Med ålderdomen kommer både krämpor och oförväntade svårigheter. Det här gör den äldre kvinnan Marianne, som spelas av en tjusande rolig Veronika Mattsson, klart för oss när hon hasar sig ner i sin blommiga fåtölj på Stora Scenen. Hennes andra halva är död, barnen har annat för sig och minnet sviker. Men ändå finns det mycket kvar att skratta åt. Både för Marianne, hennes väninnor och hela publiken.
Rolig damtrio
Som ung åskådare ger pjäsen I sista minuten en humoristisk inblick i hur det kan vara att bli gammal. Marianne, som bor ensam i en alldeles för stor och dammig lägenhet, bjuder varje måndag in sina väninnor för att spela bridge. De dricker halvblaskigt vin, en eller två sherry och diskuterar vem som har gått bort och vem som har blivit gammal.
När Annlouise, som spelas av Christina Indrenius-Zalewski, en dag tar med sig kusinen och den nyblivna änklingen Pär till måndagslunchen, uppstår det kalabalik vid bridgebordet. Den spralliga Solveig, som spelas av Sue Lemström, hoppas på en vild romans på äldre dar och slår genast på charmen. Men Marianne som inte tagit sin medicin är upprörd, och då det visar sig att Pär inte ens kan spela bridge brister nerverna. För gammal för att lära sig är han också.
I jakten på en fjärde bridgespelare sätts handlingen i rullning och snart förändras vardagen för den högljudda damtrion. Solveig utbrister glatt: ”Man känner sig lite levande för en gångs skull”.
Fräck humor
På scenen drar damerna skämt efter skämt och även om flera av de fräckaste kvickheterna inte blir några fullträffar finns det mycket att skratta åt. Den bästa humorn kommer fram i damernas förundringar över sin omgivning och Mariannes tankar kring sitt eget åldrande.
Änklingar går snabbare åt än smörgåstårta och begravningar är det enda mingel man blir bjuden på nuförtiden utropar en av damerna med glimten i ögat. Jag skrattar också högt då de tre väninnorna beskriver den organiserade brottsligheten som det enda organiserade i hela stan och hemvården som någon som kommer på besök först när man fått lida en stund.
Hjärtlig känsla
I sista minuten är en lyckad och underhållande pjäs och Maria Sid, som står för regin, har skapat en hjärtlig känsla på scenen. Den finlandssvenska vinklingen av Mannheimers komedi gör att jag också lätt känner mig hemma bland de blommiga fåtöljerna.
När skrattsalvorna är över funderar jag på att man även själv kommer att åldras en dag och ska vi tro statistiken kommer vi antagligen att bli riktigt gamla. När den dagen kommer kan man bara önska att man själv har lika goda vänner som de i I sista minuten. Och att de alla kan spela bridge.
Linda Haglund