Bakom kulisserna på Krakarna över Helsingfors
Inte förrän Sebastian Björkman flyttade till Berlin insåg han tjusningen med sin hemstad. Såhär görs den grafiska hyllningsnovellen.
Inte förrän Sebastian Björkman flyttade till Berlin insåg han tjusningen med sin hemstad. Såhär görs den grafiska hyllningsnovellen.
Har du sinne för humor? — Man kan skämta om det mesta men det blir knasigt att skämta om det man inte känner till, säger innehållskreatören Fanny Forsander. Att det blev en het debatt när studenter klädde ut sig till Afrikas-stjärna karaktärer indikerar att humor i högsta grad är kulturellt.
“Jaha, så din mamma kommer från Sverige? Men vad bra svenska du talar. Var har du lärt dig svenska?”, är några av de vanliga reaktionerna från svenskar vid ett första möte med en finlandssvensk.
I Finland finns ett starkt intresse för böcker och läsning. Det här gäller särskilt för Svenskfinland. Flera av de mest kända finlandssvenska författarna, till exempel Kjell Westö och Monika Fagerholm, har varit verksamma under många år. Hur ser då återväxten ut inom den finlandssvenska författarkåren och hur ser yngre skribenter på författaryrket? Studentbladet har en inblick i de aktuella kretsarna.
Vi hört de coola kidsen tycker om moderna reaktionsvideon, så istället för en regelrätt recension av showen satte sig redaktionen ner i studion (alltså ett vardagsrumshörn), beväpnade med kaffe i muminmuggar och punktknullande åsikter.
För tillfället visas utställningen En vårklar afton, i Vasa konsthall och på Forum Box i Helsingfors, som bland annat behandlar den finlandssvenska identiteten – hur den formas och utvecklas av historiska sammanhang och narrativ. Utställningen tar sig an frågorna genom videokonst, skulpturer, animation och en hel ljudvärld av körsång och klirrande glas.
Tidigare i år publicerade tankesmedjan Magma undersökningen “Den svenskspråkiga ungdomsbarometern”, med fokus på val av språk i olika sammanhang, mediekonsumtion och hobbyer. Svarspersonerna i Magmas undersökning är 15-19 år.
Att känna sig som en främling i sitt eget land är en bekant känsla för vissa människor. Det kan till och med vara en del av identiteten. Hur ska man leva med det, och finns det några fördelar? De här frågorna funderar Ekaterina Zhukova på i sin essä om identitetssvårigheter.
Att lära sig svenska förändrade Jaan Siitonens liv. Nu vill han motivera 20 000 människor att göra likadant.
Jag är finlandssvensk och finländare, men jag är inte vit. Detta ger mitt liv en speciell prägel i Finland, ett land vars officiella historieskrivning är lika vit som bakgrunden på vår flagga.