Ledare: Snart är det slut, och samtidigt börjar det

Våren har varit tuff, av många orsaker. För Studentbladet har den största frågan varit ifall Studentbladet ska fortsätta finnas efter den 31 maj 2022. 

Torsdagen den 28 april höll Svenska Studerandes Intresseförening ett långt vårmöte, där både föreningens styrelse, medlemmar och stödföreningen Pro Studentbladet diskuterade föreningens – och därmed Studentbladets – framtid.

SSI har i flera år haft problem med att locka styrelsemedlemmar, och under det senaste föreningsåret har det kommit fram att andra styrelser haft liknande problem, så problemet var inget nytt eller överraskande. Men för oss kändes det extra tungt, för redaktionen har levt med möjligheten att det vi publicerar på stbl.fi under maj är det sista som någonsin publiceras i Studentbladets namn.

Inte det arv en vill lämna efter sig, kan jag lova, men vissa saker kan en inte påverka av rena viljekraften. Jag måste medge att jag kände mig väldigt uppgiven och ledsen, men jag var rätt säker på att det var så det skulle gå.

Som yngre har jag haft svårt att medge om jag har fel, men ju äldre jag blir, desto hellre medger jag att andra har rätt (kanske jag börjar bli cynisk och väntar på att andra ska motbevisa mig? Ingen aning, och det är inte poängen). Men nu jävlar. Jag hade fel. 

SSI har fått en ny styrelse – grattis! – och en arbetsgrupp som ska bena ut hur föreningens verksamhet i framtiden ska vara mer hållbar. Det innebär att Studentbladet också fortsätter sin utgivning på hösten – jess!

Det gör mig väldigt glad, av två orsaker. Den själviska orsaken är att Studentbladet inte dör ut med min redaktion, vilket är bra, för Studentbladet med sina 110 år förtjänar mer än att ta slut nu. Den altruistiska orsaken är att det också i fortsättningen kommer finnas ett litet, envist, självständigt och politiskt obundet medium i Svenskfinland. Magnifikt.

Dehär nyheterna kom så lagom till Vappen. Valborg markerar början på studenternas sommar. Jag tycker övriga studerande också ska få vara med. Det börjar bli grönt ute och en av tre enorma kriser börjar lägga sig. (Vi håller tummarna och fortsätter arbetet för att bekämpa de övriga två.) Och sommaren, studenternas eller vem som helst, är kugghjulet mellan början och slutet.

Ett till läsår tar slut. Det betyder en sommarpaus då en ska försöka imitera ett liv som skulle passa in i Mumindalen, alternativt tjäna cash, eller en behaglig blanding av båda två. Men när hösten kommer och en ny generation tar vid – ny styrelse, ny redaktion – då börjar arbetet egentligen.

Och oavsett kriser och hotet av allt från kärnvapen till kroniska sjukdomar och klimatkatastrof, så fortsätter ett litet kugghjul att arbeta i det maskineri vi kallar media. Efter en paus – inte ett stopp.

Fantastiskt.