Petra Kouvonen är doktor i sociologi, matte till en tax med stor ego, stolt västnylänning och nu även rektor för Soc&kom. Nu berättar hon om sina framtidsvisioner för skolan.
Vill du veta mer om Petra Kouvonen? Tryck här!
- Är född i Helsingfors, men uppvuxen i Sjundeå.
- Bor på två ställen, till vardags i Helsingfors men strävar efter att spendera veckoslut i Västnylands hjärta, alltså Karis.
- Familj: Sambo, två vuxna barn och en tax med stort ego.
- Fritidsintresse: En tax med stort ego.
- Har studerat sociologi vid Åbo Akademi och doktorerade senare i samma ämne vid Helsingfors universitet.
- Finaste minnet från studietiden: ”Måste nog säga vännerna. Jag är fortfarande nära vän med de människorna jag träffade på första introduktionsföreläsningen. Sen ordnade vår ämnesförening, SF-klubben, massor med fantastiska evenemang och resor”
- En hälsning till studerande: ” Var snäll mot dig själv, och ta vara på studietiden”
– Soc&kom är en väldigt viktigt finlandssvensk institution med gott anseende. Det är en aktör jag gärna jobbar för, det känns som ett betydelsefullt arbete.
Det här säger Petra Kouvonen när Studentbladet besöker hennes kontor på högsta våningen i Soc&kom. Hon inledde sitt drömjobb som rektor i augusti och berättar gärna om sina framtidsvisioner över en kopp kaffe.
– Forskning är basen för allt när det handlar om en akademisk institution. Samtidigt är det otroligt viktigt att vi når ut med den forskning vi gör, därför är utbildning och interaktion med samhället något jag vill lägga fokus på, berättar Kouvonen.
Den forskning som bedrivs vid universiteten har ibland en tendens att fastna i forskarkamrarna utan att nå ut till allmänheten. Det här är en trend som Kouvonen vill bryta.
–Vi måste ge aktörer, inom till exempel den sociala sektorn, en möjlighet att jobba forskningsbaserat, både inom ledande positioner och ute på fältet. Det här förutsätter att vi når ut med vår forskning.
Enligt Kouvonen finns det en risk att tjänstemän eller beslutsfattare inte alltid har den kunskap eller det stöd som krävs för att kunna tolka och använda forskningsbaserad kunskap. Det kan till exempel leda till att det köps in tjänster som saknar forskningsunderstöd.
–Vi vill att journalister eller tjänstemän vänder sig till oss när de söker svar på olika välfärds- eller samhällsrelaterade frågor. Vi sitter på en djup kunskap om de här ämnena, och vi delar gärna med oss av den kunskapen.
Ett unikt samhällsuppdrag formar undervisningen
Att vara rektor på Soc&kom är ett spännande uppdrag, inte minst på grund av att skolan har ett unikt samhällsansvar. Soc&kom har tillsammans med statsvetenskapliga fakulteten vid HU riksansvaret för utbildningen av svenskspråkiga socialarbetare.
–Vi har en bred undervisning som ger bland annat journalister och socialarbetare de kunskaper som behövs på fälten. Samtidigt kan vi också ge forskare de förutsättningar som de behöver inom den akademiska sfären, berättar Kouvonen.
– När det kommer till samhällsvetenskaper kombinerar Soc&kom forskning och praktik på ett sätt som egentligen ingen annan i Svenskfinland kan. Det är något jag vill fortsätta att arbeta för, fortsätter hon.
Efter några trista år under corona-pandemin är Soc&kom igen ett ställe där studerande träffas för att gå på föreläsningar och umgås, något som glädjer Kouvonen.
– Det känns verkligen som en levande miljö, lite som ett finlandssvenskt rum i Helsingfors.
Uppskattas forskning i dagens samhälle?
Det är i positiva ordalag som Kouvonen beskriver Soc&kom, men samtidigt är hon väl medveten om att rektorsjobbet inte alltid är lätt. Det finns utmaningar som tornar upp sig bakom horisonten.
– Vi är mitt i en nedskärningsvåg som drabbar många offentliga institutioner. Det är utmanande för oss eftersom många av de arbetsplatser som våra studerande söker sig till tampas med omställningsförhandlingar och stram ekonomi, berättar Kouvonen.
Hon oroar sig inte enbart över den ekonomiska biten, den akademiska världen tampas nämligen även med andra utmaningar.
–Hur mycket uppskattar man forskning i dagens samhälle? Vid tvistiga frågor inom politiken konsulteras allt oftare icke forskningsbaserade källor. Samtidigt tampas vi med en allt större mängd desinformation. Vad kommer det här att ha för konsekvenser i framtiden?