Tereza Pavlyshche gör sin magisterexamen i Europastudier på statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. I framtiden vill hon arbeta inom modebranschen och då hon letade efter praktikplatser märkte hon att många arbetsplatser kräver grundläggande kunskaper i programmering. Hon började därför leta efter lämpliga programmeringskurser på universitetet men hade svårt att hitta lämpliga alternativ.

– Det finns definitivt inte tillräckligt med nybörjarkurser i programmering på universitetet, speciellt om man inte har någon bakgrundskunskap, säger hon.

”De kurser som erbjuds online lämpar sig inte för nybörjare”

Hon hittade en kurs i datajournalistik och bestämde sig för att gå den kursen med hopp om att lära sig Python. Hon ville gå en riktigt kurs och inte en nätkurs eftersom hon anser att de kurser som erbjuds online inte lämpar sig för nybörjare eftersom man i början behöver mycket stöd och hjälp.

– Om man gör ett misstag behöver man någon som hjälper en. Man har annars ingen aning om vad som gick fel och hur man åtgärdar det.

Hon säger att man måste lära sig tänka på ett annat sätt när man programmerar, och det tar tid.

Tereza Pavlyshche anser att universitetet borde erbjuda kurser i programmering mer aktivt. Nuförtiden kräver många jobb kunskaper i programmering och annan teknologi, och därför borde universitetet också marknadsföra programmering som en nyttig färdighet.

– Det marknadsförs inte alls. Man måste söka upp allting själv och om man inte vet vad man ska söka efter på Weboodi är det inte sagt att man hittar någonting passande.

Om universitetet inte marknadsför kurserna är det sannolikt att studerande inte ens kommer på tanken att de kunde lära sig programmering, säger hon.

Pavlyshche tänker försöka sig på en onlinekurs eftersom hon lärt sig lite grann om programmering under kursen i datajournalistik. Eftersom universitetet är teoretiskt inriktat tycker hon att det är viktigt att man också lär sig annat för att förbereda sig inför arbetslivet.

”Direkt marknadsföring behövs inte”

Trots att universitetet inte marknadsför eller uppmanar studerande att lära sig grunderna i programmering hittar nyfikna studerande själv till kurserna i programmering.

Datavetenskap är ett väldigt populärt biämne och årligen går ungefär 250 biämnesstuderande grundkursen i programmering, berättar Kjell Lemström som är universitetslektor och undervisningsföreståndare vid institutionen för datavetenskap vid Helsingfors universitet.

– Grundkurserna marknadsförs inte till studerande på andra fakulteter för tillfället, men det är fritt fram att gå dem. Kunskaper i programmering står högt på arbetsgivarens önskelista inom många branscher så det rekommenderas att lära sig.

Varför marknadsförs kurserna inte fastän programmeringskunskaper uppskattas bland arbetsgivare?

– Vi har inte haft något motiv till direkt marknadsföring eftersom datavetenskap i vilket fall som helst är ett av de populäraste biämnena på universitetet.

Däremot pågår en indirekt marknadsföring hela tiden då institutionens undervisning belönats i flera sammanhang.

– Dessutom tar den nuvarande finansieringen inte alls i beaktande undervisningen för biämnesstuderande. Vi får alltså inga tilläggsresurser om antalet biämnesstuderande ökar.

Plats för fler på kurserna

Också Lemströms kollega, universitetslärare Arto Hellas berättar att det finns ett intresset för programmering bland studerande från andra fakulteter än den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten på Helsingfors universitet.

– Programmeringskursen som pågår nu har över 300 aktiva deltagare och över 30 procent av dem kommer från andra fakulteter än den matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Till exempel studerande från den statsvetenskapliga, teologiska, juridiska och den pedagogiska fakulteten deltar i kursen.

Hellas säger att fler deltagare enkelt skulle få rum på kurserna, eftersom institutionen satsat långsiktigt och utvecklat undervisningsmetoder som lämpar sig för stora mängder studerande. Exempelvis får man automatisk respons på inlämningsuppgifter vilket betyder att man som studerande också kan arbeta var och när man vill. Om man däremot behöver personlig handledning kan man få hjälp under kursens gång.

Hellas är av den åsikten att det inte behövs ett större utbud av grundkurser i programmering, men han tror däremot att det finns en efterfrågan på programmeringskurser som stannar på en ytterst grundläggande nivå.

”Det behövs inte fler programmerare utan utmaningen är att få fler bra programmerare”

De grundkurserna som erbjuds just nu är i första hand planerade för de som studerar datavetenskap och därför kan arbetsbördan och den information som man förväntas ta till sig under kursens gång komma som en överraskning för nybörjare.

– Om man enbart vill skrapa lite på ytan och lära sej hur man hanterar en dator och ger den kommandon så blir man kanske överraskad under kursen.

I Finland behövs det fler programmerare, hur kan man lösa problemet?

– Egentligen behövs det inte fler programmerare utan utmaningen är att få fler bra programmerare, säger Hellas.

Programvarubranschen utvecklas med stormsteg och en del arbetsmetoder som var trendiga för tio år sen används inte överhuvudtaget i dag. Det betyder att en programmerares kompetens föråldras ganska snabbt.

– En skicklig programmerare kännetecknas av att hen uppdaterar sitt kunnande kontinuerligt och därför behövs en rejäl dos entusiasm och intresse för branschen, säger Hellas.

”Datavetenskapen har varit alltför osynlig i grundskolan”

Genom att erbjuda nätkurser i programmering på MOOC.fi försöker man få till exempel gymnasieelever att intressera sig för programmering.

Hellas anser att datavetenskapen varit alltför osynlig i den finländska grundskolan och i den nya läroplanen har man närmat sig ämnet mycket blygsamt.

– Den här förändringen torde förbättra situationen om ett antal år men för tillfället är den bästa lösningen att ta med alla som är intresserade av programmering på kurserna och hoppas på att så många som möjligt skulle fatta tycke för det.

Vad tycker du?