Kråkkärret – en plats för mångfald och gemenskap

Kråkkärret ligger i östra delen av Åbo på sju kilometers avstånd från centrum. Området byggdes på 70- och 80-talen, då idealet var att i snabb takt bygga upp förorter. Resultatet blev ett tätt bebyggt bostadsområde som nu har omkring 9000 invånare, vilket innebär att förorten är Åbos näst största. Omkring en tredjedel av befolkningen har något annat modersmål än finska eller svenska och invånarna representerar över 40 olika nationaliteter och kommunicerar på omkring 40 olika språk, vilket gör Kråkkärret till ett av de mest mångkulturella områdena i hela Finland.

Samtidigt tampas Kråkkärret med en hög arbetslöshet på över 20 procent och inkomstnivåerna är 20-30 procent lägre än i övriga Åbo. Låga bostadspriser i Kråkkärret och liknande områden i Åbo har möjliggjort denna segregering av personer i svagare socioekonomisk ställning.

Befolkningsunderlaget är något man också tar hänsyn till i stadsplaneringen, enligt stadsplaneringsarkitekt Christiane Eskola på Åbo stad.

– I områden med en stor andel invandrare måste det finnas tjänster som främjar integreringen, såsom möjlighet att lära sig språk och bygga upp en fungerande vardag, och där arbetslösheten är stor måste man underlätta deltagande i arbetslivet.

Vi har en internationell atmosfär här, människorna är trevliga och öppna

Stadsplaneringen har också betydelse när det kommer till den socioekonomiska utvecklingen av ett område och hur den allmänna uppfattningen om ett visst område ter sig.

– Inom sociologin har man konstaterat att blandade boendeformer, alltså både hyres- och ägarboende, påverkar både välfärd och deltagande i arbetslivet. Det är alltså önskvärt att man strävar efter områden där det finns passande boendeformer för alla. Detta förhindrar i sin tur att ett visst område stämplas av utanförskap.

Vikten av tjänster och kollektivtrafik

Till följd av det rikliga befolkningsunderlaget har Kråkkärret ett digert utbud av tjänster. Här finns skolor, bibliotek, ungdomsgård, Fpa-kontor, socialbyrå och hälsocentral. Dessutom erbjuds en mångfald av motionsmöjligheter då det finns bland annat fotbollsplaner, tennisplaner och ishall att tillgå.

Just tillgången till tjänster i förorter är något man betonar i stadsplaneringen, förklarar Eskola.

– Det är viktigt att det finns mångsidiga tjänster och en fungerande kollektivtrafik, eftersom risken för isolering annars är stor. Åbo stad försöker hela tiden utveckla förbindelserna till centrum, det mest aktuella just nu är planeringen av spårvägstrafik.

Åtminstone cykelfärdleden till Kråkärret får utomordentligt gott betyg, kan Studentbladets utsända intyga. Det går snabbt och smidigt att ta sig från centrum till kärnan i Kråkkärret som utgörs av ett affärscentrum där det finns matbutiker, frisörer, restauranger och annan service för invånarna. Runt omkring affärscentret står höga hus, en kyrka och daghem. Även Studentbystiftelsen i Åbo hyr ut bostäder här.

Utanför Kråkkärrets affärscentrum står en kvinna som med glimten i ögat ber om att få vara med på bild. Kvinnan heter Alinda och pratar både svenska och finska.

– Jag har bott 41 år i Sverige, men har varit här en hel del eftersom min syster bor här, berättar hon. När det kommer till trivseln i området har hon inte särskilt mycket att klaga på, och hon är nöjd med utbudet av tjänster trots att banken som fanns har stängt. Ibland kan det dock vara lite oroligt kring affärscentret på kvällarna, men det finns också lugnare områden.

Internationell atmosfär

Inne i affärscentret finns matbutiker som hör till de stora kedjorna, men även ett par mindre etniska matbutiker.
En av butikerna heter Gulan Shop och ägaren till butiken, Assami, håller på att betjäna en kund. Assami har bott i Kråkkärret i 17 år och trivs bra här. Kunden i butiken, Arsalan har bott 15 år i Kråkkärret. Också han berömmer trivsamheten i området.

– Vi har en internationell atmosfär här, människorna är trevliga och öppna. Dessutom finns tillräcklig service, fastän banken har försvunnit.

Arsalan pekar på en frisörsalong som han tycker kunde få vara med i Studentbladet.

– Den absolut bästa frisören här, understryker han. Inne på salongen håller Kama Laddin på att klippa en kunds hår, men han har inget emot att avbryta sitt arbete för en stund. Också Kama har funnit sig väl till rätta i Kråkkärret. Han har haft salongen i sju år och det finns gott om kunder, så det är uppenbarligen fler än Arsalan som är nöjda med standarden.

När det är dags för fotografering föreslår Kama att en ung man som sitter en bit bort ska vara med på bild. Den unge mannen presenterar sig som Bahman och berättar att han är där på läroavtal. En framtid som hårskulptör hägrar. Bahman är uppväxt i Laustis, ett område som ligger i nära anslutning till Kråkkärret, men bor numera i Reso. Efter en månad på sin läroavtalsplats har han fått ett gott intryck av Kråkkärrets invånare.

– Jag känner mig hemma här, människorna är så öppna, konstaterar han.

Strävan efter en trygg miljö

Utanför affärscentret patrullerar väktare Esa Viljanen . Han bor inte i området och känner inte människorna som bor här personligen, men området kring affärscentrumet är han bekant med i och med sitt arbete.

– Överlag är här lugnt och atmosfären positiv, men visst finns det unga män i 20-årsåldern som vill pröva gränserna, säger han.

Esa pekar på en rad lampor på affärscentrets vägg och berättar att några förstördes häromnatten. Upplysta områden förhindrar oroligheter och därför har man ökat belysningen runtomkring affärscentret.

– Något som kan göra området lite oroligare är de puber som finns i affärscentret. De som har råd hänger på pubarna, medan andra tar med sig egna förfriskningar och sitter här utanför, kanske för att känna sig som en del av samma gemenskap.

Målet med Esas arbete som väktare är att alla ska kunna sköta sina ärenden i lugn och ro, samt att miljön ska kännas trygg, så att inte till exempel äldre drar sig för att gå ut. Esa betonar ändå vikten av finkänslighet och att komma överens med invånarna. Det är av vital betydelse att invånarna inte behöver känna att någon utomstående klampar in på deras område, utan att området också i fortsättningen får vara deras eget, lite som ett offentligt vardagsrum.

– De flesta önskar sig en lugn miljö. Företagarna här känner varandra väl och arbetar tillsammans för att upprätthålla en trevlig omgivning. Dessutom finns här föreningar som jobbar för att området ska kännas tryggt och trevligt. Här finns mycket barnfamiljer och äldre, ingen vill att de ska känna sig hotade, förklarar Esa och ger området tummen upp och ett stort leende.

Trots Kråkkärrets skamfilade rykte ger alltså invånarna området gott betyg och hjärtligt beröm. Enligt en undersökning vid Turun Yliopisto känner sig faktiskt invånarna i Kråkkärret och Laustis i medeltal lyckligare än befolkningen i övriga delar av Åbo, trots att tumregeln är den att nivån av lycka hänger samman med graden av välfärd. Enligt undersökningen hänger detta troligtvis samman med det intervjuobjekten så spontant omnämnt: gemenskapen.

Källor: Yle Areena: Pahamainen Varissuo (sept 2013), ts.fi
(Turun Sanomats hemsida), kela.fi