Den amerikanska drömmen som ingen vågade drömma om blev sann. Francis J. Underwood, ”Frank”, är huvudkaraktären i House of Cards, den politiska serien om en mans vidriga strövtåg från kongressalen till det ovala rummet. Det amerikanska streamingföretaget Netflix har lyckats med sitt koncept: att sätta hela serien ut på en gång till en betalande publikbetraktande, vars betraktande i bästa fall kan liknas med hetsätning.
Underwood, spelad av Kevin Spacey, är som en ål i vattnet, en strateg med siktet på att nå de högsta skikten, kosta vad det kosta vill. Hans väg till makten är sådan som det frossas i i fiktion. Frank, demokraternas gruppledare i den lägre av de två amerikanska kamrarna (kongressen), lyckas övertala den sittande utledsna vicepresidenten att återvända till sin tjänst som guvernör i sin hemstat. Frank nomineras därmed till vicepresident, efter att en lista på ”inkompetenta” namn förts fram. När Frank genom en myriad av lyckade manövreringar lyckas få presidenten Gareth Walker att framstå som en opålitlig statsman, har hägringen avtagit – Frank har utan val blivit vicepresident och president, något som i verkliga livet låter som en ganska otänkbar omständighet.
Förutom att det faktiskt har hänt.
Den republikanska kongressledamoten Gerald Fords våta dröm efter 20 år i kongressen, var att få avsluta sin politiska karriär som talman för representanthuset. Den drömmen gick i kras och pensionsdagarna väntade.
Men ödet ville annorlunda. President Richard Nixons vicepresident Spiro Agnew hamnade i mörkt dager år 1973 efter att det kommit fram att han tagit emot mutor och fifflat med skatter som tidigare guvernör. För att rädda administrationens ansikte tvingades Agnew avgå. Ford var inte den första i rad när det gällde att börja fundera på kandidater, men han ansågs vara lojal mot partiet och dessutom var han inflytelserik i justitiekommittén, som bestämmer om bland annat åtal mot högre ämbetsmän.
Under tiden var Watergate-undersökningarna i full gång och tio månader senare tvingades president Nixon avgå som en följd av Watergate. Sannolikhetsläran får en rejäl smäll i käften. Ford svärs in som USA:s 38:e president år 1974 – den första icke-folkvalda presidenten i USA:s historia sedan George Washington tillsattes som USA:s första president år 1789.
Gerald Ford satt som president 1974–1977. Förutsatt att Frank Underwood inte lyckas bli återvald i seriens fjärde säsong (som antagligen kommer ut nästa år), så kommer han att ha suttit som president 2014–2017, samma tid 30 år senare. När Frank i tiderna kom in i representanthuset var det från sin stats femte distrikt, liksom Ford. Nu försöker jag dra långa paralleller mellan Frank och Ford, men en parallell håller: Vem som blir president avgörs inte alltid på fältet. De ovala rummet öppnar sig också för de ”ovalda”.
Robert Eklund studerar statskunskap vid Svenska social- och kommunalhögskolan
