Fler sjukskötar- och övriga vårdstuderande behövs

Finlands befolkning blir bara äldre och landet har redan nu en stor brist på sjukskötare och
annan vårdpersonal. Men hur ska fler vilja arbeta inom vården? Det finns inget lätt svar på den frågan.

För Jim Sevelius från Borgå var det ett enkelt val att börja studera till sjukskötare vid Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. Sevelius, 24 år är fjärde årets studerande och har trivts mycket bra vid Arcada och med studierna. Han är utbildad närvårdare sedan tidigare. 

– Sjukskötarutbildningen här är mycket mångsidig. Vi går igenom allt från grundvård, akutvård, inremedicin, kirurgi och hemvård, för att nämna några områden. Jag tycker mest om akutvården. 

Det handlar om en praktisk utbildning som sträcker sig tre och ett halvt år, varav ett och ett halvt år är praktik. Förutom sjukskötarutbildningen erbjuder Arcada sex andra vårdutbildningar. Också i Vasa och Åbo kan intresserade utbilda sig till sjukskötare på svenska.  

Sevelius studiekamrat Johanna Helminen trivs också bra vid Arcada.  

Både Sevelius och Helminen har gjort praktik vid olika sjukhus i huvudstadsregionen med omnejd: Pejas i Vanda, Mejlans sjukhus, Sibbo hälsovårdstation med flera.

På Pejas har Sevelius utfört arbete i jouren. 

– Inom jouren kommer man i kontakt med många olika typer av fall, vilket gör arbetet mångsidigt. Det tycker jag om. 

Han tillägger att inom vården behövs ett starkt lagarbete och det är viktigt att skapa en positiv stämning trots att arbetet stundvis är mycket stressigt.  

Helminen säger att det är viktigt att bemöta patienterna med empati. Sjukskötarna är oftast den första som kommer i kontakt med patienterna. 

– Därför är det viktigt för oss att prata med patienterna och visa att vi vill hjälpa dem. Bara att fråga hur de mår och var de har ont hjälper mycket.

Behövs fler sjukskötare

Finland har 5,6 miljoner invånare och befolkningen blir i snitt bara äldre. I Nyland och särskilt i huvudstadsregionen ökar befolkningen och den förväntas ännu växa inom de närmaste decennierna. Det här är två faktorer som talar för ett ökat vårdbehov. 

Det behövs alltså fler sjukskötare, vilket flera medier skriver om. Sevelius påpekar att de som arbetar i branschen kan tydligt känna av personalbristen. 

– Det finns exempelvis somliga som arbetar så mycket att de får burnout.  

Men hur ska man lösa personalbristen? Borde sjukskötare utomlands ifrån komma till Finland för att arbeta här eller ska fler utbildningsplatser inrättas för att fler således ska utexamineras till sjukskötare? 

Det senare är Helminen kritisk till. Hon ser att det så gott som alltid kommer att finnas personalbrist inom vårdyrken. 

– Jag tror inte det är rätt väg att inrätta nya utbildningsplatser där man kan bli sjukskötare. Utbildningen måste hålla hög kvalitet och det kan en mindre utbildningsenhet ha svårt att förverkliga.

Hon tillägger att om sjukskötare från utlandet flyttar till Finland kan det bli brist på sjukskötare i länder där de kommer ifrån. Att befolkningen blir äldre och att färre barn föds sker också i andra länder än i Finland. 

– Det här är närmaste ett globalt problem.  

Sevelius förhåller sig positivt till att ta in sjukskötare från utlandet.   

– De sjukskötare som kommit från utlandet som jag arbetat med har oftast varit mycket positivt inställda till arbetet. 

Det bör också sägas att alla som inleder sina studier till sjukskötare tar inte examen. Av de runt 25 studerande som inledde utbildningen tillsammans med Sevelius och Helminen är endast 14 kvar. Helminen anser att det vore bra om de utexaminerade sjukskötarna vore fler. 

Sevelius uppmanar alla som överväger att arbeta inom vården att komma och pröva på arbetet. Själv trivs han mycket bra inom branschen. 

– Och i och med att den är så mångsidig så tror jag att det finns arbetsuppgifter som intresserar flera sorters personer.  

Trots att det finns arbete i överflöd för sjukskötare och annan vårdpersonal lyfter Helminen fram att HUS-sammanslutning har rekryteringsstopp. Det har trätt i kraft för att organisationen vill få ordning på sin ekonomi.  

Flerspråkigheten ökar

Finlands befolkning har inte bara åldrats under de senaste åren. Antalet finskspråkiga och svenskspråkiga har minskat och antalet personer med annat modersmål i stället ökat. Det betyder att flerspråkigheten ökar. 

Flerspråkighet är något som inte alltid tas i beaktande idag. Sevelius säger att om det kommer svenskspråkiga patienter är det färre sjukskötare och övrig vårdpersonal som kan betjäna patienterna på svenska i Pejas. 

Sevelius säger att till Pejas kommer också många patienter direkt från flygplatsen. Vid dessa fall kan det handla om personer som kommer från helt andra kulturer, som inte kan kommunicera på finska, svenska eller engelska.  

– Om vi inte i tal kan kommunicera med patienterna använder vi kort eller bilder. Om vi inte förstår var patienten har ont är det svårt att ge rätt vård, säger Jim Sevelius. 

Helminen flikar in att det finns många hjälpmedel för att lätt kunna kommunicera med patienter som talar ett främmande språk. 

– Det är mycket viktigt att patienterna får tala med vårdpersonal på sitt modersmål. Teknologin ger oss större möjligheter att lättare förverkliga det här, säger Johanna Helminen.