Nästan 10 000 euro i ränta – borde man ta studielån? 

En del studerande lyfter studielån och andra inte. Oavsett kan det finnas många frågor när det kommer till lånet och det finns också olika saker man borde tänka på. Hur funkar det ens och vad skulle en studerande eller ekonomirådgivare ge för råd? 

En del studerande lyfter studielån och andra inte. Oavsett kan det finnas många frågor när det kommer till lånet och det finns också olika saker man borde tänka på. Hur funkar det ens och vad skulle en studerande eller ekonomirådgivare ge för råd? 

Roosa Veikkanen är 21 år och studerar juridik för andra året vid Helsingfors Universitet. Hon har inte tagit studielån, åtminstone inte än. 

— Jag har jobbat och sparat pengar sedan jag var 16, därför har jag klarat mig hittills. Jag får också ekonomiskt hjälp av min familj. 

Veikkanen är tacksam över att få bo i sin släktings lägenhet, eftersom det är ganska låg hyra. En annan orsak till att hon inte tagit studielån är att hon känner sig osäker på hur det funkar. Och tanken på att ha 30 000 euro i skulder när hon blir klar skrämmer henne lite.

— Om jag hade läst mig in på studielån kanske jag skulle ha tagit det. Det skulle jag rekommendera till andra. 

En annan studerande som också tycker att studielån känns lite skrämmande är Andrea La Mantia. Han är 35 år och gör sina magisterstudier i datavetenskap vid Helsingfors Universitet. 

— Studielån känns lite läskigt, som en snöbollseffekt, säger La Mantia.

Han har också klarat sig på sparpengar och jobb, samt arv. Men om La Mantia inte skulle ha haft pengar tror han att han skulle ha behövt ta studielån. 

La Mantia tycker studielånet är en personlig fråga, och det är svårt att säga om man borde eller inte borde ta det. 

— Vissa har kanske inget val, men man borde tänka på hur och när man ska betala tillbaka det. 

Vad tycker de som faktiskt har tagit studielån?

En av dem är Leevi Väisänen som studerar samhälle i förändring för första året vid Helsingfors Universitet. Han är 24 år och har tagit studielån, även fast han varit osäker på om han behöver hela höstens rat. 

— Jag var tvungen att arbeta mindre på grund av studierna så jag använder en del av studielånet på att köpa nödvändigheter. Resten har jag sparat, men jag kanske använder upp en del av det på julen. 

Studielån är något som Väisänen rekommenderar, ifall man inte råkar ha tusentals euro sparat någonstans. Men han konstaterar också att det var bättre att ta det förr när räntorna var lägre. 

— Det är en investering i din karriär. Speciellt om du behöver det för att köpa nödvändiga saker som mat, medicin och sådant. 

Att använd studielånet på resor och andra begär är Väisänen däremot mer skeptisk till. 

Studielånet höjdes nyligen från 650 euro till 850 euro i månaden. Tycker du det är positivt eller negativt?

— Jag tycker det är bra eftersom den inte ändrats sedan 2017. Summan man får nu är mer anpassad till den tid vi lever i. Och man måste ju inte ta allt man får, säger Väisänen.

En del studerande lägger studielånspengarna på något helt annat. Det gör Iiro Nieminen som också studerar samhälle i förändring för första året vid Helsingfors Universitet. Han är 20 år och investerar med sitt studielån. 

— Jag bor ännu med föräldrarna så jag tänkte att jag kan investera en del av studielånet. Sedan när jag flyttar ut så kan jag ta ut mera. 

Oavsett vad man gör med studielånet så anser även Nieminen att för de flesta är det ett bra och billigt lån. Han uppmanar studerande att se över sin ekonomi och göra upp en plan. 

— Studielånet borde vara ännu högre än det är nu, säger Nieminen.

Faktaruta: Studielån och återbetalning av lånet

Kapitalisering av räntor under studietiden: Räntorna läggs till lånebeloppet (kapitaliseras) så länge studenten får studiestöd samt en termin efteråt, utan att studenten behöver betala något.

Räntorna börjar betalas senare: Cirka ett år efter det sista studiestödet börjar studenten betala räntor två gånger per år, i juni och december.

Återbetalning av lånet: Den månatliga amorteringen av själva studielånet börjar vanligtvis två år efter att studiestödet upphörde. D.v.s. betalar man vanligtvis ränta i nästan två år innan man börjar betala tillbaka studielånet.

Vettigt för sina vardagliga kostnader

Som flera konstaterat råder det lite spänning då det kommer till att ta studielån. Vad ska man tänka på, hur mycket ska man ta och borde man överhuvudtaget ta studielån? 

På FPA:s hemsida under ”vanliga frågor om studielån” skriver de att studielån är lönsamt för studerande. ”Det lönar sig att lyfta studielån om pengarna inte räcker till eller om det inte går att kombinera studier och arbete” står det på hemsidan. 

Maria Österåker är ekonomirådgivare vid Marthaförbundet och anser att studielån är vettigt om man behöver det för sina vardagliga kostnader.

— Om man känner att man är jättestressad över sin ekonomi, eller om man inte hinner studera för att man jobbar, så är studielån ett bra lån som skulle bidra till en smidigare vardag. Det får också ge lite guldkant på vardagen, säger Österåker.

Men det finns en del saker som man borde tänka på innan man skickar sin studielånsansökan till banken. Till exempel lönar det sig att ha koll på sin ekonomi, och veta vad man skulle använda pengarna på. 

Österåker påpekar också att många nog klarar sig utan studielån, men om man tar det ska man använda det främst för sina behov och inte för sina begär.

— Man ska inte ta studielån för att leva loppan. Det är ändå lånade pengar som man använder.

Det är inte gratis pengar längre

En sak som Österåker lägger vikt på är att man ska komma ihåg att ett lån alltid är ett lån. Och även med studielånet kommer ränta. Speciellt de senaste åren har räntan på studielånet höjts. 

— För många går studielånskompensationen direkt till att betala för räntorna på studielånet. Man kan inte tänka att det är gratis pengar längre. 

Kan räntorna bli högre än studielånskompensationen?

— Det beror ju på vad räntorna är. Är de väldigt höga och du har lånat mycket pengar så då kan de bli högre. 

Därför anser Österåker att det lönar sig att kolla med olika banker innan man tar studielån.

Räntan på studielånet består av referensränta och marginalränta. Referensräntan baseras på 12 månaders euriborränta och är inget man kan inverka på. Marginalräntan däremot bestäms av bankerna själva och kan därför variera något mellan olika banker. 

— Men det vanligaste är att studerande tar sitt studielån i samma bank som man har sina bankkonton och då kanske man kommer undan med lite mindre kontoavgifter.

Österåker påpekar också att man inte heller behöver ta ut maximibeloppet av studielånet, utan man kan ta ut lite i taget så länge man behöver. Till exempel om man jobbar lite vid sidan om studierna kan det finnas perioder när studerande klarar sig utan studielån.

— Fast känner du dig jättetrött och stressad så ska du inte behöva jobba på sidan om. Då uppväger nog ett studielån. Det är också ett bra alternativ jämfört med många andra lån. 

Är det positivt eller negativt att studielånet höjts?

— Då allting blivit dyrare i samhället så är det ju bra att summan stiger så att man faktiskt klarar sig. Men om samtidigt andra bidrag sjunker och det blir svårare att klara sig utan studielån så ger det lite fadd smak på det hela. Att studerande tvingas till att ta lånet.

Det handlar inte bara om inkomst

När det kommer till en studerandes ekonomi så är en stor del också hur man håller koll på sina kostnader, inte bara hur mycket pengar som kommer in.

— Man måste tänka på hur man kan sänka sina kostnader, till exempel då det kommer till maten.

Det går att spara mycket på att laga sin egen mat och inte äta för ofta på restauranger och kaféer.  Att göra storkok i stället för nytt varje dag.

— Maten är ju en sådan utgift som ofta blir en av de största, men det är också en av de utgifterna som man väldigt lätt med sina egna val kan göra väldigt billig eller väldigt dyr.

Österåker menar också att den sparsamma livsstilen är en del av charmen med att vara studerande. När man flyttar hemifrån för första gången är det vanligt att känna sig osäker på sin ekonomi, men det är ett ypperligt tillfälle att lära sig vara kreativ med sina pengar. 

— Jag är ofta ute i skolor och pratar om vardagsekonomi och då tar jag alltid upp de här apparna i telefonen vart man kan logga sina utgifter. Det kan kännas tråkigt, men när man faktiskt tar kontroll över sin ekonomi så känns det mycket bättre.

Hur mycket ränta betalar Alex?

Så här kan det se ut: Alex börjar studera hösten 2024. Han tar ut maxbeloppet av studielånet varje studiemånad, alltså 850 euro, de första tre åren. De sista två åren klarar han sig utan studielån tack vare jobb. Vi antar att räntan är densamma under hela studietiden, vilket är i detta fall 3,5 procent. Det betyder:

Alex tar totalt ut 22 950 euro i studielån under sina 5 studieår. 

Han blir klar med studierna våren 2029, och börjar betala ränta från och med juni 2030.

I två år betalar han ränta, dvs. cirka 360 euro varje juni och varje december. 

Efter det börjar han betala tillbaka studielånet månadsvis, inklusive ränta och andra kostnader. Alex betalar cirka 190 euro per månad i 11 år.

Alex ska betala totalt cirka 9 750 euro i räntor och andra kostnader. Men som tur fick han studielånskompensation på 6 200 euro (maxbeloppet). Han sätter hela kompensationen på att betala räntorna. 

Totalt kvar att betala är cirka 26 500 euro. Utan studielånskompensation skulle han betala 32 700 euro. 

Men! Observera att siffrorna är ungefärliga och baserade på en enskild students situation. Beloppen kan påverkas av faktorer som om lånet tas ut i en klumpsumma eller i flera omgångar, när lånet tas ut under terminen, hur länge studenten får studiestöd, när studielånsavdraget betalas ut samt vilken återbetalningsplan som överenskommits med banken.

Exemplet är från Atte Ylä-Mattila, produktchef för privatkundsfinansiering med säkerhet i OP Gruppen.