Sosse sedan födseln
Med en bakgrund i studentpolitiken ger sig Anette Karlsson in i kampen om en plats i riksdagen. I sin kampanj lyfter hon fram traditionella socialdemokratiska värderingar som hon snappat upp på tidningarnas debattsidor och då hon träffat folk ute på torgen.
Karlsson har tidigare arbetat för föreningen Socialdemokratiska Studerande, SONK, och suttit i styrelsen för Finlands studerandekårers förbund, SAMOK. Före hon valde SDP bekantade hon sig också med Vänstern men upplevde att de inte hade rätt frågor i fokus. Svenska folkpartiet var ändå aldrig ett alternativ för den finlandssvenska kandidaten.
– Jag tror jag alltid har varit demare. Många frågar varför jag inte ställer upp för SFP som svenskspråkig, men det är andra värderingar som avgör. Jag tycker inte det finns lika mycket betoning på allas lika möjlighet inom SFP.
Att Socialdemokraternas stöd i Finland ur ett historiskt perspetiv är lågt oroar inte Karlsson. Hon förklarar det låga understödet med de senaste fyra årens regeringsfiasko och med att de flesta andra partierna har apat efter sossarna.
– Samhället har ändrats mycket sedan 60- och 70-talen då donarna hade det riktigt illa. I dagens välfärdsstat driver de flesta pariter, till och med Samlingspartiet, socialdemokratiska frågor. Det finns en liten sosse i oss alla.
Men varför ska man rösta på er om alla partier är socialdemokrater?
– Utbildningsfrågor är mycket viktiga för oss och främst principen om att alla ska ha lika möjlighet till utbildning. Vi vill se en reform av studiestödet som gynnar studerande, se till att också familjer får fullt studiestöd och göra teoridelen av körkortet till en obligatorisk del av andra stadiets utbildning.
SDP går liksom de flesta andra partier till valet med löften om att göra livet lättare för små och medelstora företag. Det här ska lyckas bland annat genom lägre mervärdesskatt och forskningsstöd. Partiets tanke är att både höja skatter och driva på nya nedskärningar i samhället för att spara pengar.
Joker i politikerpacken
Samlingspartiets Joel Harkimo ser sig själv som ett “wildcard” som kan se politiken med färska ögon och vara ett alternativ till etablerade ungdomspolitiker i riksdagsvalet. Då det kommer till politiska mål har han samma recept som de flesta andra kandidater och partier i årets val: att främja företagande.
– Jag talar inte politikerspråket. Det kan bli tufft ibland men vi hoppas kunna locka ungdomar som kanske inte bryr sig så mycket om politik och som inte har bestämt sig för något parti.
Varför ger du dig in i politiken?
– Jag har ju politiken hemifrån och har alltid tänkt att jag som kanske 40-50 åring skulle bli politiker, men nu känns det här som en bra utmaning.
Harkimo berättar att han inte är ute efter att göra politisk karriär och menar att det skiljer honom från andra ungdomspolitiker.
– Det kanske låter som en kliché, men jag vill förbättra världen.
I sin kampanj är Harkimo noggran med att framhäva sitt intresse och inflytande i idrottsvärlden. Då det kommer till att förbättra världen är det ändå företagande han vill lyfta i fokus.
– Världen förändras men Finland hänger inte med. Vi borde uppmuntra finländare att grunda företag i Finland. Det irriterar mig att folk flyttar till Estland för att starta firma när det borde vara tvärtom, esterna borde komma hit och grunda företag. Går det bättre för företagen drar hela samhället nytta av det.
Harkimo är inget okänt namn, varken inom näringslivet eller politiken där föräldrarna varit aktiva länge. Leena Harkimo har varit riksdagsledamot för Samlingspartiet sedan 1999 och Harry “Hjallis” Harkimo, som nu också själv kandiderar i Nyland är ägare och ordförande för Jokerit. Han har också byggt Hartwallarenan och medverkat i flera tv-program.
– Mitt namn har varit både en fördel och en nackdel. Folk har ganska mycket fördomar om att jag inte fått välja parti själv och haft det lätt hela livet. Jag får ofta övertyga folk om att jag inte är mina föräldrar. Det finns nog en hel del frågor vi inte är överens om.
Men trots små meningsskiljaktigheter med föräldrarna valde Harkimo Samlingspartiet. Han berättar att också Svenska folkpartiet var ett alternativ då han valde parti.
– Problemet med SFP är att de fokuserar så starkt på språkfrågan, lite som att SDP fokuserar starkt på arbetarna. Samlingspartiet gör politik för alla och är mer en folkrörelse än ett parti.
Att folkrörelsen tappat moment i opinionsundersökningarna oroar inte Harkimo som siktar på ungdomliga väljare som inte tidigare varit politiskt aktiva.
Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 12.09. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.