Hoppa till innehåll

Inte realistiskt för många att skaffa barn under studietiden

Färre studerande skaffar barn under studietiden. Nu uppmuntrar regeringen via ett projekt dem att skaffa barn tidigare.

Ett projekt för att öka universitets- och yrkeshögskolestuderandes kunskap om fertilitet har inletts. Syftet är att förbättra deras förutsättningar att skaffa barn och främja nativiteten i enlighet med målen för det befolkningspolitiska programmet. Social- och hälsovårdsministeriet stöder projektet med 250 000 euro.

Det är Befolkningsförbundet som tillsammans med Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) ska sprida kunskapen. Projektet, som inleddes den 1 november, är ännu i sin linda.

Föräldraskapsexpert och sexualterapeut Johanna Sassali från Befolkningsförbundet säger till Studentbladet att de dessutom utvecklar metoder som hjälper SHVS:s personal att vid mottagningsbesök ta upp frågor som rör fertilitet, barnönskan och familjebildning.

– Bakgrunden till projektet är forskningsresultat som visar att många finländare önskar sig barn, men att alla inte får så många barn som de skulle vilja ha. Samtidigt vet vi från undersökningar att unga vuxna ofta har bristfälliga kunskaper om fertilitet och de faktorer som påverkar den, säger Sassali.

Hon tillägger att det är särskilt viktigt för dem att ingen ska bli ofrivilligt barnlös eller få färre barn än önskat enbart för att personen inte fått tillgång till nödvändig information och stöd i tid.

– Vår avsikt är inte att tala om för någon huruvida eller när man borde skaffa barn. Vi vill att alla ska ha tillgång till tillförlitlig information som stöd för sina egna val.

Inom projektet kommer också frågor som rör parrelationer, svag ekonomi och framtidsoro i samband med barnplaner tas i beaktande.

– De studerandes egna tankar och önskemål kommer också att ha en direkt inverkan på vilket sorts stöd, information och innehåll som tas fram inom projektet, säger Johanna Sassali.

Blev mamma under kandidatstudierna

Det är andra faktorer än rent kunskapsmässiga som ligger bakom varför så få unga vuxna får barn under studietiden. Det anser i alla fall magisterstuderande Emilie Jäntti från Ekenäs som studerar folkrätt vid Åbo Akademi i Åbo.

Jäntti, nu 25 år, blev mamma som 23-åring. Att hon och hennes tidigare partner skulle bli föräldrar var inte planerat.

– Min son kom som en trevlig överraskning, berättar Jäntti.

Emilie Jäntti blev mamma under sina kandidatstudier. Bild: Privat.

Att skaffa barn under studietiden är ovanligt. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) hade åtta procent av de kvinnliga högskolestuderandena i Finland barn år 2024. Motsvarande siffra för manliga studerande var fyra procent.

Jäntti tror inte att det här projektet leder till att fler unga vuxna planerar att bilda familj under studietiden. Hon anser att ministeriet i stället kunde satsa pengarna på att starta familjegrupper vid universiteten eller inleda en kartläggning för hur fler unga vuxna kunde tänkas vilja bli föräldrar under studietiden.

– Orsaken varför färre studerande får barn under studietiden handlar snarare om att det saknas en ekonomisk trygghet för unga att vilja bilda familj under den här tiden, säger Jäntti.

Enligt FPA kan studerande som inte har barn få högst cirka 1130 euro i månaden i studiepenning och studielån. Av den här summan är cirka 280 euro studiepenning och 850 euro är studielån. De som har barn kan få studiepenningens försörjarförhöjning.

I storstäder som Helsingfors, Vasa och Åbo kommer ändå höga hyror och levnadskostnader snabbt emot – vilket gör det svårt att kombinera studier och barn.

Samtidigt saknas det i Finland nationella riktlinjer för studerande med barn, exempelvis för vad som gäller i fall där den studerande föräldern missar en föreläsning till följd av ett sjukt barn.

– Om en förälder är i arbetslivet ringer hen till arbetstagaren och meddelar om situationen. Men jag som studerande behöver förlita mig på empatiska föreläsare för att kunna komma igenom mina kurser, säger Jäntti.

Orealistiskt kombinera studier och familj

Daniel Lundén från Karis anser att det är problematiskt att uppmuntra universitets- och yrkeshögskolestuderande att skaffa barn under studietiden.

– Det är sant att unga borde skaffa fler barn för framtiden, men studerande som målgrupp är i det här fallet av flera orsaker inte riktigt realistiskt. För många är studietiden krävande både tidsmässigt och ekonomiskt, säger Lundén.

Enligt Daniel Lundén, studerande i statskunskap vid Åbo Akademi, är det orealistiskt för många att skaffa barn i början av 20-års åldern. Bild: Jonathan Hällfors.

Finland har en låg nativitet. Fertilitetstalet (det genomsnittliga antalet barn som en kvinna får under sin livstid) är 1,5 medan det borde vara 2,1 för att befolkningen inte ska minska. Finländarna får även färre barn än vad de önskar sig och förstagångsföderskorna blir bara äldre.

Lundén tror att för de flesta studerande ligger fokus på att skaffa sig en examen, därefter en trygg ekonomisk grund och sedan foten in i karriärlivet före familjebildning blir aktuellt.

– Det känns långsökt att påstå att det bland studerande finns brist på information om fertilitet. Det handlar mera om livssituationen och framtidsutsikter.

Han anser att eventuellt skulle något fler studerande skaffa barn om den ekonomiska grunden skulle vara stadigare. Någon större ökning tror han ändå inte skulle ske.

Barnlängtan också hos studerande

Emilie Jäntti anser inte heller att studerande saknar kunskap om fertilitet.

– Efter att jag har blivit mamma har många kvinnliga studerande kommit fram till mig och sagt att de tycker det är trevligt att se att man kan kombinera studier och familjelivet. Flera uttrycker en önskan om att få barn innan de är långt över 30 år, men att de saknar en partner.

Bland manliga studerande är det mindre vanligt att diskutera familjebildning under studietiden. Det intygar även Daniel Lundén.

Jäntti utmanar tanken om att man skulle behöva ha ”villa, vovve och Volvo” innan det första barnet kommer.

– Det här är ett gammalt narrativ som vi måste komma ifrån.

Hon anser att båda föräldrarna inte behöver ha tagit examen före man planerar att skaffa barn. Allt handlar om att göra vardagen barnvänlig.

– Om unga vuxna får det stöd de behöver, exempelvis från familjemedlemmar, finns det redan goda förutsättningar för att kombinera studier och föräldraskap.

Samtidigt måste universitet och yrkeshögskolor rent praktiskt underlätta för studerande med barn att delta i föreläsningar.

– Att ha skötbord i universitetens och yrkeshögskolornas toalettrum är en konkret satsning på att göra det mer möjligt att kombinera studier och föräldraskap, säger Emilie Jäntti.

Tidigare hade hon sina föreläsningar i ASA-huset där hon upplevde att det saknades tillräckligt med skötbord, då kontaktade hon Åbo Akademis Studentkår om saken. Numera har Jäntti sina föreläsningar i Astra där det finns skötbord.

Blir man någonsin redo?

Hugo Karlström, 32 år och numera bosatt i Korsholm med partnern Zenitha Karlström, blev pappa under sina magisterstudier i statskunskap vid Åbo Akademi. De hade varit ett par i flera år och tanken på att skaffa barn hade hunnit mogna.

– Klart vi var fundersamma över hur det skulle gå, men mina studier var flexibla och det gick att arbeta vid sidan om.

Hugo Karlström är uppvuxen i Terjärv men numera bosatt i Korsholm. Han blev pappa under sina magisterstudier. Bild: Privat.

Karlströms studier drog därför ut något på tiden. Zenitha hade redan en utbildning och hade påbörjat vidare studier. För hennes del pausades studierna för att sedan återupptas när barnen blev äldre.

Karlström känner ingen annan som fick barn under studietiden, men har förståelse för dem som väljer att vänta.

– Många studerande blickar mot arbetslivet och vill skaffa sig en stabil ekonomisk grund innan man skaffar barn. Det är ett vettigt resonemang.

Karlström tillägger att man samtidigt kan fråga sig ifall man någon gång blir ”färdig” för att skaffa barn.

– Självklart måste man göra det som känns bäst för en själv och ens partner.

Karlström säger att det färska projektet i sig inte är dåligt.

– Men man kan inte bortse från att de flesta studerande i dag är pålästa och vet hur ålder, hälsa och livsstil påverkar fertiliteten.

John Illman är frilansjournalist. Du kan läsa hans tidigare alster för Studentbladet genom den här länken.

Vad tycker du?