Hoppa till innehåll

Könsreflektioner

bild10-1024x680

Tuula-Marika, en av värdinnorna för dagens kaffeträff, berättar att bilden är tagen på Dreamwear clubs senaste sommarträff på en herrgård i södra Finland och prisar i samma andetag de starka lamporna i taket som underlättar sminkandet.

– De är de starkaste lamporna vi kunde hitta, säger Tuula-Marika och fortsätter med att berätta några utvalda detaljer om lampans belysningsegenskaper för att sedan utbrista i ett skratt.

– Det här är väl min manliga sida.

Dreamwear club grundades år 1991 som en förening för transvestiter och deras närstående och har sedan dess ordnat kaffekvällar, teaterbesök och diskussioner för sina medlemmar. Av de drygt 80 medlemmarna är de flesta medelålders eller äldre. Tuula-Marika sätter sig i soffan och häller upp kaffe i sin kopp, bjuder på kex och säger att hon gärna berättar om transvestism.

– Unga människor har inte mera samma behov av sådan här gruppverksamhet. De hittar sina kretsar och sammanhang på ett annat sätt nuförtiden, många har kanske inte ens ett behov av att söka sig till sådana här grupperingar för att de redan umgås i öppensinnade kretsar. Men för 30 år sedan såg samhället väldigt annorlunda ut, säger Tuula-Marika.

Egentligen identifierar sig inte Tuula-Marika som en transvestit utan som en androgyn kvinna. Men det fanns en period i hennes liv då ordet transvestit hämtade med sig en otrolig känsla av lättnad. Det var i en tidning som hon för första gången stötte på ordet transvestit. Då var Tuula-Marika 17 år och kunde för första gången i sitt liv hitta ett sammanhang för den delen av hennes liv som inte haft ett namn.

– Jag hade sedan femåring tyckt att min systers kjolar och pärlhalsband var jättefina och förstod inte varför jag inte skulle kunna använda dem. Ju äldre jag blev började jag också gräva i min mammas garderob för att hitta kläder som hon inte längre använde. Kläderna tog jag upp på mitt rum för att kunna klä mig i lugn och ro samtidigt som jag kände att jag gjorde något förbjudet. Det var en underbar känsla att få ett ord på mig själv, transvestit. Att veta att det finns andra som jag, att det är okej. Normalt.

Efter att Tuula-Marika hittat begreppet kunde hon också börja söka mera information om transvestism, samtidigt som det inte var lätt att hitta fakta om det när hon var ung. Tuula-Marika tar mitt anteckningblock och ritar in en tabell som hon själv hittat på. Genom att fylla i den kan personen få en funderare kring sin egna könsidentitet.

– Tabellen ska inte tas på allvar, det är något kul för att få någon att reflektera över sin egen könstillhörighet och om den verkligen är så klar och tydlig som en tidigare föreställt sig. Jag är ju ingenjör så jag tycker om att kategorisera!

Balansgång inom patriarkatet

Under åren som gått har Tuula-Marika blivit allt säkrare på sin könsidentitet och har också börjat fundera på möjliga korrigeringar i framtiden.

– Min fru tycker ju redan nu att jag är kvinna hela tiden. Jag jobbar som egenföretagare och kan till största delen vara kvinna på jobbet. Men med åldern börjar det också kännas att jag har ett visst behov av någon nivå av korrigeringar på min kropp, men kanske inte helt ännu.

Tuula-Marika har under hela sitt liv balanserat mellan mans- och kvinnorollen och upplever att hon är privilegierad i den positionen.

– Jag känner mig emellanåt som någon slags övermänniska! Nej, men jag ser ju de där glastaken som kvinnorna upplever samtidigt som jag är den som upprätthåller de osynliga taken.

bild06

Tuula-Marika är väldigt öppen om sin könsidentitet. Hennes familj, närmsta släkt och även grannarna vet.

– För en tid sedan gick jag faktiskt upp till grannarna i min mansroll och berättade för dem så att de inte behöver undra när en främmande kvinna så ofta besöker vårt hus. De tog det mycket bra och berättade i samma stund att deras dotter är lesbisk. Vi har blivit bättre grannar sedan dess.

Den blonda Anukatariina kommer in i rummet och sätter sig bredvid Tuula-Marika, tittar på mig och ler.

– Du är den enda kvinnan i rummet med jeans och tygtossor. Det är så det brukar vara. De kvinnliga gästerna går alltid klädda i jeans.

Det är sant. Både Tuula-Marika och Anukatariina är klädda i klänningar. Pärlhaslbandet Anukatariina bär är noga matchat med klänningens klara färger.

– Nu har du pratat med en av våra heltidstransvestiter, säger Anukatariina. Det finns många transvestiter som trivs i sin manskropp och -identitet och är fullständigt nöjda med att vara män med ett behov att emellanåt ta fram sin inneboende kvinna.

För Anukatariina har kvinnoidentiteten förstärkts genom åren. Men det har också varit en process som tagit tid, att växa inom sitt egna jag.

– Det är ingenting som händer på en natt. Men när jag nu tittar på mig själv i spegeln ser jag en kvinna.

– Jag kommer ihåg att jag var 18 eller 19 år och hade lyckats samla ihop relativt mycket kläder och smink som jag hade på mitt rum. Jag klädde upp mig, sminkade mig och tittade i spegeln. Jag kände inte igen mig själv. Det var då jag såg kvinnan inuti mig för första gången, säger Tuula-Marika.

Även om Dreamwear club startades som en grupp för transvestiter är det långt ifrån att alla medlemmar i dagsläge skulle definiera sig som transvestiter. Begrepp som tiitti, transvestit, kvinna, transperson, och transkvinna hörs under kvällens lopp som beskrivningar på könsidentiteten.

– Vi är faktiskt inte hemskt noga med begrepp så länge det gäller oss, säger Anukatariina. Vi är väldigt medvetna om att begrepp är viktiga och blir lätt kränkande om de används fel. Men det är okej att vi blandar ihop olika ord eftersom vi är bra vänner och vet att det känns bra för alla.

Även om transrelaterade artiklar och nyheter börjat synas i allt högre grad inom medierna i Finland betyder det inte att fördomarna mot transpersoner skulle försvinna i samma takt. En sak som Dreamwear club jobbar med är att synas i samhället, i stadsbilden. De vill motverka bilden om att transvestism är något skamligt som ingen ska få veta om.

– På Dreamwear club vill vi synas så mycket som möjligt, säger Anukatariina. Vi ordnar teaterkvällar, åker på kryssningar, går på caféer. Vi gör det som alla andra också gör, vi är som alla andra.

Trots att Dreamwears damer syns på kulturevenemang och caféer tvingas ändå många av dem dölja sitt jag på exempelvis arbetsplatser eftersom miljön ofta kan vara väldigt konservativ och oförstående.

Både Anukatariina och Tuula-Marika har fru och barn. De säger båda att deras fruar stöttar dem och har inga stora problem med sina äkta makars könsuttryck. Trots att deras fruar är välinställda har även de sina gränser.

– Min fru kan säga till om hon tycker att jag har kjol och läppstift på hela tiden. Å andra sidan har hon stickat en klänning till mig som jag kan använda hemma, säger Anukatariina.

– Min familj har inte egentligen några problem med min könsidentitet. Min dotter följer emellanåt med för att köpa smink tillsammmans med mig. Det är roligt, berättar Tuula-Marika.

bild01

Burleskartist på fritiden

Jag sitter på ett café i centrala Helsingfors med Hanna-Maria. Vi dricker öl och svagt te medan vi diskuterar om uppväxt och arbetsliv. Om att inte kunna vara sig själv i sitt yrke och inte kunna känna sig bekväm med sina kolleger eftersom en så väsentlig del av livet är dolt.

– Jag uppträder med burlesk på min fritid. En gång när vi uppträdde satt min chef i publiken och jag reagerade först med någon slags rädsla för att bli igenkänd. Men att bli igenkänd är inte så lätt. Mitt utseende förändras så radikalt när jag sminkar mig, klär mig feminint och har min peruk att jag ser helt annorlunda ut än mitt jobbjag, säger Hanna-Maria.

Hanna-Maria har alltid känt sig bekväm som kvinna. Hennes uppväxt var en pojkes men hon visste hela tiden att det inte var det hon är.

– Det här med att vara kvinna, det handlar så lite om kläder eller smink. Det är sättet att vara, att umgås. Det är vad jag känner mig som, det är vad jag är. De flesta av mina vänner är kvinnor. Jag har väldigt svårt med att försöka uppsöka vänskap mellan mina manliga kolleger på jobbet som inte vet något om mitt kvinnojag. Jag trivs inte så bra i manligt sällskap, jag blir dessutom lätt irriterad över allt sådänt här machospel som jag ofta stöter på.

Vi lämnar det tysta cafét och går mot 7:ans spårvagn. På vägen stannar vi för en stund vid en smyckesaffär och tittar in. Silver. Kristaller som reflekterar i lysrörsljusen, små guldörhängen och armband i trä. Vi promenerar vidare och pratar om hur Hanna-Maria blir bemött av butikspersonal.

– Oftast är personalen väldigt villig att hjälpa, det känns emellanåt att jag är dagens höjdpunkt. Och det här händer alltså då när jag är klädd i högklackat och klänning och har smink och peruk. Annars är de mer misstänksamma, att gå in på underklädesavdelningen som en femtioplus man känns inte bra för mig heller.

I början av året åkte Dreamwear till Åbo stadsteater för att titta på musikalen Rocky horror show, pjäsen som på 1970-talet väckte stor uppmärksamhet med sin glamorösa, fräcka och korsettklädda transvestithuvudroll Frank n’ Furter som med stolthet sjunger Sweet transvestite.

– När skådespelarna på teatern fick höra att vi är på väg samlade de ihop en kollekt som de gav till oss för att kunna finansiera vår teaterresa. Det kändes bra, lite speciellt.

I spårvagnen pratar Hanna-Maria helst med lite lägre röst för att inte väcka uppmärksamhet i kollektivtrafiken. Oftast är det ändå inga problem med resandet.

– Fulla män är väl egentligen de enda som ställer till det emellanåt. Säger saker.

Vi stiger av spårvagnen som gnisslar djupare in i Helsingforskvällen. Inomhus ställer Anukatariina och Tuula-Marika redan fram koppar och kex. Kanske tar de en blick i spegeln för att försäkra sig om att läppstiftet är som det ska. Idag ska det diskuteras Ryssland, inrikespolitik och en resa till Amsterdam.

bild02

Begrepp

Kön

En persons kön består av flera delkategorier. Traditionellt delas kön upp i två kategorier, man och kvinna, men det finns fler sätt att definiera sin könstillhörighet.

Delkategorier:
  • biologiskt kön: könskromosomer, inre och yttre könsorgan, könshormoner.
  • könsidentitet: hur man själv definierar sitt kön.
  • könsuttryck: hur man signalerar till andra vilket kön man vill bli uppfattad som.
  • socialt kön: vilket kön man blir sedd som av andra.
  • juridiskt kön: det kön som står i ditt pass och personnummer.

Transperson

Ett samlingsbegrepp som avser individer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerades för dem vid födseln. I begreppet brukar bland andra transsexuella, transvestiter, transgenderpersoner och intergenderpersoner ingå.

Cisperson

En person vars biologiska kön, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop med den traditionella uppdelningen kvinna och man. Väldigt förenklat är en cisperson någon som inte är en transperson.

Transsexuell/transsexualism

En person som är transsexuell upplever sig vara av annat kön än sitt medfödda och efterfrågar ofta hormonterapi och/eller operationer för att ändra sitt kroppsliga kön. En del fortsätter att identifiera sig som transsexuella efter behandling medan andra inte gör det.

Transvestit/transvestism

En person som är transvestit vill tidvis, ofta eller alltid klä sig i eller använda attribut traditionellt tillhörande ett annat kön. För vissa har det en koppling till sexuell njutning, vilket brukar kallas fetischistisk transvestism, men detta gäller inte alla transvestiter.

Dragqueen

En person som klär sig som kvinna, ofta i syfte att underhålla och/eller leka med könsroller och/eller könsuttryck.

Dragking

En person som klär sig som man, ofta i syfte att underhålla och/eller leka med könsroller och/eller könsuttryck.

Intergender

En person som är intergender upplever att den befinner sig mellan eller bortom de traditionella könskategorierna.

Intersexuell

En intersexuell persons biologiska kön är svårt att kategorisera som antingen manligt eller kvinnligt. Ett stort antal olika tillstånd och diagnoser samlas under detta begrepp.

Källa: RFSL Ungdom

På Dreamwear clubs hemsida www.dreamwearclub.net finns mera information angående transvestism och föreningens evenemang.

Artikeln uppdaterad 31.5.2022 kl. 11.10. Originalförfattaren har försvunnit från våra arkiv. Vet du vem som skrivit artikeln, kontakta gärna redaktionen.

Vad tycker du?