Hoppa till innehåll

AI och Chat GPT – hot eller hjälpmedel för manusförfattare?

Kreativitet har under många år setts som ett av människans sista trumfkort när artificiell intelligens, eller AI, allt mer tagit över arbetsprocessen inom flera yrken. Men vad händer när AI-tekniken blir allt mer avancerad och uppfinningsrik – är yrken som manusförfattare då hotade? 

Victoria Forsman och Emelie Jönsson studerar manus och regi för tredje året vid Yrkeshögskolan Arcada. Om chattbotten Chat GPT vet de inte så mycket, även om den på sistone förekommit i en del diskussioner i undervisningen, men kanske främst i diskussioner mellan de studerande.

― Jag har nog hört om liknande bottar, men den här nya lär vara ganska överbelastad så därför har jag inte kollat in den eller försökt mig på att använda den, säger Forsman.

― Precis, den här nya botten känns som att det finns i perifierin, som att dess betydelse finns flera år framåt i tiden, så vi har inte pratat så mycket om den, säger Jönsson. 

Forsman har tidigare bekantat sig med AI som kan generera bilder på beställning, och visar upp några bilder som hon fått som resultat. Om man bara kastar en snabb blick på bilderna ter sig allting normalt och bilderna ser okej ut, men tittar man närmare inser man att något är konstigt.

― Se hur näsorna ser ut! Det är något som off med dem, skrattar Forsman. 

Som blivande regissörer och manusförfattare har Forsman och Jönsson läst kurser inom mediehistoria och kritisk medieanalys, men då har lärarna främst fokuserat på sociala medier och algoritmer. Jönsson tror ändå att den nya botten kommer leta sig in i undervisningen.

― Vi har inte alls diskuterat vilken syn vi ska ha på botten. Är botten ett hot eller inte och hur ska vi förhålla oss till den?

Emelie Jönsson och Victoria Forsman vet inte riktigt vad de ska tro om Chat GPT. Bild: Elin Lindberg.

En snabb googling visar att ett användarkonto behövs för att få tillgång till botten, något som varken Forsman eller Jönsson är intresserade av att göra, och Jönsson funderar över hur det kan komma sig att botten är gratis och öppen för vem helst.

― Var är tanken med att botten är öppen för allmänheten?

― De som har skapat botten vill ju att så många som möjligt ska använda den, för då lär den sig och kan skapa bättre material. De som har skapat kan tjäna pengar på den senare, när den är ännu bättre, säger Forsman. 

― Men hur fungerar den egentligen, utgår den från vad som är populärt när den skapar texten, och är texten fritt formulerad eller försöker den bara sälja in sig? säger Jönsson. 

― Att Chat GPT kan göra intelligenta hänvisningar är nog bullshit. Texten ser kanske akademisk ut, men den kan ju hänvisa till sina egna artiklar som den skapat, och de existerar ju egentligen inte, säger Forsman.

Jönsson påstår att hon läst att den nya botten kan skapa genreöverskridande texter och att den till och med skapa låttexter.

― Så det verkar nog som att botten kan skapa bra texter, säger hon. 

― Men hur bra är botten på just svenska? funderar Forsman.

Vad är kreativitet egentligen?

Både Forsman och Jönsson har funderat en hel del på det här med kreativitet, och de tror inte att Chat GPT helt och hållet kan konkurrera ut människan.

― Är botten verkligen kreativ, eller härmar den bara? funderar Forsman. 

― Själva berättandet har ju människan sysslat med i alla tider, det går långt bak i historien. Trots att samhället förändras fortsätter vi berätta på samma sätt med en dramaturgisk båge och historier som påminner om varandra, till exempel återberättas Romeo och Julia på nytt och på nytt, men under andra namn, säger Jönsson.

― Det lär finnas sju grundberättelser, men i vår tid berättar vi dem på vårt sätt och kan därför komma med något nytt. När vi skriver manus utgår vi ju från den data som vi samlat på oss och processat under vårt liv. Kan AI och Chat GPT faktiskt göra samma sak? En människa och AI analyserar ju på olika sätt, säger Forsman. 

Huruvida AI och Chat GPT på sikt kan leda till att manusförfattare blir ett onödigt yrke går inte att säga i det här skedet, men Forsman och Jönsson tror inte det. De menar att konst är ett mänskligt uttryck, och enligt Forsman är det viktigt att exempelvis filmer innehåller misstag: Det får inte bli för slipat, för då går det inte njuta av det. Om ett konstverk skapas av en verkligt avancerad AI finns risken att resultatet blir för perfekt. 

― Jag vill inte tro att botten kan ta över vårt jobb, men den kan absolut konkurrera med oss, säger Forsman. 

Jönsson håller med.

― Manusförfattandet hör till den billigaste delen av en produktion, och då vore det konstigt om man väljer att spara in pengar där, för det finns inte så mycket att spara där. Kanske kan vi jobba sida vid sida? Det beror ju också på hur den här botten säljs in, ska den ersätta vårt berättande eller komplettera det?

Forsman tror att en del av auran som omger ett konstverk försvinner om det skapas av AI. Hon tar Leonardo da Vinci’s tavla Mona Lisa som exempel.

― Det finns en skillnad på den riktiga Mona Lisa-tavlan och alla hundratals kopior. Konstnärer sätter sin prägel på verket när de målar det, men gör inte AI. På samma vis försvinner äktheten i ett manus om det är AI som skrivit det, säger hon.

― Bakgrundshistorien till en film eller tavla är viktigt, annars finns inte djupet där, instämmer Jönsson. 

Enligt Jönsson kan manusförfattaryrket gå samma väg som keramikeryrket. En del keramiker satsar på hantverket och utför själva vartenda steg i processen, medan andra produkter skapas på löpande band i en fabrik. I hennes ögon känns AI och Chat GPT typiskt för nutiden där utbudet, oavsett om det handlar om varor eller tjänster, aldrig tar slut. Hon skulle hellre se att saker och ting, så som skapande, får ta den tid det behöver. 

― Jag tror att vi befinner oss i ett brytningsskede. Det kan bli så att vi går tillbaka och börjar uppskatta hantverk och liknande på samma sätt som vi gjorde förut. Till exempel har LP-skivan kommit tillbaka. Men det är svårt att veta hur det blir, vi har inga kristallkulor, säger Forsman. 

― Människan brukar tycka om det som är bekant och nostalgiskt, säger Jönsson.

Hon medger att AI och Chat GPT kan leda till att kreativa yrken får en ny innebörd, och att det därför viktigt att människor inom de branscherna fundera på hur de kan anpassa sig till den nya tekniken. 

― Kan det bli så att regissören får stå för det mänskliga inslaget? För det kan väl AI ändå inte ta över, säger hon.

― Jag hoppas jag inte bli arbetslös, skrattar Forsman. 

― Jag tror inte det. Tänk på hur det var när kameran uppfanns, då trodde alla att ingen längre skulle måla för hand eftersom kameran tog realistiska bilder. Men då utvecklades expressionismen, får kameran kunde inte måla känslor, säger Jönsson. 

Elin Lindberg är Studentbladets chefredaktör 2022-2023. När hon inte bossar omkring på redaktionen dricker hon te, går på promenad med sin hund Mårran eller läser ytterligare en bok av Stephen King.

Vad tycker du?