Svenskspråkiga studerande trivs i idrottens huvudstad

I Finland är det endast vid idrottsvetenskapliga fakulteten i Jyväskylä universitet som intresserade kan studera till ämneslärare i gymnastik. Studentbladet har pratat med finlandssvenska studerande vid universitetet och en ung gymnastiklärare om valet att bli gymnastiklärare och studierna vid Jyväskylä universitetet.

Janne Kinnunen från Pargas är gymnastiklärare i Kimitonejdens skola och Kimitoöns gymnasium i Kimito. Kinnunen är sedan ett par år utexaminerad gymnastiklärare från Jyväskylä universitet. Förutom gymnastik undervisar han i hälsokunskap. 

Kinnunen säger att under gymnasietiden inte riktigt visste vart han skulle söka vidare efter studenten. Han funderade på ett yrke inom idrott eftersom det alltid varit mitt största intresse.

– Jag tänkte först utbilda mig till idrottsinstruktör eller personlig tränare, men min studiehandledare gav mig tipset att söka till Jyväskylä universitet, där man kan läsa idrottspedagogik på universitetsnivå. Jag bestämde mig för att pröva och blev antagen.

Redan under de första studieåren märkte Kinnunen att han valt en inriktning som passar honom. Han säger att det bästa med yrket som gymnastiklärare är att han får spendera mycket tid utomhus hela året och se elever lära sig och lyckas. 

För mången svenskspråkig finländare är Jyväskylä en främmande stad. Jyväskylä ligger 270 kilometer norr om Helsingfors, 326 kilometer nordost om Åbo och 270 kilometer sydöst om Vasa. Sjön Päijänne sträcker sig igenom staden. 

Av Jyväskyläs 145 000 invånare är endast 0,2 procent svenskspråkiga, men trots det finns svenskspråkigt daghem och skola i staden. Jyväskylä uppger att runt 40 000 av dess invånare är studerande.  

Kinnunen säger att Finlands enda idrottsvetenskapliga fakultet finns vid Jyväskylä universitet. Studierna till gymnastiklärare tar vanligtvis fem år och omfattar både en kandidat- och magisterexamen. Som ämneslärare i gymnastik får man behörighet att undervisa i högstadiet och gymnasiet.

– Under studierna har man möjlighet att välja ett biämne och de flesta väljer att läsa hälsokunskap på 60 studiepoäng. Således blir de behöriga i ämnet. 

Varje år antas 57 nya studerande till gymnastiklärarlinjen. Som mest är fyra av dem svenskspråkiga, men oftast antas endast en eller två till linjen eftersom söktrycket är litet och det finns naturligtvis ett inträdesprov som man ska klara av – trots att det finns en kvot för svenskspråkiga studerande.

Jyväskylä är en bra studiestad

Kinnunen trivdes mycket bra i Jyväskylä. Studielivet är livligt och spännande. Staden kallas ”idrottens huvudstad”, vilket han definitivt kan skriva under.

– Idrotts- och hobbymöjligheterna är oändliga. Staden är relativt kompakt och man kan ta sig fram på cykel överallt.

Kinnunen beskriver sin studietid i Jyväskylä som fantastisk och han minns sina studieår med glädje. Samhörigheten på fakulteten är stark då gruppstorlekarna är relativt små och man utför nästan alla studier tillsammans med sin egen grupp, säger han.

– Före studierna kände jag ingen i staden, men jag fick snabbt många nya vänner. 

Kinnunen fortsätter med att under de första åren av studierna har studerande bland annat kurser i idrottsbiologi, idrottsfysiologi och idrottens historia. Inom studierna går studerande djupt in på att utveckla sina egna idrottsliga färdigheter i alla möjliga grenar från dans, bollspel, simning till skidåkning.

– Den pedagogiska synvinkeln kommer också in relativt tidigt i studierna. Senare i studierna har man längre perioder av praktik och den pedagogiska synvinkeln kommer alltmer in i studierna.

I början av utbildningen i Jyväskylä tar studerande till stor del av teoriundervisning medan ju längre hunna studerandena blir desto mer undervisar de.  

Vid skrivandet av kandidat- och magisteravhandling lär sig studerande hur idrottsvetenskaplig forskning bedrivs. Alla finlandssvenska studerande skall göra sina pedagogiska grund- och ämnesstudier på svenska. De pedagogiska studierna utförs vartannat år.

– Alla pedagogiska studier görs i samarbete med Åbo Akademi i Vasa, vilket betyder att jag hade två praktikperioder, varvat med pedagogiska studier, i Vasa. Det handlade om en kortare praktik som tog ett par veckor och en längre som sträckte sig en hel vårtermin, säger Janne Kinnunen.

Koncentrerat till Jyväskylä

Joakim Nordström från Borgå är femte årets studerande vid idrottsvetenskapliga fakulteten i Jyväskylä universitetet. Också Nordström ser positivt på studierna och tillvaron i Jyväskylä. Tanken om att han skulle bli gymnastiklärare dök första gången upp i högstadiet och mognade i gymnasiet.

– Jag blev också tipsad om utbildningen av en äldre bekant. Utan honom skulle jag inte ha känt till den så väl som jag gjorde. Sedan sökte jag även information om utbildningen på egen hand.

Nordström berättar om bakgrunden till att gymnastiklärarutbildningen arrangeras i Jyväskylä.

– Det fanns mig veterligen en viss tvist mellan Helsingfors och Jyväskylä på 1960-talet om var man skulle koncentrera den akademiska idrottsutbildningen i Finland. Jyväskylä vann den här kampen.

Han tillägger att för tillfället är de finlandssvenska gymnastiklärarstuderandena under tio till antalet på campuset. Enligt Nordström finns det inget större tryck till utbildningen på svenskspråkigt håll. 

Staden borde marknadsföras bättre

– Om färre än fyra svenskspråkiga antas ges de sista platserna åt finskspråkiga studerande. Det vore viktigt att gymnastiklärarutbildningen marknadsförs på bred front i finlandssvenska gymnasier för att samtliga kvoterade platser för svenskspråkiga fylls.

 Förutom studenter så kan även exempelvis de som utexaminerats till idrottsinstruktör vid Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors och de som studerat vid idrottsinstitutet Solvalla i Esbo söka till utbildningen i Jyväskylä. 

Av de svenskspråkiga studerandena blir utöver Nordström också Matilda Lindholm från Karleby och Oskar Nyström från Åbo klara magistrar inom kort. Liksom Nordström tycker Lindholm att gymnastiklärarutbildningen i Jyväskylä borde marknadsföras aktivare på svenskspråkigt håll.

– Jyväskylä universitet kunde också ha tätare samarbete med ÅA, där vi svenskspråkiga studerande gör vår praktik.

Jyväskylä är som bekant en mycket finskspråkig stad. Nordström säger att det därför är viktigt för de svenskspråkiga studerandena att åtminstone ha relativt starka baskunskaper i finska.

– För de som kommer från ett starkt svenskspråkigt hem eller en starkt svenskspråkig ort kan det vara svårt att ta steget att flytta till en ort som Jyväskylä.

Oberoende vilka baskunskaper i finska de svenskspråkiga studerande har sedan tidigare får de ändå skriva sina provsvar på svenska trots att frågorna är på finska. 

Nordström säger liksom Kinnunen att många svenskspråkiga studerande vid Jyväskylä universitet väljer att skaffa behörighet i hälsokunskap. Nordström har avvikit från normen och i stället läst Sport Management (liikunnan yhteiskuntatieteet).

– Här finns goda möjligheter att skräddarsy sin egen studiehelhet, säger Joakim Nordström.

Umeå framför Jyväskylä

En finlandssvensk som i stället valt att studera till gymnastiklärare i Sverige är Oskar Ivars från Närpes. Ivars, 26 år, säger att valet att studera till gymnastiklärare var enkelt då så gott som all idrott intresserar honom. 

Han studerar vid Umeå universitet och har ett halvt år kvar av den fem år långa utbildningen. För tillfället utför Ivars praktik i Örnsköldsvik som ligger 110 kilometer söder om Umeå och i jämnhöjd med Vasa grannkommun Korsholm. 

Att studera i Sverige var också ett enkelt val för Ivars.

– Jag ser att det finns mycket begränsade möjligheter att studera till gymnastiklärare i Finland. Det enda alternativet är i Jyväskylä och att flytta till en helfinsk stad intresserade inte mig.

Han kände till Umeå sedan tidigare. Umeå universitet är Sveriges tredje största universitet med närmare 35 000 studerande, skriver universitetet. Ivars har endast positivt att säga om studiestaden.

– Jag tycker Umeå är en lagom stor studiestad.

Borde man kunna utbilda sig till gymnastiklärare någon annanstans?

Ivars anser att det eventuellt kunde vara skäl att inrätta en till utbildningsinstans i Finland där studerande kan utbilda sig till gymnastiklärare, till exempel i huvudstadsregionen. I huvudstadsregionen med omnejd bor över en femtedel Finlands befolkning. 

Oskar Nyström som studerar till gymnastiklärare i Jyväskylä anser att inrättandet av en ny utbildningsinstans för svenskspråkiga studerande i Finland inte är realistiskt med tanke på att dagens sökantal är lågt. För att inrätta en ny utbildningsinstans där man kan bli gymnastiklärare krävs helt enkelt att många fler svenskspråkiga söker till utbildningen.

– Men en utbildning som skulle gå helt på svenska, på en mer svenskspråkig ort än Jyväskylä kunde eventuellt locka fler svenskspråkiga sökande, säger Nyström.

I Sverige heter ämnet inte gymnastik utan Idrott och hälsa, vilket är en kombination av både gymnastik och hälsokunskap. Ivars föredrar det finländska systemet med två skilda ämnen, men har inget emot den rikssvenska varianten. 

Nordström stöder också den finländska modellen där gymnastik, ett praktiskt ämne, och hälsokunskap, ett teoretiskt ämne, hålls åtskilt.  

Inom gymnastiklärarutbildningen i Umeå finns tre praktikperioder. Förutom idrott och motion skaffar Ivars sig även behörighet till geografilärare. 

Det finns flera alternativa universitet och högskolor i Sverige där man kan studera till gymnastiklärare. Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm är ett av dem, Malmö universitet ett annat. 

Efter examen vill Ivars rikta in sig på lärarjobb vid antingen högstadier eller i gymnasier i Umeåregionen.

– Men det kommer att bli tufft att hitta en intressant anställning. Vi är mellan 25 och 30 som utexamineras samtidigt och alla tävlar om samma positioner, säger Oskar Ivars.