det så kallade gnista-initiativet har studerande, alumner och anställda kunnat ansöka om finansiering för olika projekt med anknytning till hållbarhet.

Ett exempel på detta är projektet BioBlitz, där universitet tillsammans med lokalbefolkningen och skolklasser dokumenterade den biologiska mångfalden i Vik.

–  BioBlitz gav prov på hur deltagarna slöt upp och var ivriga att dokumentera den biologiska mångfalden. Vildängarna som har etablerats och vårdats sedan tidigare utgjorde en utmärkt plats för BioBlitz-observationerna. I fortsättningen kan besökarna bekanta sig med den lokala biologiska mångfalden med hjälp av skyltar som satts upp längs stigarna och som återspeglar både ängarna och de observationer som gjordes, säger forskaren Anne Duplouy som deltog i projektet.

Sammanlagt fick 12 projekt finansiering under det gångna året.

Jonathan Fagerholm är Studentbladets chefredaktör 2024-2025. Han studerar historia vid Helsingfors universitet.

Vad tycker du?