Hoppa till innehåll

Åbo Akademi måste spara flera miljoner

I Åbo vållar ekonomin bekymmer och omställningsförhandlingar är på kommande. Trots detta så behöver inte studerande oroa sig. 

– Åbo Akademis ekonomiska läge är allvarligt, och vi har haft en nedåtgående trend de senaste åren, och därför är det nu läge att ta ansvar för situationen och vidta åtgärder för att balansera ekonomin. 

Så här kommenterar rektor Mikael Lindfelt den ekonomiska situationen vid Åbo Akademi. De ekonomiska kalkylerna har redan i några år visat på minus. Nu måste Akademin spara in 4 miljoner euro under det inkommande året, och därefter krävs det årliga inbesparingar på kring 3 miljoner euro. 

I måndags gav ÅA:s styrelse grönt ljus för inledandet av omställningsförhandlingar. Sammanlagt uppgår personalen till 1300 personer, hur många anställda som påverkas klarnar inom de kommande veckorna. 

– Vår totala omsättning för år 2024 är cirka 115 miljoner, och för nästa år förväntas den stiga till cirka 120 miljoner euro. Insparingsbehov på den nivå vi pratar om är nog möjliga att genomföra, men visst kommer åtgärderna att kännas i organisationens vardag. Vad exakt vi ska göra är inte ännu klart, utan vad vi nu gör är olika planer som i nästa skede behöver förhandlas om, berättar Lindfelt.

Mikael Lindfelt vill stärka ekonomin såväl som utbildningens dragningskraft och kvalitet. Bild: Julia Erginöz

Var ska det sparas? 

Nyheten om omställningsförhandlingar kom som en besvikelse för Mika Helander som är forskarföreningens förtroendeman och äldre universitetslektor vid Åbo Akademi. 

– Det är oroväckande nyheter men det är svårt att bedöma konsekvenserna då vi inte ännu i det här skedet vet särskilt mycket. Det finns mycket rörelseutrymme inom Åbo Akademis nya strategi. Varifrån ska man spara? Hur ser inbesparingarna ut? Är planen att använda sig av en osthyvelstaktik eller är det frågan om precisions åtgärder? 

Helander hoppas själv på att det sparas in från fastighetsutgifterna, enligt honom finns det inte mycket spelrum på andra fronter. 

– Forskningen är i hög grad externt finansierad så det är svårt att spara där. Administration och förvaltning faller redan nu till en stor del på undervisande eller forskande personal. Ingen lätt ekvation där heller. Fastigheter är enligt mig det mest mänskliga sättet att spara på. 

Nedskärningar inom utbildningssektorn är inget nytt och den nuvarande situationen överraskar inte Helander. 

– Sedan universitetsreformen 2010 har flera universitet tvingats se över sin ekonomi. Det vi nu ser hända vid ÅA är en del av en större trend. Sist och slutligen handlar det om politiska prioriteringar, vill vi ha en högklassig utbildning i Finland så måste vi satsa på det, avslutar Helander.

Studerande behöver inte oroa sig

Sparåtgärderna ska ändå inte gå ut över studerande, om man får tro på Lindfelt. 

– Som jag nu ser det behöver studerande inte vara oroliga. Vår utbildnings- och forskningsverksamhet är kärnan i vad ett universitet gör, och därför är alla åtgärder vi eventuellt vidtar riktade på att stöda högklassig utbildning som ger färdigheter för framtidens samhälle. När det gäller studierna struktur handlar det närmast om att bli tydligare och förenkla vår verksamhet. 

I nuläget är inte heller Åbo Akademis studentkår (ÅAS) särskilt oroade för studerandenas del. 

– Vi vet inte ännu hur omställningsförhandlingarna påverkar kurs- och studieutbudet. Vi på studentkåren är kontinuerligt i kontakt med Åbo Akademi och ger konkreta förslag på lösningar så att nedskärningarna drabbar studerande så lite som möjligt, säger Jonne Kunnas, styrelseordförande för Åbo Akademis studentkår. 

I sin nya strategi för åren 2025-2030 skriver ÅA att ekonomin är i fokus, och ett sätt att förbättra den är genom att öka andelen examina som slutförs inom utsatt studietid. Målet som ställs upp är en 15 procents ökning. 

– Att öka antalet examina inom utsatt tid med 15 procent kan lyckas. Vi har gett förslag på åtgärder som Åbo Akademi kan ta till för att uppnå målet. Vi är lite rädda för att sparåtgärderna biter i studerandes stödtjänster, vilket kan leda till att det blir svårt att uppnå målet. I nuläget är ändå regeringens nedskärningar som riktas mot studerande ett betydligt större problem, avslutar Kunnas.

Jonathan Fagerholm är Studentbladets chefredaktör 2024-2025. Han studerar historia vid Helsingfors universitet.

Vad tycker du?